Sara sätter stopp för smittspridning
Bra ventilation minskar risken för luftburen smittspridning. Det gäller inom sjukvården såväl som på kontor och andra arbetsplatser. Sara Thuresson har disputerat vid Lunds universitet med en avhandling om luftburen smittspridning.
Sedan Covid-19-pandemin bröt ut är det många som åtminstone delvis har arbetat hemifrån. Det är en möjlighet som nu håller på att begränsas av såväl privata som offentliga arbetsgivare.
Nyligen konstaterade till exempel Stockholms handelskammare i en rapport att mer än hälften av tjänstemännen i Stockholms län arbetar på kontoret fyra dagar i veckan eller mer.
Samtidigt är det många kontor som blivit aktivitetsbaserade. Det innebär i allmänhet öppna kontorslandskap utan fasta arbetsplatser. För att spara pengar är de dessutom alltmer ”yteffektiva”, även om det leder till högre smittrisk.
Sara Thuresson, som i somras disputerade vid Lunds universitet med en avhandling om luftburen smittspridning och har en bakgrund som civilingenjör i nanoteknik, började sina doktorandstudier hösten 2019. Det
var bara några månader innan Världshälsoorganisationen WHO larmades
om att ett okänt virus orsakat 41 fall av lunginflammation i kinesiska Wuhan och statsepidemiolog Anders Tegnell på en presskonferens uppmanade alla i Sverige – som hade möjlighet till det – att arbeta hemifrån för att undvika smittspridning.
– Tanken från början var att jag skulle hålla på med influensa och vinterkräksjuka. Pandemin gjorde att arbetet i stället inriktades på covid-19.
Sara Thuresson säger att hon med sin avhandling hoppas kunna bidra med kunskap som minskar risken för att bland annat vårdpersonal smittas på jobbet.
– I arbetet med avhandlingen besökte jag ett stort antal sjukhusmiljöer och samlade in över tusen luftprover som därefter analyserades med biomolekylära metoder för att ta reda på hur mycket luftburet virus från covid-19-patienter det fanns i olika miljöer.
– Vi hittade virus i ungefär tio procent av alla luftprover som togs i rum med covid-19-patienter. I korridorerna utanför fann vi virus i ungefär två procent av proverna. I allmänna utrymmen, som matsalar och receptioner, hittade vi inget luftburet virus alls.
Det innebär i allmänhet öppna kontorslandskap utan fasta arbetsplatser. För att spara pengar är de dessutom alltmer ”yteffektiva”, även om det leder till högre smittrisk.
Inom sjukvården har det återkommande diskuterats om en del arbetsmoment – så kallade aerosolgenererande procedurer – innebär ökad risk för spridning av små partiklar med virus från infekterade luftvägar.
– Vi ser i våra resultat inga starka samband mellan de flesta sådana procedurer och ökad risk för virus i luften. Andra faktorer verkar spela större roll.
Som?
– Ju närmare patienten vi mätte, desto större var sannolikheten att vi skulle hitta virus och tvärtom. Koncentrationen av virus i luften minskade med avståndet till patienten.
– Samtidigt är det stora individuella variationer i hur mycket virus man avger till luften (delvis beroende på hur länge man har varit sjuk), vilket är en stor faktor i sammanhanget.
Hur motverkar man bäst luftburen smitta i vårdmiljöer?
– Det är tydligt i våra undersökningar att i patientrum med ökad ventilation,
antingen inbyggd eller via en extrainsatt luftrenare med hepafilter, var mängden virus i luften mindre. Det är också viktigt att snabbt kunna identifiera vilka patienter som är mest smittsamma och innebär en större risk för luftburen smitta. Bättre ventilation löser inte allt.
Vilket väl även gäller kontor?
– God ventilation är alltid bra. Samtidigt handlar det om att uppnå en rimlig balans ur energisynpunkt. Vi sätter ju inte in extra ventilation bara för att några på kontoret är förkylda även om smittrisken är ganska hög. Då är det bättre att de som är förkylda håller sig hemma. Vid vård av exempelvis
tuberkulospatienter på ett sjukhus är det en helt annan sak. Visserligen är smittrisken inte speciellt stor vid kort kontakt, men konsekvenserna kan
vara mycket stora.
Ju närmare patienten vi mätte, desto större var sannolikheten att vi skulle hitta virus och tvärtom. Koncentrationen av virus i luften minskade med avståndet till patienten.
– Det är i våra studier också tydligt hur effektiva slussar med lufttryck är för att motverka att virus sprids ut i korridorer från patientrum. Vi
hittade nästan inget luftburet virus i sådana slussar, och inte heller i korridorer utanför rum med sluss. Bra städning är en annan viktig
åtgärd för att förebygga att smitta sprids.
Vilken betydelse har luftfuktighet och temperatur?
– Det diskuteras om man genom anpassning av luftfuktighet och temperatur går att minska smittspridningen. Tyvärr verkar de flesta virus
trivas bra i de miljöer, och inom de spann, där även vi människor trivs.
Mikael Bergling
