Duschvarning i framtidslägenheten
Västerås har fått en framtidslägenhet som ska visa hur installationer och styrsystem kan tänkas se ut när byggnaderna ska börja samspela med elnäten. Här kan man till exempel programmera duschen att säga ifrån när någon duschar för länge.
Ett modernt pollettsystem – duschen varnar med blått ljus när det börjar bli dags att stänga av varmvattnet. Foto: Kerstin Lundell
När någon duschar för länge lyser duschen blå och sedan blir den röd, strax innan vattnet stängs av automatiskt. Det här är en av funktionerna i konceptet aktiva lägenheter och hus. Det betyder att byggnaderna kan samspela med smarta nät och agera så att nätets sammanlagda prestanda optimeras. Konceptet visas upp i en lägenhet i Vallby utanför Västerås, med teknik från flera olika företag som ABB, KTC, Electrolux och fastighetsbolaget Mimer. – Det är så många som vill se vad vi tänker göra i Norra Djurgårdsstaden. Men där finns ju bara en grushög. Därför gick vi in i det här projektet i Vallby där det finns något som går att visa upp, förklarar Ralf Späth, affärsutvecklare hos ABB Cewe Control.
Optimerad elanvändning Han visar runt i lägenheten tillsammans med Eva Favaro, marknadschef hos fastighetsbolaget Mimer Västerås. De förklarar att det handlar om att förbereda fastighetsbeståndet för ökande krav på optimering av elanvändningen i Sverige och EU som en helhet, med det övergripande målet att få ner utsläppen av koldioxid. Det gäller att minska lasten i elnätet vid de tidpunkter då den är som störst, så att koldioxidosande kol- eller oljekraftverk inte behöver startas. Det gäller också att kompensera för de dagar då vindkraften inte kan leverera särskilt mycket.
Men ingen räknar med att privata elkonsumenter ska springa runt där hemma och släcka lamporna och stänga av diskmaskinen efter att ha fått ett sms från elbolaget om att det är dags att spara, utan det handlar om automatiserade system.
Därför ser hallen i huset i Vallby nästan ut som en styrcentral. På platsen där man normalt ser en hatthylla finns två skåp. I det översta skåpet finns det mesta som behövs för att styra elförbrukningen. Här finns till exempel två elmätare. Den ena visar lägenhetens användning av el och den andra visar hur mycket lägenheten levererar till nätet. Ovanför uteplatsen finns nämligen ett tak med solpaneler på.
Egen el räknas av Just nu levererar lägenheten mer el till Mälarenergi än vad som används, eftersom solen lyser och lägenheten inte är bebodd på riktigt utan mest bara står tom.
I dagsläget kan enskilda personer oftast inte göra sig en hacka på egen elproduktion, även om vissa elbolag betalar ut ersättning för inlevererad el. Däremot kan egenproducerad el räknas av mot den el som köps in så att elräkningen minskar efter soliga dagar. Men solcellerna är fortfarande för dyra för att bli riktigt intressanta i ett svenskt hus. – Ur ett koldioxidperspektiv är den delen av systemet inte lika viktig som den del som handlar om att styra energianvändningen, förklarar Ralf Späth. Det finns mer att tjäna – om man räknar med både pengar och koldioxid – i det som visas upp i den andra mätaren, den som visar elanvändningen.
Fritt fram vid grön ljus Allra mest intressant är det som ser ut som en strömbrytare, men i själva verket är en signal om vilken sorts el som kommer in. När lampan lyser grönt, då är det fritt fram att konsumera el. Det gröna står för att priset är lågt. I det svenska systemet innebär den gröna färgen också att koldioxidutsläppen är små. Kärnkraftel räknas som grön här på grund av att den inte ger några större utsläpp av växthusgaser. När lampan lyser röd är det dags att koppla bort allt som inte behövs för tillfället. I dag är ljuset grönt. – En dag som den här är det dags att tvätta alla kläder, konstaterar Eva Favaro.
Just i den här lägenheten kan tvättmaskinen inte styras automatiskt. Men redan nästa år installeras maskiner som klarar det, i Norra Djurgårdsstaden. Vad gäller själva styrsystemet, som kommer från ABB, så handlar det inte om futuristiska visioner utan det allra mesta som finns i skåpet är kommersiellt tillgängligt. För det övergripande styrsystemet används KNX, vilket inte är en förkortning utan ska uttalas connex, som är latin för att ansluta.
I det andra skåpet finns styrsystemet för värmelasten. Värmen kommer från fjärrvärmenätet och här finns också vinster i att styra last till rätt tillfälle.
