Svenskar allt mer negativa till vindkraft
Vindkraft som energikälla tappar i popularitet bland svenskarna. För första gången någonsin är det nu dessutom fler som är negativa än positiva till vindkraftverk i närheten av sin fasta bostad, enligt en opinionsundersökning som forskare vid Göteborgs universitet gjort.
Inom ramen för forskningsprojektet ”Den svenska miljö-, energi- och klimatopinionen” studeras svenskarnas inställning till vindkraft varje år i den nationella SOM-undersökningen.
Enligt den senaste undersökningen vill 58 procent av svenskarna satsa mer på vindkraft än idag, och 21 vill satsa ungefär lika mycket som idag. 13 procent vill satsa mindre eller helt avstå. Endast solenergi och vattenkraft rankas högre i undersökningen när det kommer till vilka energislag Sverige bör satsa på. Men jämfört med nivåerna mellan åren 1999 och 2009, innan den svenska vindkraftsexpansionen tagit fart, har stödet för vindkraften avtagit något.
Det handlar nog inte i första hand om att synen på vindkraft i sig blivit markant mer negativ, utan snarare att man anser att det har byggts tillräckligt redan, ett exempel på vad som inom opinionsforskningen brukar kallas för termostateffekten
De båda senaste mätningarna år 2020 och 2021 visar nu på signifikanta negativa effekter i opinionen. Balansmåttet, som utgörs av andelen som vill satsa på vindkraft minus andelen som inte vill det, har minskat från 78 till 66 på dessa två mätår. Inget annat energislag i undersökningen har i modern tid haft ett större tapp i opinionsstöd än vindkraften har just nu.
Antalet vindkraftverk har ökat kraftigt i Sverige under de senaste åren. Enligt Energimyndigheten fanns hösten 2021 4 754 vindkraftverk och ökningen mellan år 2021 och 2022 är den högsta redovisade.
För första gången sedan frågan började ställas är nu en övervikt av svenskarna negativt inställda till vindkraftsetableringar i närheten av där de bor. 2021 var 40 procent ganska eller mycket negativa till detta, jämfört med 33 procent som var positiva – en helomvändning sedan detta senast mättes år 2016, när 40 procent var positiva och 28 var negativa.
Dessutom visar resultaten att den negativa inställningen till att satsa mer på vindkraft ökar särskilt bland boende på landsbygden, där också de flesta vindkraftverk historiskt placerats. Det finns idag ett signifikant negativt samband mellan att bo i en redan vindkraftstät kommun och att vilja satsa mer på vindkraft som energikälla.
– Detta tydliga mönster, att man oavsett sin allmänna inställning till vindkraft inte vill ha vindkraftverk placerade nära sitt eget hem, kan vara en bidragande faktor till att svenska kommuner i så hög utsträckning utnyttjar sitt kommunala veto och stoppar planerad vindkraftsutbyggnad, säger Erik Jönsson, biträdande forskare vid Statsvetenskapliga institutionen på Göteborgs universitet.
Källa: Göteborgs universitet
