Viktigt att välja rätt kylmaskin när köldmedier fasas ut

EU-direktivet kring fluorerade köldmedier, F-gasförordningen, trädde i kraft vid årsskiftet. De första köldmedier som försvinner förbjuds redan från 2020.

Det finns risk att fastighetsägare blir stående med kyl- och värmepumpanläggningar i vilka det inte går att fylla på köldmedium. Anledningen är EU:s reviderade F-gasdirektiv (EU/517/2014) som har målet att kraftigt minska andelen flourerande köldmedier som ger stort bidrag till växthuseffekten. I det nya direktivet ändras också beräkningssättet för när läcksökning av anläggningar ska ske – från att tidigare ha räknats i kilo till att räknas i koldioxidekvivalenter. Köldmedier med högst andel koldioxidekvivalenter (< 2500) är också de som förbjuds år 2020. Detta kommer att påverka användning och produktion av de vanligaste köldmedierna med hög klimatpåverkan, i första hand R404A och R507, som båda används i kyl-/frysapplikationer och till viss del även i värmepumpar. Från och med 2020 får inte heller kyl-/frysanläggningar innehållande dessa köldmedier säljas.

Dessutom kan vi räkna med att tillverkarna av köldmedium börjar minska produktionen av de ämnen som först fasas ut. Det innebär förmodligen att en bristsituation uppstår redan åren innan själva förbudet träder i kraft. Det är ju helt logiskt att tillverkarna hellre tillverkar och säljer köldmedier som kommer att vara tillåtna i framtiden

Per Jonasson, vd för Svenska Kyl & Värmepumpföreningen, menar att även om förbudet mot påfyllnad av R404A i läckande system inte träder i kraft förrän 2020, borde det redan i dag påverka konsulters och entreprenörers val av köldmedier och tekniska lösningar. Valet av köldmedium i dag kan annars komma att bli en obehaglig överraskning i framtiden för anläggningsägaren.

– Vi har exempel på en ganska stor vvs-konsultfirman som föreslog installation av en kylmaskin med R404A. Problemet uppstår ju om projektet försenas, vilket inte är helt otroligt, och det gör att projektet kanske inte står klart förrän något år innan påfyllnadsförbudet träder i kraft. Om det då börjar läcka inom garantidien – kanske en bit in på 2020-talet – vems är då ansvaret?

– Dessutom kan vi räkna med att tillverkarna av köldmedium börjar minska produktionen av de ämnen som först fasas ut. Det innebär förmodligen att en bristsituation uppstår redan åren innan själva förbudet träder i kraft. Det är ju helt logiskt att tillverkarna hellre tillverkar och säljer köldmedier som kommer att vara tillåtna i framtiden.

Hur stora läckagen är i dagens bestånd av kylmaskiner är svårt att säga, enligt Jonasson, eftersom Naturvårdsverket inte längre följer upp de årliga läckagen.

– I och med inträdet i EU har vi ingen klar bild av läckagemängderna. Det sista året med statistik visade att läckagevolymen uppgick till drygt sju procent av den installerade volymen köldmedier. De enda nyare siffror som finns är från Tyskland, där man räknar med en läckagevolym på en procent. Det är kanske lite i underkant, så vi kan nog räkna med att omkring två procent av den installerade köldmedievolymen läcker årligen i Sverige, säger Per Jonasson.

Mark Kretz, Energi & Miljö nr 1-2 2015 sidan 34