Vänboende | 3 feb 2023

Vänboendet skapar ett lokalt energisystem

Andreastorpets vänboende blir första mottagare av forskningsstipendiet Hectors hållbara hus. Bygg­gemenskapen i Tanum ska skapa ett lokalt energisystem med solceller och fliskraftvärme som samverkar med värmepumpar.

Det startade med ett medborgarförslag under en detaljplaneprocess. Nu ska Andreastorpets vänboende bygga 45 lägenheter i elva parhus och två mindre flerbostadshus i samhället Gerlesborg i Tanums kommun. Nästa år läggs vägen och året därpå ska de första husen byggas.

– Vi hoppas att de första hyresgästerna flyttar in redan 2025. Lägenheterna ska byggas i etapper eftersom vi jobbar med små lokala byggföretag. Så mycket som möjligt av de investerade pengarna ska stanna i bygden och spinna utveckling. Syftet med projektet handlar mycket om att skapa ett starkt lokalsamhälle, säger John Helmfridsson, projektlots och arkitekt på Bärkraft och Byggnadskonst.

Bogemenskapen kommer att ha ett eget energisystem som i princip ska försörja de boende med både värme och el. Systemet innehåller en fliskraftvärmepanna, bergvärmepumpar och solceller. Det kommer att finnas en anslutning till det vanliga elnätet eftersom el ska säljas på sommaren och även köpas in vid behov. Idén är att sälja mer el än man köper och på det sättet stötta elsystemet snarare än att belasta det.

Byggemenskapen tittade på olika lösningar för att klara energibehovet under vintern, när solenergin inte räcker till. Lagring med vätgas var ett alternativ men skulle bli för dyrt i nuläget. Lösningen blev fliskraftvärme trots att biobränsle innebär koldioxidutsläpp. Man landade i att det ändå fungerar klimatmässigt om bränslet köps från ett hållbart skogsbruk.

– Fliskraftvärmesystem har förändrats de senaste 15 åren, och i dag är det ganska lätt att köpa riktigt små pannor. Vi får en effektiv lagring i form av fastbränsle, och kan producera den el och värme vi behöver vid effekttopparna vintertid, säger John Helmfridsson.

Den fliseldade kraftvärmepannan, i storlek som en större villapanna, samverkar med bergvärmepumpar och en acku­mulatortank. När de boende inte använder så mycket el kör värmepannan värmepumpen som laddar ackumulatortanken. På morgonen och kvällen när hyresgästerna är aktiva går elen till dem istället. Även batterier kommer att användas för att reglera effektuttaget över dygnet.

– Vi är inte först med det här konceptet men vi gör det i en skala som är ovanlig. Vi har bland annat fått inspiration från det kommunala bostadsbolaget Eksta i Kungsbacka och flera tyska projekt, säger John Helmfridsson.

Husen är inte passivhus men välisolerade och energisnåla. Värme, el och effekt kommer att delas i lokala nät och de boende ska tydligt kunna se när effektbehoven är maximerade och anpassa sig efter det.

– Det är en bogemenskap, och hyresgästerna kommer att känna varandra som grannar. De kommer att kunna använda mindre värme och el när de ser att det behövs, säger John Helmfridsson.

Bostäderna ska ventileras med ett enkelt system som visserligen använder mer energi än ett FTX-system över året men som inte ökar effektbehovet. Flödena av luft ska vara mindre under vintern när ventilationsbehovet är betydligt lägre än på sommaren. Det gör att luftfuktigheten ökar under den kalla årstiden vilket är bra för inomhusmiljön.

Jag tycker det har varit för lite fokus på människor och för mycket på energianvändning per kvadratmeter.

–  När vi har konstanta flöden baserade på behov för sommartid blir luftens relativa fuktighet så låg på vintern att våra slemhinnor inte mår bra av det, säger John Helmfridsson.

Exakt hur ventilationssystemet kommer att se ut är inte klart än, inte heller om något av värmen från frånluften kommer att återvinnas (till exempel genom en luftvärmepump). Principen är man dock klar över. Enligt John Helmfridsson kostar ett enklare ventilationssystem en bråkdel av installationskostnaden jämfört med FTX och har dessutom bättre teknisk livslängd, kräver mindre skötsel och ger ett lägre klimatavtryck eftersom installationsbehovet är så litet. Det är också lika energieffektivt under de kallaste perioderna.

– Fokus i energidebatten har gått från energi till effekt. Vi tittar snarare på perioder när vi har energibrist än energi­behovet över året, säger John Helmfridsson.

Text: Lena Frändberg