Nu gäller energirenovering!
Lotta Bångens har lång erfarenhet av energi i allmänhet och av energieffektivisering och energirenovering i synnerhet. Hon har varit i branschen i över 30 år, som konsult, egenföretagare och de senaste 14 åren som vd för Eneff – Sveriges intresseorganisation för energieffektivisering. Har vi nått slutpunkten för slit och släng, frågar sig skribenten?
Ni vet den där känslan när man åker till återvinningsstationen. Den är inte dum. Alla ser så glada ut, liksom lättare även i själ och sinne när de åker därifrån. Men jag vet en känsla som klår den. Det är att reparera och laga något. Det är otroligt tillfredsställande. Något som inte fungerat som man får i gång, något gammalt och nött som blir nytt och värdefullt igen. Så har vi gjort i hundratals år – men ändå känns det plötsligt annorlunda och modernt?
Jag tror att pendeln håller på att slå över gällande både reparationer av saker och renoveringar av byggnader. Från att det har varit mer status
att bygga eller köpa nytt till att högsta status blir att klara av utmaningen
att istället behålla och renovera. Om vi ska klara klimatkrisen
och samtidigt vara resurseffektiva är det laga och renovera som gäller.
Slut på slit och släng.
Men hur är inställningen till renovering i branschen i dag? När vi intervjuade installatörer och byggföretag för några år sedan och frågade vad de förknippade ”renovering” med var svaren: smutsigt, osäkert, krångligt, olönsamt och struligt. Inte de jobben man sökte upp
direkt alltså. Detta trots att företagen enklare skulle kunna säkerställa sin långsiktiga ekonomi och överlevnad – om de genomförde fler projekt inom renovering. För det är verkligen inte säkert att lägga alla ägg i ”nyproduktionskorgen”…
En annan intressant slutsats var att merparten av de installatörer och byggföretag vi pratade med, inte ansåg sig kunna hjälpa de kunder
som ville bli mer hållbara. Detta trots att företagens tjänster i de flesta fall innebar ökad energieffektivitet. Ökad energieffektivisering sågs inte som ”hållbarhet” i företagens ögon. Hållbarhet var att källsortera eller att köpa en elbil. I och med detta marknadsförde de förstås inte renovering som ”hållbart”. Och när de flesta dessutom tyckte att det var smutsigt och olönsamt, kan man förstå att det finns flera hinder som måste övervinnas för att få fart på renoveringsmarknaden.
Så hur handskas vi med bilden av ”smutsiga renoveringar” och inställningen att renovering inte har med hållbarhet att göra? Kanske ska vi
börja använda ett annat ord med bättre klang? Förnyelse, upprustning
eller uppfräschning? Eller ska vi sträcka oss så långt som till fastighetsförädling? Förutom ordvalet måste vi öka kunskapen kring vad
konsulter, installatörer och byggare kan ha för roll när det kommer till
energieffektivisering.
För renovering och energieffektivisering hänger i allra högsta grad ihop.
Vi kan inte heller slita och slänga med energin. Och en upprustning av en
byggnad är en möjlighet. En möjlighet att använda ny, bättre teknik och
en möjlighet att göra fastigheten mer energieffektiv. Då får man inte bara
en uppfräschning, utan sänker samtidigt kostnader, förbättrar inomhusmiljön och minskar klimatpåverkan – för att bara ge några exempel på vinsterna med energieffektivisering.
Jag tror att pendeln håller på att slå över gällande både reparationer av saker och renoveringar av byggnader. Från att det har varit mer status att bygga eller köpa nytt till att högsta status blir att klara av utmaningen att istället behålla och renovera.
Vi står också nu inför nya energieffektiviseringsmål från EU; år 2050
ska alla byggnader vara så kallade nollutsläppsbyggnader. Det innebär
att de ska vara mycket energieffektiva och inte ha några utsläpp på plats.
Det är en stor utmaning att nå dit – och vi måste vara smarta. Vi måste
börja ställa tuffare krav och använda oss av den moderna, energieffektiva
teknik som finns på marknaden. Och vi får inte missa något tillfälle: När
vi ändå renoverar ska vi också ställa höga krav på effektiviseringen. Carpe
diem! För om du inte passar på när du ändå renoverar, och istället
behöver genomföra energieffektiviseringsåtgärderna i efterhand, blir
det med mycket sämre lönsamhet.
Vi kan dock glädja oss åt att det går åt rätt håll. Historiskt sett har det
genom åren blivit större och större fokus på energieffektivisering. Efter
energikrisen på 1970-talet infördes de första riktiga energihushållningsreglerna, med fokus på nybyggnad. I dag har vi även regler för när en befintlig byggnad ändras. Byggnaden ska då uppfylla ett antal tekniska egenskapskrav, inklusive energihushållning. Det här känner inte så många till, men om till exempel en fläktmotor byts kan krav ställas på energihushållning på den nya motorn (utan att krav ställs på övriga delar av ventilationsanläggningen). Det gäller oavsett om det är
bygglovspliktigt eller inte.
Det är tur att reglerna för energihushållning vid renovering kommer
att bli tydligare i framtiden, det ser de nya EU-direktiven till. För EU
har förstått att det är bråttom, och att vi inte har råd att missa möjligheterna
med energirenoveringar.
Tänk om det är slut på slit och släng och renovering blir högstatus.
Tänk om energieffektivitet kan bli en självklar parameter i framtidens renoveringar.
Tänk om renovering kan bli både rent, säkert, enkelt och lönsamt.
Lotta Bångens, vd för Eneff
