Svårt sälja egen el i liten skala
Trots riksdagens beslut nyligen om vissa förenklingar är det inte fritt fram för den som vill sälja egenproducerad el i liten skala.
Nyligen beslöt riksdagen att anta regeringens förslag till ”Enklare regler för förnybar elproduktion”. Samtidigt har regeringen gett Energimarknadsinspektionen i uppdrag att utreda hur nettodebitering (mottagen el minus levererad el) kan tänkas påverka bland annat skatter, konkurrens och balansen i elnäten.
De nya reglerna som nu har beslutats innebär vissa förenklingar och minskade kostnader för den som vill leverera egentillverkad el till elnätet men är inte tillräckligt långtgående för att det ska bli någon fart på verksamheten. I princip hela elbranschen efterfrågar just nettodebitering som skulle göra det enkelt för alla parter när det gäller mikrogenerering av el. Och el från mikroproducenter till elnäten kräver än så länge inga förändringar av det nuvarande elsystemet enligt Anders Richert, chef för avdelningen elnät på branschorganisationen Svensk Energi:
– Nej, det går alldeles utmärkt med det system vi har i dag. Däremot är det frågan om det är lönsamt. Det lönar sig mer att själv använda sig av den el man producerar, säger han och tar ett exempel:
Priset på den el man köper innehåller alla skatter och kostnader för elcertifikat. Genomsnittspriset inklusive alla påslag har de senaste tre åren legat omkring 1,20 kr/KWh. (Priset är naturligtvis betydligt högre just nu till följd av den extrema vintern och stillastående kärnkraft.) En mikroproducent av el kanske bara får upp till 50 öre/kWh för den el som levereras till näten. Därmed är det bättre att i största möjliga utsträckning använda den egenproducerade elen själv och på så sätt minska inköpen av den dyrare el som levereras från elbolagen.
Kräver administration
Anders Richert påpekar också att det krävs en hel del administration hos elnätföretagen för att mäta och räkna av den mikroproducerade elen med nuvarande regler, då timmätning än så länge krävs. De mätvärdena ska inrapporteras till elnätbolagen varje dygn.
– Det ger orimligt höga administrativa kostnader för den lilla mängd el som förväntas komma från små elproducenter, säger Anders Richert.
Kostnaden för själva timmätningen ska inte belasta mikroproducenten direkt med de nu antagna reglerna utan slås ut på alla elkunder. Reglerna gäller från 1 april 2010.
Nu hävdar näringsministern att alla elkunder ska kunna få timmätning redan till nästa vinter och därmed kunna styra en del av sin elanvändning till tider när det är lågt elpris. Är det realistiskt och har de nya elmätarna som nu har installerats de egenskaper som behövs för att klara timvis avräkning av el från små elproducenter?
– För de mätare som har installerats på sistone kan det i många fall räcka med omprogrammering eller uppdatering men är det något äldre mätare så måste de bytas ut till nya, säger Anders Richert.
Timmätarna den enkla delen
Men han tror inte det är möjligt att införa timmätning för alla på så kort tid som näringsministern anger:
– Nej, själva timmätarna är den enkla delen. Systemet är inte byggt för att emot och avrapportera de enorma mängder data som timavläsning innebär. Det innebär också att det måste finnas ett system för återföring av information till elkunderna. Hur det ska ske är oklart. För att klara allt detta krävs miljardinvesteringar.
Enligt ett EU-beslut ska minst 80 procent av elkunderna till år 2020 ha smarta elmätare som gör dubbelkommunikation möjlig. Anders Richert bedömer att 2015-2020 kan vara mer realistiskt än nästa vinter som Maud Olofsson talar om.
Det talas mycket om smarta elnät i de här sammanhangen. Vad kan de innebära när det gäller mikroproduktion?
– Ja, många pratar om det men det är svårt att i dagens läge veta exakt vad det är. Är det så att mikroproduktion i mer betydande skala kommer så måste elnäten klara både inmatning och utmatning från många punkter, säger Anders Richert.
Mikroproduktion inget problem
Vilken omfattning tror du mikroproduktion kan få?
– I dagsläget finns det något hundratal anläggningar men det är mycket långt kvar innan de samlade energivolymerna kommer att bli något problem även med det sätt vi hanterar volymerna i dag. Aktörer som Ikea, Clas Ohlson och Jula måste ha sådana här anläggningar på hyllan om det ska bli någon större spridning. Jag är inte orolig för att mikroproduktion kommer att bli något problem. Jag tror inte det kommer att bli en stor faktor i den samlade elproduktionen, bedömer Anders Richert.
Lars Eriksson, Energi & Miljö 3/2010
