Teori och praktik vid varsam vvs-renovering
På Adelsö har ett hus vars äldsta delar är ett par hundra år varsamt renoverats. En viktig del i renoveringen har varit uppdatering av värmesystemet, utan att förfula huset.
Radiatorerna från 40-talet gör fortfarande tjänst i villan på Adelsö. Foto: Mark Kretz
– Många vvs-tekniker vill ha in tekniktankar som kan ackumulera värme från flera olika värmekällor i husen. Men i det här huset finns inte plats för något sådant. Christer Nordemo visar runt i hemmet på Adelsö, där det ligger mycket tankar kring placering av olika husfunktioner, men där det inte finns någon plats för en volymiös ackumulatortank. Inte ens med skohorn. Den ursprungliga huskroppen var en så kallad enkelstuga, med stort kök, liten farstu och liten sovkammare byggd för drygt 300 år sedan. I mitten stod murstocken, som kunde värma både kök och rum. Så småningom – Christer Nordemo bedömer att detta hände i slutet av 1800-talet – byggdes stugan ut, först med en flygel, sedan med en övervåning och under 1940-talet byggdes en ny farstu ut. Huset har varit i hans frus släkts ägo i tio generationer, så det finns mycket historia att bevara.
Utbildat många När familjen flyttade till huset i början av 2000-talet upptäcktes snart en allvarlig fuktskada i golvet och ena väggen i köket, vilket fick till följd att hela köket renoverades i grunden. Han fick då möjlighet att tillämpa idéerna kring hur man varsamt renoverar gamla hus.
Under årens lopp har han hållit utbildningar och föredrag för både professionella som icke-professionella byggnadsvårdare. Professionellt har han arbetat praktiskt med vvs-installationer i många år, men också en period på VVS Företagens tidning VVS-Forum. Idag arbetar han huvudsakligen med administration, utveckling och godkännandehantering rörande det tekniska innehållet i RSK-databasen hos VVS-Information. – I äldre hus måste man väga olika saker mot varandra – ska man bevara så mycket som möjligt, med påföljd att funktionen blir lidande, eller tvärtom? I det egna huset har dock varsamheten fått spela en huvudsaklig roll. Det gamla radiatorsystemet som installerades på 1940-talet då huset fick centralvärme har kompletterats med en ny radiator och ett rostfritt expansionskärl på vinden. Det sistnämnda inklämt i en skrubb.
Renoverat radiatorventiler Alla radiatorer har renoverats och även radiatorventilerna av modell ”Bäst” är återställda i originalskick. Grunden i värmesystemet är kökspannan, en Norah 312 med en effekt på 17 kW. Den är ny och ersatte en drygt 40 år gammal Norah 309, men med i princip samma funktioner. När elden slocknat i pannan en kall dag, och inomhustemperaturn går ner till under 18 grader, går luftvärmepumpen igång, vars innerdel sitter i trappan upp till övervåningen för att värmen ska få bra spridning. I det fall den inte räcker (då innetemperaturen sjunker till 15 grader) går den vattenburna elpannan igång. – Med det klarar vi oss, två vuxna och två ungdomar. Årligen går det åt cirka 10 kubikmeter ved och sen köper vi cirka 10 000 kWh el per år. Av elen är cirka 15 procent andelsägd vindkraft och resterande ”vanlig” inköpt vindkraft.
Viktigt att lyssna på kunden Nu är ju Christer Nordemo något av expert på vvs-teknik och även äldre vvs-teknik, vilket även avspeglas i den samlig äldre vvs-litteratur han har. Det hindrar dock inte att han har synpunkter på hur branschen hanterar kunder som kan upplevas som ”besvärliga”. – När jag var verkmästare på en vvs-firma hade vi ett stort renoveringsprojekt i ett radhusområde, omfattande 60 badrum. Vi hade hittat – som vi själva tyckte – ett effektivt sätt att göra standardrenoveringar. I ett av husen bodde en kompis som hela tiden dock ifrågasatte vilka lösningar vi valde, vilket fick mig att tänka mer kring kundernas synpunkter. – Det är lätt att som fackman avfärda kundernas önskemål, eller att inte förstå kundens behov. Man kanske måste ta sig tid att sätta sig ner och föra ett förutsättningslöst samtal med kunden om hur denne vill ha det, men den tiden kanske man inte alltid tar sig. I det fall man använder standardlösningar kan slutresultatet bli förödande menar han.
– Man kan inte kalla det för snyggt med 15-millimeters kopparrör ovanpå en tio tum hög handhyvlad golvsockel, eller använda moderna plastklammer bredvid gjutna sektionsradiatorer i gamla hus. Det är ju som att sätta Xenonlysen i grillen på en Rolls-Royce från 1912! Även om det är det absolut bästa ljuset. – Det är klart att en radiatorventil utan termostat inte är särskilt energibegåvat, men ska man klara kraven på bevarande tycker jag att lösningen antingen ska vara osynlig eller vara originell. Man kan till exempel byta ut alla glödlampor till LED och kanske få samma energibesparing som med termostatventiler, eller helt enkelt sänka den generella inomhustemperaturen någon grad.
Finns hopp för intresserade Det finns dock hopp för den som vill renovera sitt gamla värmesystem, eller uppdatera detsamma. – Det finns förvånansvärt mycket gammalt kvar, både när det gäller sanitet och värmeprodukter, och en del tillverkas fortfarande. Exempelvis kan man köpa tvågreppsblandare, och byta själva överdelarna mot så kallat vandalsäkra kranbröst, som ser exakt ut som de gjorde för 60 – 70 år sedan. Då får man en ”modern” blandare med gammalt utseende. En del av det nygamla är dock inte av det billiga slaget – en klammer som har ett äldre utseende och inte skämmer kostar 400 kronor stycket… – Något jag tycker är snyggt och praktiskt är när köksblandaren är monterad i vägg, vilket var vanligt förr i tiden. Med dagens moderna rör-i-rörsystem med väggdosor är det lätt att montera en köksblandare på gammalt sätt, även så de uppfyller Säker Vattenkraven, säger Christer Nordemo.
Viktigt med helhetssyn Han understryker att man bör ha en helhetssyn kring energifrågorna vid en ombyggnad av ett äldre hus. – Det kanske inte går att göra allt i ett gammalt hus som man kan vid nyproduktion, men det går ändå att minska energianvändningen, med moderna produkter på rätt ställen.
Mark Kretz, Energi & Miljö 10/2013 sidan 42-43
