Sommar året om räddar böckerna
Bevarandet av det skrivna kulturarvet ställer stora krav på ventilationen hos Kungliga Biblioteket. Fuktnivån måste vara den rätta för skrifternas skull och för människorna måste temperaturen vara behaglig.
När solen så sakteliga sjunker över de gulnande träden utanför Kungliga Biblioteket visar Ulf Tengmo och Lars Bohlin runt i lokaler där det skrivna kulturarvet ska bevaras ännu bättre än i dag.
– Innemiljön ska vara som en sommardag, förklarar Ulf Tengmo.
Han är projektchef hos Ramböll med ansvar för ombyggnaden av biblioteket, som ska ge 30 nya arbetsplatser och se till att såväl böcker som människor ska må så bra som möjligt i huset genom förbättrad klimatisering. Uppdraget kommer från Statens fastighetsverk som förvaltar byggnaden.
Huset är byggt för att förvara böcker av vilka de första fördes in i huset 1878. För dem är fukthalten avgörande. De får inte torka sönder. Det betyder en luftfuktighet som under en lagom sommardag utomhus, alltså mellan 40 och 50 procent, att jämföra med de 15 procent som ibland råder i uppvärmda kontor på vintern. Det här är Lars Bohlins specialitet. Han arbetar hos TQI och är ventilationsprojektör.
Han berättar att de befintliga luftbehandlingsaggregaten inte byggs om den här gången. Befuktningen är av evoparativ typ, det vill säga att den torra varma tilluften passerar över bevattnat specialmaterial tills den når rätt fuktnivå.
– Vi har spetsbefuktning med ångspjut i miljöerna med de allra sköraste verken, som i bokbinderi, och repro, där böckerna repareras, berättar Lars Bohlin.
Där finns även avfuktning, så att fuktnivån inte råkar bli för hög. Innan den nya installationen simulerades klimatet så att helheten verkligen skulle bli rätt.
För människorna ska det helst också kännas som sommar. Men här gör luftfuktigheten ingen större skillnad. Däremot är temperaturen viktig. Efter den senaste stora ombyggnaden som pågick under hela fem år, mellan 1990 och 1995 har det blivit många klagomål.
– Man har tyckt att det varit både för varmt och för kallt. Efter den här ombyggnaden ska temperaturvariationen bli mindre, säger Ulf Tengmo.
K-märkt utsida
Ett problem är de stora och höga fönstren. De är vackra och i skymningen ger de en nästan magisk stämning i rummen. Men de släpper också in mycket solljus och är svåra att skärma av. Det går inte att använda markiser, eftersom sådana inte går att placera på den värdefulla ljusgula fasaden i nyrenässans från 1800-talets slut. Glasen i ytterfönstren är ojämna, vilket skvallrar om att här har man inte bytt fönsterglas i onödan sedan huset byggdes. Utsidan är så k-märkt den kan bli.
På insidan av fasaden är det fritt fram för förändring, i alla fall på de övre våningsplanen. Innerfönstren kommer därför att bytas ut mot sådana med bättre U-värde. Dessutom kommer de att få gardiner. Innerbågarna är placerade så att utrymmet inuti fönstret ska bli stort nog för att ge plats åt gardinerna.
Ett av de nya innerfönstren finns redan på plats, men någon gardin syns inte. Den finns en våning ner. Fönstren är så höga att vid den stora ombyggnaden på 1990-talet införde man ett extra våningsplan så att fönstret numera sträcker sig över två våningar. Gardinen hissas nedifrån på grund av att fönsterbågen är rundad upptill och gardinen därför inte kan fästas där på ett tillräckligt diskret sätt.
Tilluftsbafflar för kyla
De allra varmaste dagarna räcker det inte med att skärma av ljuset och därför har huset också fått tilluftsbafflar för kyla. De placeras i innertaket. Tidigare skulle kylan levereras via deplacerande don. Men det räckte inte. Dessutom ledde den lösningen till drag, tyckte de som satt alltför nära donen.
– Allt eftersom man förtätar i ett kontor hamnar skrivborden närmare och närmare donen och till slut uppstår då klagomålen på drag, säger Lars Bohlin.
Efter den här ombyggnaden kommer donen att finnas uppe i taket. Trots att ett extra våningsplan har klämts in, är taket rejält högt och donen hamnar ett par meter över huvudet på dem som vistas på kontorsvåningarna.
Tilluftsintaget finns på bibliotekets tak, där det också finns plattvärmeväxlare sedan tidigare. Kylbafflarna försörjs med fjärrkyla. Här sker inga förändringar.
