”Teknik och format – ett problem i BIM”

Hannes Lindblad, KTH, konstaterar i en avhandling att det inte räcker med att beställarna skriver in BIM i sina kravdokument. De måste också delta som förhandlare.

Byggnadsinformationsmodellering, eller BIM som man oftast förkortar det, är ett fantastiskt hjälpmedel. Det är de flesta överens om. Verktyget ger överblick under hela byggprocessen och förebygger misstag.

Det vore ett spännande alternativ att forska vidare på BIM-användning i byggbranschen.

Hannes Lindblad har under fem års tid studerat hur BIM används när Trafikverket bygger infrastruktur.

Varför har det varit svårt för branschen att ta till sig BIM?

– Det är en jättestor fråga. Byggbranschen beskrivs ofta som konservativ och fragmenterad – många olika aktörer ska leverera ett unikt projekt i en temporär organisation. BIM, å sin sida, är systematisk i sin karaktär och det kan vara svårt, när det påverkar alla och man måste förändras tillsammans.

– Dessutom finns det en mängd olika BIM-programvaror, som kan ha svårt att kommunicera med varandra. Visserligen finns det plattformar som ska göra att de samverkar, men det är fortfarande problem med teknik och format.

Vad får det för konsekvenser?

– BIM-liknande verktyg används av enskilda entreprenörer, men de stora vinsterna finns interorganisatoriskt, när alla medverkande i ett projekt kan samarbeta genom BIM.

– Det här innebär att den som är först på tekniken inte får så stor vinning av den. Först när en majoritet av aktörerna i projektet deltar uppstår de stora vinsterna.

Du konstaterar i din doktorsavhandling att beställarorganisationen har en avgörande roll för implementeringen.

– Ja, men den rollen beskrivs ofta på ett förenklat sätt. Det räcker inte med att skriva i kravdokumentet att alla ska använda BIM. I de projekt jag har studerat visar det sig att kravet inte har accepterats fullt ut. Det här kräver ett interorganisatoriskt förändringsarbete och det kan man inte helt lägga över på beställarorganisationer. Istället visar jag på vikten av beställarorganisationer som deltagande förhandlare. Trafikverket har kommit långt och där händer spännande saker.

Hur genomfördes studien?

– Jag har främst följt ett par olika BIM-implementeringsprojekt och hur de olika aktörerna ser på förändringsarbetet, på organisatorisk nivå.

Kommer du att fortsätta forska på området?

– Det vore ett spännande alternativ att forska vidare på BIM-användning i byggbranschen. Men i ett faktiskt byggprojekt.

Maria Åslund