Pengar att spara med kanaltätning
Bättre kännedom om möjligheter med kanaltätning skulle kunna hjälpa fastighetsägare att spara energi och pengar. Nu kartläggs marknaden och de goda exempel som finns.
I en förstudie har Bebo (Energimyndighetens beställargrupp för energieffektiva flerbostadshus) visat att det finns flera olika tekniker för tätning av ventilationskanaler på marknaden. Men fastighetsägare känner inte till vilka metoder som finns och hur de kan användas. Osäkerheten leder till låg efterfrågan, vilket i sin tur gör att vissa kanaltätningsmetoder upplevs som för dyra.
Förstudien visade bland annat att tätning lämpar sig bäst för stående (vertikala) kanaler, som kan vara svåra att byta. Kanaler på kallvind är oftast enklare och billigare att byta
– Teknikutvecklingen för kanaltätning behöver egentligen inte pushas så mycket mer. Det finns flera metoder som är ok. Det som framförallt behövs nu är ett kunskapslyft hos beställare och leverantörer, säger Katarina Högdal, energikonsult hos WSP som arbetat med förstudien.
De vanligaste metoderna för tätning av ventilationskanaler är, enligt förstudien, keramiskt bruk med glidgjutning, tätningsmassa, metallrör, kompositrör eller foderslang, se tabell härintill. Vilken metod man bör välja beror på vilken sorts kanaler som finns i fastigheten.
– Förstudien visade bland annat att tätning lämpar sig bäst för stående (vertikala) kanaler, som kan vara svåra att byta. Kanaler på kallvind är oftast enklare och billigare att byta, säger Katarina Högdal.
För att förbättra kunskaperna om kanaltätning arbetar hon nu med en fördjupad kartläggning av marknaden: Till exempel vilka leverantörer som finns och om goda exempel i andra EU-länder. Resultatet ska presenteras under en workshop i sommar. Om projektet får ytterligare medel kommer det att gå vidare i höst med pilottester av utvalda metoder hos fastighetsägare.
Stockholmshem har redan provat metoden med tätning med mjuka kompositrör (FitFire, som även används för tätning av skorstenar). I husen byggda i början av 1950-talet finns en blandning av murade, gjutna och eternit-kanaler. Något alternativ till tätning fanns egentligen inte.
– Om vi är nöjda med åtgärden får en utvärdering över tid visa. Dock kan vi redan i dag konstatera att vi kan sänka trycket på fläktarna med 50-60 Pascal, säger Peter Axelsson, energiexpert hos Stockholmshem.
Marie Granmar, Energi & Miljö nr 4/2015 sidan 35.
Denna artikel är kortad. Hela artikeln med tabellverk finns tillgänglig för prenumeranter på Energi & Miljö samt medlemmar i EMTF här. Har du glömt ditt lösenord anger du bara din epostadress.