Den största förändringen sker på plan sju och åtta där det mesta har tagits bort. Rummen som öppnar sig sträcker sig från norr till söder med utsikt mot Humlegårdens träd åt ena hållet och innerstadens sekelskiftesfasader åt det andra. Mellan fönstren finns pelare av gjutjärn som håller uppe våningsplanen. De allra flesta av de 280 personer som kan ha en arbetsplats här efter ombyggnaden kommer att sitta i kontorslandskap. I ett hörn ska det även bli ett kök med utrymme för att både äta och umgås. Det kräver förstås extra god ventilation.
Brandsäkert
Några väggar finns dock kvar. Huset är indelat i ett antal brandzoner. Börjar det brinna på ett ställe så ska branden inte sprida sig till resten av huset med sina värdefulla föremål som är svåra att flytta. En av husets dyrgripar, Djävulsbibeln eller Codex Gigas, är från 1200-talet och har bara flyttats tre gånger sedan den rövades till Sverige från Tjeckien på 1600-talet.
I kanalerna finns brandspjäll så att branden inte kan sprida sig den vägen. I fläktrummet finns ett rökgasspjäll som släpper ut brandröken till omgivningen. Spjällen testas var 48:e timme. För att ytterligare öka brandsäkerheten har fastighetsverket sett till att byta ut alla branddetektorer under det senaste året.
– Det får bara inte börja brinna här, säger Ulf Tengmo.
Värdet på föremålen är så stort att det inte ens finns sprinkler i huset, annat än i entrén, eftersom sådana, enligt Ulf Tengmo, riskerar att förstöra det tryckta kulturarvet.
De sista solstrålarna letar sig in genom fönstren och färgar stadens tinnar och torn i rosa och varmgult när vi tar bygghissen ner från plan åtta. De vanliga hissarna inuti huset går inte att använda för den som vill in till byggarbetsplatsen. Den vanliga verksamheten pågår för fullt på de nedre våningarna och måste skyddas från dammet och bullret.
I läsesalen prasslar det och man kan ana doft av bokdamm. Däremot syns ingenting av de omfattande installationer som ska borga för att det råder sommarklimat här inne. Den befuktade luften strömmar in i det pampiga rummet med sina utsmyckningar från fläktkonvektorer som dolts bakom bokhyllorna.
I forskarsalen, där kraven på klimatanläggningen är ännu större, eftersom böckerna som förvaras där är ännu mer värdefulla, lyser de gröna läslamporna som om tiden stått stilla. Att det finns ångspjut som ser till att böckerna inte torkar när värmesystemet slås på går inte att ana sig till.
De allra dyrbaraste föremålen förvaras i bergrum under huset. Den enorma Djävulsbibeln som lär vara Europas största bevarade handskrift visas inte längre för allmänheten utan vilar i ett klimatsäkert magasin efter den senaste utflykten till Prag. Den delen av biblioteket berörs inte av renoveringen.
Utanför huset finns mer prosaiska baracker där Ramböll har ett tillfälligt kontor som får vara kvar tills projektet blir färdigt våren 2013 och det börjar bli dags att dra upp gardinerna som skydd mot sommarsolen.
Kerstin Lundell, Energi & Miljö, sid 26-29.
- FAKTA Ombyggnaden av KB
Kungliga biblioteket har förvaltat det skrivna kulturarvet sedan år 1661. 1878 flyttade det in i den nuvarande byggnaden. Förra ombyggnaden 1990 till 1995 var mycket omfattande och då fick huset bland annat ett annex.Den här gången handlar det om att få in fler arbetsplatser och förbättra klimatet. Budgeten är på 95 miljoner kronor. Ett tiotal miljoner går till bättre ventilation. Då ingår även åtgärder i annexet, ett projekt som inte påbörjats och inte beskrivs här. Statens fastighetsverk förvaltar byggnaden. Uppdraget att bygga om delas på
Projektledning Ramböll Sverige AB
Arkitekt Murman Arkitekter AB
Konstruktör Ramböll Sverige AB
Vent-, vsprojektör TQI Consult VVS AB
Elprojektör Sweco Systems AB
Brandprojektör Brandkonsulten Kjell Fallqvist AB
Antikvarie Stockholms Byggnadsantikvarier AB
Generalentreprenör Heving & Hägglund AB
Luftbehandlingsentreprenad Ventilator AB
Rörentreprenör Carl Hansson Rör & Värme AB
Elentreprenör El Linjen AB