I skåp nummer två finns också routern med de många kablarna till husets utrustning. Trådlös kommunikation är inte pålitlig nog. Ingen accepterar att ljuset släcks och frysen slås av då och då på grund av radiostörningar, utan det är stadiga kablar som gäller här. I Mimers fastighetsbestånd har alla lägenheter bredband, en förutsättning för en aktiv lägenhet.
Här ska elbilen laddas Utanför lägenheten i Vallby finns en grön stolpe där framtidens bil är ska kunna laddas. ABB räknar med att bilar ska drivas med el som kan användas för att balansera elnätet. I dagsläget är elbilarna så dyra att man knappast kan räkna med att en vanlig lägenhetsinnehavarna ska ha en sådan. Men lägenheten visualiserar hur man kan tänka sig boendet år 2026 och då kanske fler bilar drivs med el. – Elbilarna kommer att påverka enormt mycket och utgöra en fantastiskt stor tillkommande last, säger Ralf Späth.
Ett möjligt energilager är husens varmvattentankar. I lägenheten som visas upp finns en tänkt familj på tre fast boende, plus ett barn med delad vårdnad och även en morfar som bor här på deltid. När alla fem har duschat på morgonen behövs inte så mycket mer varmvatten och varmvattenberedaren kan stå i väntläge tills elen blir billig och då värma upp inför nästa morgons duschande.
Till och med frysarna i hus och lägenheter kan utnyttjas på motsvarande sätt. När elen är billig kan temperaturen sänkas och frysen laddas med extra kyla. När elen blir dyrare, kan frysen slås av ett tag. Man räknar med en grads ökning av temperaturen per timme så det tar ett tag innan elen måste slås på igen. Om de miljontals frysar som finns Sverige runt kan stängas av några timmar kan det ge en rejäl besparing under dyrtiden på dygnet.
Kanske kan temperaturen i lägenheten också sänkas en grad om situationen är så kritisk att en kollaps av elnätet hotar. Så var fallet en kall vinterdag i Bromma utanför Stockholm, när elpatronerna i ett villaområde kopplades in när värmepumparna inte räckte till. Hade de boende stängt av värmen en kort stund hade balansen på nätet kunnat återställas och strömmen komma tillbaka till husen.
Alla lampor styrs samtidigt Att släcka en och annan av de elsnåla lamporna i den här lägenheten gör dock varken till eller från för elbalansen. Däremot kan belysningen som helhet betyda något. I vardagsrummet finns en liten skärm och en knapp som liknar en dimmer. Istället för att reglera ljuset för en enda lampa styr den alla lampor i lägenheten. Det går att ställa in om lägenheten ska ha mysbelysning eller om det är dags för riktigt bra ljus för städning. Enskilda rum går förstås att reglera separat. Dessutom ska ljusets färgtemperatur kunna påverkas, med blått ljus för aktivitet och ett gulare ljus för avkoppling.
Styrsystemet tar även hänsyn till om någon är hemma eller inte. Det finns en bortaknapp som inte bara släcker lampor som någon kanske glömt släcka, utan även stänger av vattnet så att inga vattenskador ska uppstå när de boende är bortresta. Ventilationen styrs på motsvarande sätt, flödet av tilluft minskar när bortaknappen slås på och även på nätterna.
Men beslut om ventilation och annat som direkt påverkar komforten måste fattas av dem som bor i lägenheten. Elanvändning handlar ju också om vad människor vill ha. Därför ingår beteendevetare och institutet Interactive Institute i samarbetet med ABB kring aktiva hus och har även utvecklat några av funktionerna i lägenheten i Vallby.
Den smarta energistyrningen handlar här i Vallby bara om hushållsel. Funktioner för styrning av fastighetselen kommer dock att visas upp i andra projekt, bland annat i Norra Djurgårdsstaden.
Lägenheterna som byggs i Norra Djurgårdsstaden ingår i forsknings- och utvecklingsprojekt med offentligt stöd från Energimyndigheten, Vinnova med flera.
Priset en bromskloss Frågan är varför en vanlig lägenhetsinnehavare eller fastighetsägare ska satsa på det här. I dagsläget finns till exempel inte den timvis debitering av el som är en förutsättning för projektet. Det är dock något som kommer eftersom det finns en majoritet för ett sådant förslag i Sveriges riksdag. Priset för styrsystemet och annat som behövs är ett annat hinder. Utrustningen i de två skåpen i Vallby och allt annat som finns i lägenheten kostar tiotals tusenlappar. Ralf Späth försäkrar dock att det går att pressa priset rejält för ett enklare system för den som nöjer sig med att styra hushållsmaskinerna.
Men i Vallby handlar det inte bara om att spara el, komforten ökar också med bättre styrning av ljus, värme och ventilation. Riskerna för vattenskador minskar också.
Av Kerstin Lundell, Energi & Miljö nr 11/2011 sid 32-34
