TEMA FASTIGHETSAUTOMATION: Storebror ser allt Natalia gör
Natalia Londono lever uppkopplat och energisnålt, men ännu inte helt utan tekniska barnsjukdomar. Bland annat har det hänt några gånger att varmvattnet tar slut när hon precis schamponerat håret. Natalia är en av de studenter som bor i en av de fyra innovationslägenheterna i KTH Live-In Lab på Campus Valhallavägen i Stockholm.
Hon visar runt i sin lilla studentlägenhet. Allt som allt är den på 22 kvadratmeter – ett minimalt kök, ett rum och våtrum. Hon flyttade in tidigt i höstas och har snart bott ett halvår mitt i ett forskningsprojekt om framtidens byggnader. Just nu finns det fyra sådana lägenheter – alla i stort sett likadana. Men väggarna är flyttbara och utrymmet är försett med både installationsgolv och gott om utrymme under innertaket, vilket gör att installationerna kan flyttas runt. Om något år kan lägenheterna vara sex eller bara en – allt efter vad forskarna kan tänkas ha för behov.
– Jag trivs bra, men i början hade jag svårt att vänja mig vid de sensorstyrda blandarna. Sådana brukar bara finnas i offentliga miljöer. Men nu har jag blivit så van att jag blir helt ställd, när jag är på besök hos andra och vattnet inte bara kommer när jag sträcker fram händerna, berättar Natalia.
Blandarna är inte bara sensorstyrda. De är också uppkopplade, vilket ger användarprofiler som gör att till exempel varmvattenproduktionen kan styras mer exakt.
All utrustning är uppkopplad. Tanken är att man ska få djupare insikter om både utrustning och de boendes beteende, i syfte att möjliggöra framtidens smarta och hållbara byggnader. I ett teknikutrymme i källaren är det bäddat för att forskare ska kunna använda befintlig utrustning och koppla in nya innovationer för att studera dessa.
Till exempel finns möjligheten att ta reda på exakt när Natalia duschade och hur mycket vatten hon använde. Likaså kan ventilationens loggar avslöja om det varit många gäster i lägenheten vid något tillfälle. Ja, det finns till och med förutsättningar att på signaturen kunna läsa av när hon sätter på spisen eller använder annan teknisk utrustning.
Så närgångna observationer väcker naturligtvis frågor om intrång i den privata sfären. IoT (Internet of Things) underlättar tillvaron, men för tankarna till George Orwells roman ”1984”. Frågan är viktig och behandlades dels i ett avslutat projekt kring GDPR och smarta byggnader, som KTH, Stockholms universitet, Akademiska Hus och HSB Living Lab genomfört, dels i ett kommande projekt, där etikprövning och smarta byggnader ska undersökas. Vad händer med den personliga integriteten med smarta mätare och batterilager? Vem äger informationen när all teknik blir uppkopplad? Och är det möjligt att ta bort signaturen för olika typer av utrustning?
Läs hela artikeln i Energi & Miljö nr 1.
