14 miljarder kronor för nya Karolinska
Det nya Karolinska Sjukhuset i Stockholm är Sveriges för närvarande största sjukhusprojekt med en beräknad byggkostnad på över 14 miljarder kronor. Byggnaden ska vara mycket flexibel. Försörjningen av värme och kyla är tänkt att ske via borrhålslager och värmepump. Men det kan bli andra lösningar.
Nya Karolinska Sjukhuset i Solna ska stå klart 2015. Sjukhuset ska byggas för närmast total flexibilitet, vilket kräver överdimensionerade installationer.Om cirka fem år ska nya Karolinska Universitetssjukhuset (NKS) stå klart. Exakt hur det kommer att se ut är ännu inte klart. Upphandlingen av detta gigantiska OPS-projekt (offentlig-privat samverkan) som är en funktionsupphandling, är inte slutförd. Sekretessen om vilka som har lämnat anbud är total. Baserat på det förslag som White Arkitekter AB vann med utarbetade landstingets projektledning år 2007 ett projektprogram där olika idéer har testats på ett tänkt referenssjukhus. – Det sjukhus som beskrivs i projektprogrammet är inte det sjukhus som kommer att byggas utan det avgörs vid upphandlingen som kan komma att innehålla en del andra lösningar, säger Lars Dagerholt, pressansvarig på landstinget för NKS-projektet. Flexibilitet är ett tungt vägande ledord i projektprogrammet. Sjukhuset ska byggas så att i stort sett vilken verksamhet som helst ska kunna placeras var som helst. Därför dimensioneras bjälklagen för att klara tunga laster, våningshöjden blir likadan överallt och ledningsschakten för bland annat ventilation görs extra stora. Det blir VAV-system med övergripande central styrning där varierande laster förväntas.
Håller hundra år Projektledningen bedömer att den överdimensionering som planeras inte ska fördyra bygget med mer än ett par procent, vilket med tanke på projektets storlek motsvarar flera hundra miljoner kronor: – Dyraste delen är bjälklagen och våningshöjden, men på det här sättet kan vi använda och anpassa huset i kanske hundra år. I befintliga KS går det inte att placera in nya saker, säger Anders Göransson, miljökoordinator för NKS. Lars Dagerholt inflikar: – När NKS står klart 2015 kanske det finns helt andra behandlingsmetoder för vissa sjukdomar. Innehållet i sjukhuset måste hela tiden kunna förändras om det ska vara ett modernt sjukhus. NKS blir ett universitetssjukhus vilket innebär specialistvård och forskning med färre vanliga vårdplatser jämfört med nuvarande KS. Traditionell sjukhusvård kommer att få ske på andra sjukhus inom landstingsområdet. Vad de nuvarande KS-byggnaderna ska användas till fortsättningsvis är ännu inte klart. Sjukhuset är utformat som ett antal kärnor där varje kärna är omgärdad av fyra ventilationsschakt, vilket ger redundans.
Bergvärme och värmepump Försörjningen av värme och kyla är i referensobjektet tänkt att ske med ett bergvärmelager med värmepumpar och med en biobränslepanna alternativt fjärrvärme/fjärrkyla som spets. Biobränslepannan är tänkt att förse sjukhuset med ånga till bland annat sterilcentral och kök. Bergvärmelagret kan få återladdning med lågtemperatursolfångare som kan ladda bergvärmelagret med cirka 20-gradig värme. – Vi kan lagra värme från sommar till vinter och kyla från vinter till sommar. Den här lösningen bör vara optimal då sjukhuset får stort kontinuerligt kylbehov till datahallar och medicinsk utrustning. Då kan vi även använda oss av kyllasten för att driva värmepumparna så att vi kontinuerligt får både värme och kyla, säger Anders Göransson men tillägger: – Det alternativet ser ut att bli billigare än alternativet med fjärrvärme och fjärrkyla men det beror ju också på vilket resultat förhandlingar med byggentreprenörer och energibolag leder till. Borrhålslagret är i projektstudien tänkt att bestå av cirka 700 hål, vart och ett cirka 200 meter djupt. Men hur går planerna på bergvärmelager ihop med tankarna på en tunnelbanegren till NKS? – Om tunnelbanan blir av bedömer vi att den kan placeras under Solnavägen så det finns plats för borrhålslagret. I detaljplanen finns för övrigt ett reservat för en eventuell tunnelbana som vi inte får gå innanför, säger Anders Göransson. Frågan om det blir spårväg eller tunnelbana är ännu inte avgjord men måste beslutas mycket snart. En del förberedande markarbeten för sjukhuset är redan gjorda och själva byggstarten är tänkt att ske nu i vår. NKS väntas få en total energianvändning på 150 kWh/kvm, år varav 80 kWh/kvm, år för själva byggnaden. Behovet av köpt energi enligt projektprogrammets förslag bedöms till 110 kWh/kvm, år. Det är nästan en tredjedel av vad nuvarande KS köper in. – Avdelningarna kommer att få information om sin energianvändning och kommer att få ta del av energivinster som de själva bidrar med, säger Anders Göransson.
Minskade utsläpp Utsläppen av koldioxid väntas bli en bråkdel av utsläppen från nuvarande KS. Avfallssorteringen kommer att ske i speciella miljörum där sortering upp till 32 fraktioner kan ske. ”Vanligt” avfall kommer att samlas in med avfallssug i fyra fraktioner. Liksom sjukhusen i Huddinge och Danderyd kommer NKS självfallet att förses med teknik för uppsamling och destruktion av lustgas. Matning av såväl el som vatten kommer att kunna ske från två håll. Det kommer att finnas dieseldrivna reservkraftaggregat som ska täcka 120 till 130 procent av elbehovet. Glappet på 30 sekunder för att få igång dem ska täckas med UPS, avbrottsfri kraft, sannolikt i form av batterier. De fem huskropparna med vårdverksamhet får mycket glasytor i en dubbelskalig konstruktion med en spalt mellan ett inre glasskikt och ett yttre glasskikt med solavskärmning.
Green Building och Miljöklassad byggnad Belysningen är i projektprogrammet än så länge tänkt att ske med energieffektiva lysrör som ska vara dagsljus- och närvarostyrd – Med tanke på den snabba utveckling som sker på belysningsområdet kan det mycket väl också bli fråga om diodbelysning, kommenterar Anders Göransson. NKS är tänkt att uppnå högsta klass som ”Miljöklassad byggnad” (71,5 kWh/kvm, år) och även uppfylla kraven för Green Building (85,5 kWh/kvm, år). I maj beräknas utvärderingen av inkomna anbud vara klar. Det är än så länge hemligt hur många och vilka företag som har lämnat anbud på det gigantiska byggprojektet men det är känt att Peab och NCC inte slåss om uppdraget. Det har inte varit någon lätt räkneuppgift för de företag som har lämnat anbud på NKS. Anbudet ska förutom själva bygget också innefatta ersättning för 25 års drift.
Av Lars Eriksson, Energi & Miljö 4/2010 s 32
- Fakta NKS Totalkostnaden för själva bygget av NKS är budgeterad till 14,2 miljarder kronor i 2007 års penningvärde. Verksamhetsarean är 335 000 kvm uppdelad på 9 till 10 våningsplan och 2 till 3 källarplan. Det blir totalt 600 vårdplatser vilket är 300 färre än nuvarande KS. Start av sjukvårdsverksamheten är planerad till december 2015.
