Tre viktiga lärdomar från förra byggruschen

250 000 nya bostäder ska byggas, enligt löftena under valrörelsen. Då är det viktigt att titta tillbaka och studera de hus som redan finns. Vi ska inte fortsätta att göra samma misstag om och om igen, skriver David Södergren.

De bostäder som byggdes under den stora ruschen på 60- 70- talen har nu varit bebodda tillräckligt länge för att deras kvalitet och erhållen boendekomfort ska kunna bedömas. Bostadsbristen betyder att alla som fått en bostad är tacksamma och därmed okritiska. Bostäderna från miljonprogrammet är generellt sett bra men det kan finnas skäl att i fortsättningen förskjuta balansen mellan energihushållning och ventilation till förmån för luftkvaliteten.

Ända sedan Suezkrisen 1974 har energibesparing varit aktuell vilket resulterat i att energianvändningen minskat från över 150 kWh/kvm,år till de som byggs i dag där behovet är nere under 70. Alltså cirka en halvering. De åtgärder som gör att energianvändningen har kunnat minska så mycket är framför allt att väggar och fönster har fått bättre värmeledningsmotstånd. De gamla tvåglasfönstren hade U-värden som låg över 2, medan de fönster som används i dag har U-värden omkring 1 W/kvm, K.

Värmeisoleringen har naturligtvis haft stor betydelse för minskningen av energibehovet, men minst lika betydelsefullt är att byggnaderna blivit täta. Den tätande plastfolie som numera byggs in i ytterväggar och tak tätas noggrant vid fönster och dörrar vilket betyder att den okontrollerade ventilationen begränsas till i det närmaste noll. Samtidigt har Boverket minskat kraven för den kontrollerade ventilationen till det minimivärde på 0,35 l/s, kvm som nu gäller.

Så långt är allt gott och väl, men både fastighetsägare och hyresgäster är medvetna om att en låg ventilation minskar energibehovet, vilket är till fördel för ekonomin för båda parter. Detta har fått till följd att ventilationen i många fall minskats ytterligare. En låg luftomsättning och låg rumstemperatur har kunnat försvaras med det allmänna kravet på energibesparing. Men med en låg temperatur i rummet och dessutom drag från olämpligt placerade tilluftsdon med bara kall uteluft är det inte så konstigt att hyresgästerna stryper luftflödet ännu mer. Att luften inte blir så hälsosam och att den får hög halt av föroreningar från inredning och byggnadsmaterial tillsammans med koldioxid från personer, hundar och stearinljus märks inte i första taget. En kontroll som genomfördes, den så kallade Betsiundersökningen, för något år sedan visade att endast 20 procent av lägenheterna hade en luftomsättning som uppfyllde gällande krav. Enligt mätningar jag själv har genomfört förekommer ofta mycket dålig luft, särskilt i sovrum, trots att det totala luftflödet genom lägenheten uppfyller Boverkets krav. Anledningen är att ventilen under sovrumsfönstret har stängts för att luften som kommer direkt utifrån är obehagligt kall.

För en tid sedan skrev Anders Knape, ordförande i Sveriges Kommuner och Landsting, tillsammans med Pierre Olofsson , vd för Skanska Sverige AB, en artikel  i  SvD med rubriken ”Låt oss få ställa tuffa miljökrav på nya hus”. Vilka kraven skulle vara,  hur byggnader och installationer skulle utföras och hur kraven skulle kontrolleras var inte deras uppgift att meddela.  Enligt min åsikt är det främst luftkvalitet, ljudisolering och avloppshantering som är i behov av förbättring. Med 70 års erfarenhet från ventilationsbranschen både som konstruktör och kontrollant vågar jag mig på att lämna några råd för bättre luftkvalitet.

• Försök inte blåsa in kall uteluft i rum där människor vistas. Det är otroligt svårt att få luft med olika temperaturer att blandas. Värm luften i fläktrummen, det går inte åt mer energi om luften värms där än om den värms i bostaden
• Följ Boverkets rekommendation att tillföra luft där kravet på ren luft är störst och sug ut den där föroreningshalten är hög. Det täta klimatskalet gör det numera lättare att styra luften från rum till rum. På så sätt kan de personer som vistas i lägenheten få nytta av bra luft var de än befinner sig
• Planera och utför installationerna för en rumstemp av 22 °C (Se Ola Fanger). Gör undantag för sovrum där en lägre temperatur kan motiveras för att den ger en skönare sömn och om luften är ren, ett längre liv.

David Södergren. Foto Mark Kretz

Publicerad i Energi & Miljö nr 10/2014 sidan 46

 

 

David Södergren