Stor besparing med vanlig skötsel
I Hammarby sjöstad går det att kraftigt minska energianvändningen med traditionell fastighetsskötsel. Men en hel del inbyggda problem tar längre tid att åtgärda.
Elvärme på innergården gör det varmt om fötterna. Foto: Ingar Lindholm
När Miljöprogrammet för Hammarby Sjöstad antogs av Stockholms kommunfullmäktige i juni 1996 fanns en vision att sjöstaden skulle bli en spjutspets för ekologiskt och miljöinriktat byggande och boende. Visionen konkretiserades i kravet att det totala behovet av tillförd energi ska vara högst 60 kWh/kvm, varav el högst 20 kWh/kvm. En för dåtiden högst osannolik nivå i alla fall bland bygg- och fastighetsfolk. Efter kritik från byggsektorn reviderades målen. De mål som staden presenterade fram tio år senare var något mer modesta. Exklusive hushållsel skulle fjärrvärmda hus med enbart frånluft ha ett energimål på 100 kWh/kvm, år varav 20 kWh el och med värmeåtervinningssystem 80 kWh/kvm, år varav 25 kWh el. Inte ens det klarades i många av de nya husen.
I den utvärdering som gjorts i Hammarby sjöstad (”Under 100 – att lyckas med energi i Hammarby Sjöstad”) bland 96 byggnader, tillhöriga bostadsrättsföreningar i området, är snittet på energianvändning 118 kWh/kvm/år, med ett spann från 55 till 185 kWh. Undersökningen är gjord av HS 2020 – ett medborgardrivet framtidsprojekt inom den lokala fastighetsföreningen Sjöstadsgruppen. Undersökningen baserades dels på en energikartläggning av nästan 100 byggnader, utifrån de inlämnade energideklarationerna, dels på besiktningar av15 bostadsrättsföreningars tekniska installationer, förutsättningar för att sköta fastigheter samt arkitektur.
Hack i kurvan Just att ”vanlig” skötsel av de tekniska systemen kan ge önskad besparing är energikonsulten Willy Ociansson övertygad om. Han var den som anlitades som energiinventerare och har praktisk erfarenhet av vad som gått fel. – Man kan enkelt uttryckt kategorisera orsakerna som lett till för hög energianvändning i tre delar; den första delen är rena konstruktionsfel, den andra är utförandefel, den tredje är brister i driften. – Det går att få till ett jättehack i energikurvan för de bostadsrättsföreningar som anlitar en seriös driftentreprenör, konstaterar han. Det han sett är att många föreningar i och för sig har någon form av fastighetsskötsel, men att den i många fall inriktats mot allt utom energifrågor; byte av sand i sandlådor, klippning av gräsmattor och liknande. Det har i sin tur lett till att energianvändningen blivit mycket högre än vad som projekterats från början, samtidigt som de tekniska installationerna inte fått den tillsyn de behöver. – I vissa fall verkar det som om det varit lika enkelt som att stjäla godis från småbarn för fastighetsskötarbolaget att sälja in sina tjänster. Samtidigt kan man inte begära av någon som bara arbetar med snöröjning att gå in och meka med en avancerad styranläggning, säger Willy Ociansson.
Konstruktionsmissar Till det kommer att många gånger rena konstruktionsmissar lett till ökad energianvändning alternativt brister i underhållet. – Ett exempel var då en välbeställd herre ville att vi skulle komma hem till honom. Han och hans fru hade sålt sin villa och flyttat in i en etagevåning. Det han ville visa var placeringen av husets frånluftsaggregat. För att driftteknikern över huvud taget skulle kunna byta filter eller serva aggregatet var denne tvungen att gå genom våningen, ut på altanen och sedan krypa en meter genom ett hål för att komma åt frånluftsaggregatet.
Andra rena konstruktionsmissar är placeringen av aerotemprar vid avluftsgallren i ett garage, där uppvärmd luft i princip bara trycks rakt ut i det fria via gallren. I en övervägande majoritet av husen fanns ingen värmeåtervinning. – En byggherre byggde ett hus med FTX-ventilation och la ner ansträngningar på att bygga detta mycket energieffektivt, vilket de fick pris för. Huset är det som drar minst i vår sammanställning av energideklarationer. Samma byggherre har också byggt de två hus som drar mest energi av alla…, säger Willy Ociansson.
I ett annat fall hade byggaren installerat 75 kW direktelvärme på en innergård för att hålla denna isfri. Tydligen fungerade inte styrningen som tänkt, när Energi & Miljö var på plats var utetemperaturen plus fem grader och elvärmen i backen gjorde betongplattorna varma och goa att gå på barfota.
Det är även uppenbart att de boende och styrelserna i vissa av husen sitter med ”Svarte Petter” i form av ibland undermåliga tekniska lösningar som leder till högre energianvändning än projekterat, samtidigt som styrelserna inte har haft de tekniska insikterna om vikten av att upphandla ”målstyrd energiförvaltning”. I visionen för HS 2020 är målet att samtliga fastigheter i området skall nå ner under 100 kWh/kvm, år.
För att nå det har Sjöstadsföreningen genomfört en hearing dit intresserade driftentreprenörer och bostadsrättsföreningar inbjöds. Var och en av driftentreprenörerna fick en halvtimme på sig att presentera sig för föreningarna. Den första föreningen har därefter anlitat en av de närvarande driftentreprenörerna för att göra en handlingsplan för driftoptimering och investeringar under flera år.
Mark Kretz, Energi & Miljö nr 1/2014, sid 38
