Solkraft fungerar på nordlig breddgrad

Snö har varit det största problemet för solkraft på en fastighet i Umeå. Mätningar visar annars att det nordliga läget inte är ett hinder för produktion av solel.

Nu är det mätt: solceller på sextiotredje breddgraden kan leverera ungefär lika mycket el över ett år som motsvarande installation längre söderut. Skillnaden jämfört med en sydligare installation är att solelen produceras under andra tider; mer på sommaren än söderöver och tvärtom på vintern.
 Mätningen är utförd på en flerfamiljsfastighet i bostadsområdet Ålidhem i Umeå, som en del av ett större miljöprojekt, Hållbara Ålidhem, inom ramen för Hållbara städer. En del av energin som används ska vara förnybar och i Ålidhem föll valet på sol. Delegationen för hållbara städer står för 30 % av budgeten för solcellsatsningen på 17 miljoner kronor.
– Under maj, juni och juli levererade solpanelerna lika mycket som behövdes för fastighetsel och hushållsel. Det betyder att det går att bli självförsörjande under en del av året, berättar Jimmy Vesterberg, forskare vid Umeå Universitet, som deltagit i projektet.

Snö låg i vägen
Solcellerna installerades på tvåvåningshusets tak förra våren och började leverera el 12 maj 2011. Sedan dess har Jimmy Vesterberg mätt produktionen och har siffror fram till i april i år. Utifrån de elva uppmätta månaderna kan ha dra slutsatsen att solpanelerna med en sammanlagd yta på 121 kvadratmeter kan leverera det som behövs för fastighetsel och lite till, på årsbasis. Till saken hör att mängden fastighetsel som används är liten. Huset saknar till exempel hiss.

Överskottet levereras ut på elnätet. Hyresgästerna i husets tio lägenheter kan inte köpa el direkt från bostadsföretaget, kommunala Bostaden, utan elhanteringen får gå via Umeå Energi som också deltar i projektet.

En viss påverkan har den nordliga breddgraden ändå haft. Egentligen hade solcellerna kunnat leverera ännu mer än vad som blev fallet, men snö ända in i april i år gjorde att elproduktionen blev lägre än vad som var möjligt.
– Hade lutningen av installationen varit annorlunda och snön rasat av hade det blivit mer el , berättar Mats Andersson, Energibanken, som också deltagit i projektet.

Krångligt att skotta
Taket där panelerna installerades under förra våren har en lutning på 14 grader. Panelerna hade förstås kunnat lutas mer än så, men det hade ställt till andra problem, som att de blivit vindfång. Att skotta bort snön är ett krångligt alternativ så därför fick snön ligga kvar.
Nästan hela taket på det hus där mätningarna gjordes är täckt av installationen. Drygt hälften av ytan eller 67 kvadratmeter utgörs av solpanel med tunnfilmsteknik och resten, 54 kvadratmeter, täcks av paneler av kristallint kisel, alltså den vanligaste sortens solcell. 

Avsikten med projektet har också varit att jämföra de två varianterna. Tunnfilmstekniken är svensk och borde ge billigare installationer på sikt eftersom materialkostnaden är lägre.  Det solinfångande materialet, som utgörs av koppar, indium, gallium och selen, är lagt i ett mycket tunt skikt ovanpå glas.

Men sammanlagt ger tunnfilm lägre effekt per ytenhet och de 67 kvadratmetrarna tunnfilmspanel ger inte mer än de 54 kvadratmeterna kristallint kisel, på årsbasis. Nu visar det sig dessutom att tunnfilmstekniken har svårt att komma ifatt kiselcellerna vad gäller priset. Kiselpanelerna tillverkas av kinesiska företag som är mästare på att pressa ner priset. Den snabba prissänkningen under senare år gör att tunnfilmstekniken förblir dyrare.

Kisel installeras i höst
Sammanlagt ska 370 kW solkraft installeras, på 2 800 kvadratmeter av vilka 550 installeras i höst. Det är möjligt att det blir mer tunnfilmsteknik framöver på delar av den ytan, trots allt.
– Det vi ska installera i höst blir kristallint kisel men vad som kommer senare vet vi inte, säger Lena Ahlgren, projektledare hos Umeå Energi.
Bostadsbolaget AB Bostaden deltar också i projektet. Tanken var att AB Bostaden skulle stå som ägare till solkraftinstallationerna. Men regelverket för bostadsbolag och energibolag är väldigt olika och ställer till om bostadsbolag börjar sälja el. Därtill kommer det regelverk som gäller för handel med elcertifikat, som bostadsbolag inte kan ägna sig åt. Hur ägandet av installationerna ska fördelas diskuteras just nu.
– Det blir nog så att Umeå Energi kommer att äga solcellsanläggningen medan vi står för taken. Vi måste också diskutera vad som händer om solcellerna till exempel gör att taket börjar läcka och vem som ska stå för den kostnaden, berättar Fredrik Westerlund hos AB Bostaden.

Text Kerstin Lundell, Energi & Miljö nr 6-7/12 sid 38-39.

• FAKTA: Så blev utfallet 12 maj 2011 till 31 juli 2011 
   
  Tunnfilm                         Kristallint kisel
  67 kvm                            54 kvm
  8 kW                                8 kW
  2993 kWh                       2860 kWh