De fångar tandvårdens kvicksilver
Det Göteborgsbaserade cleantech-bolaget Atium har tagit fram en lösning som fångar det vattenlösta kvicksilvret som går igenom dagens amalgamavskiljare. Före lanseringen genomfördes en pilotstudie på fyra svenska kliniker under ett år. Med lanseringen av lösningen introducerar Atium även Clean Water Clinic, ett program som uppmärksammar tandläkarkliniker som tar miljöarbetet till en högre nivå.
Enligt en studie från Chalmers tekniska högskola (2024) kunde varje klinik förhindra mellan 0,34 och 7,5 gram kvicksilver per år från att nå avloppsnätet – en fraktion som dagens system inte klarar att stoppa. Frågan är nu hur snabbt tekniken kan rullas ut i stor skala.
– Det har fungerat bra och stora mängder kvicksilverjoner har avskilts. Vi har inte haft några problem alls. Innan jag träffade Atium hade jag inte ens reflekterat över att vi bara avskilde det partikulära kvicksilvret. Det lösta, och allra farligaste, rann rakt ut i avloppet, konstaterar Per Matsson, miljösamordnare på Folktandvården Västmanland, som testat lösningen i ett år.
Det är en insats som patienterna sällan ser, då tekniken ofta sitter i källaren eller i ett sugrum, men som gör stor skillnad för miljön.
– Det borde vara en självklarhet att man gör allt som är tekniskt möjligt för att undvika utsläpp av farliga kemikalier till naturen. Miljöbalken har också kravet att man gör det som är möjligt. Att ha ett gott utsläppssamvete är också bra för att rekrytera patienter såväl som medarbetare.
Kvicksilver klassas av World Health Organization (WHO) som en av de tio kemikalier som är av störst folkhälsomässig betydelse, framför allt i form av metylkvicksilver som ansamlas i fisk och människa. EU:s dricksvattendirektiv anger ett gränsvärde på 1 μg kvicksilver per liter (Direktiv 2020/2184).
Tandvården har länge pekats ut som en källa till kvicksilver i avloppsnätet – trots att amalgam har varit förbjudet i Sverige sedan 2009. ISO 11143-certifierade amalgamavskiljare är i dag standard för att fånga partiklar och större amalgamfragment, men löst kvicksilver (Hg²⁺) – alltså kvicksilverjoner som är kemiskt lösta i vattnet – kan ändå passera. Det är just dessa osynliga joner som den nya tekniken riktar in sig på.
Forskningen bakom tekniken, sprungen ur Chalmers tekniska högskola, beskriver en elektrokemisk process som selektivt binder kvicksilverjoner utan att påverka andra ämnen i vattnet. I både laboratorietester och fältstudier på fyra svenska kliniker visade tekniken goda resultat. Forskargruppen skriver i Journal of Environmental Chemical Engineering (2024) att metoden ”avlägsnar effektivt kvicksilver som inte fångas upp av amalgamavskiljare”.
FOTO: DAVID ERIKSSON/MAGAZIN24
Bolaget Atium AB kommersialiserade tekniken våren 2025 och marknadsför den som ett komplement till dagens system. Flera svenska kliniker har redan installerat utrustningen, men långsiktiga driftdata och kostnadsuppföljning återstår att redovisa.
Forskningen bakom tekniken, sprungen ur Chalmers tekniska högskola, beskriver en elektrokemisk process som selektivt binder kvicksilverjoner utan att påverka andra ämnen i vattnet.
Sverige har haft utfasning av amalgam i mer än ett decennium, och EU-kommissionen skärper regelverket ytterligare med förbud mot export, tillverkning och import av amalgam från 2025–2026 (Förordning (EU) 2023/2055).
Samtidigt kvarstår problemet med äldre fyllningar och kontaminerade rörledningar som långsamt läcker kvicksilver – något som uppmärksammats i Life Hg-rid-projektet (Praktikertjänst 2022). Därför pekar många experter på att även nya tekniker behöver kompletteras med goda rutiner och kontinuerlig övervakning.
Andra lösningar
- Amalgamavskiljare: Sedimentation, filtrering eller centrifugering enligt ISO 11143 fångar fasta partiklar men inte vattenlösta kvicksilverjoner.
- Adsorbenter: Material med svavel- eller tiolfunktioner, som modifierat aktivt kol eller jonbytare, kan binda Hg(II) selektivt, men kräver byte eller regenerering och är sällan testade i klinisk miljö (Science of the Total Environment, 2022).
- Rutiner: Rengöring av rör, sugledningar och regelbundet underhåll minskar kvicksilverläckage betydligt, enligt Life Hg-rid-projektet (Praktikertjänst, 2022).
- Reningsverkens roll: Kommunala reningsverk är inte dimensionerade för att ta bort löst kvicksilver; en del hamnar i slam eller passerar till recipient. Därför ger åtgärder vid källan störst effekt.
Det här är inte den slutliga lösningen – men en lovande kompletterande teknik, riktad mot den osynliga fraktionen som hittills varit svår att fånga. Evidensen omfattar både labbdata och ettårsdrift på kliniker med dokumenterad effekt. Nästa steg blir längre uppföljningar, fler testplatser och jämförelser mot alternativa metoder och driftskostnader i verklig tandvårdsmiljö.
Med tanke på WHO:s och EU:s bedömningar är åtgärder vid källan fortsatt mest träffsäkra, och tekniska innovationer kan spela en viktig roll i att minska kvicksilverexponering för vattenmiljö och människa.
– Vi tog fram Clean Water Clinic för att lyfta fram de kliniker som investerar i att minska sina kvicksilverutsläpp. Det är en insats som patienterna sällan ser, då tekniken ofta sitter i källaren eller i ett sugrum, men som gör stor skillnad för miljön, säger Johan Björkquist, vd på Atium.
