Forskarna: Samhället bör betala för läkemedelsrening
När krav på läkemedelsrening i avloppsverken införs är det samhället som bör stå för notan, inte förorenaren. Det menar forskare vid Centrum för antibiotikaresistensforskning, CARe, vid Göteborgs universitet i en artikel i tidskriften Public Health Ethics.
Inom kort väntas EU ställa krav på utbyggd läkemedelsrening vid alla större kommunala reningsverk i Europa. Företagen som tillverkar medicinerna pekas ofta ut som de som ska bära kostnaden, enligt principen att förorenaren betalar, men denna princip har enligt forskarna vid CARe både etiska och praktiska begränsningar.
En stor utmaning just när det gäller läkemedel är att identifiera vem den verkliga förorenaren är. Läkemedel kan inte jämföras med andra varor, menar forskarna. Överstatliga system godkänner dem, staten subventionerar dem och regioner och läkare beslutar om förskrivning innan den enskilde kan använda dem.
Att utveckla mer miljövänliga läkemedel är därför ingen lösning mer än möjligtvis på mycket lång sikt
Både samhället och enskilda konsumenter efterfrågar läkemedel och bidrar på olika sätt till utsläppen. Det kan därmed ifrågasättas varför bördan för att betala eventuell avloppsrening ska läggas på enbart tillverkaren av en medicin, skriver forskarna.
Om enskilda läkemedelsföretag tvingas bära kostnaderna för utbyggd avloppsrening finns det stor risk att de av rent ekonomiska skäl hellre avstår från att sälja läkemedel.
– Konsekvenserna av försäljningsstopp skulle i många fall bli förödande för svensk hälso- och sjukvård. Att utveckla nya aktiva substanser som är bättre för miljön är tyvärr mycket utmanande, säger Joakim Larsson, professor och centrumföreståndare vid CARe.
– I genomsnitt tar det mer än ett decennium innan ett nytt läkemedel når marknaden, och det kostar ofta mer än tio miljarder kronor. Att utveckla mer miljövänliga läkemedel är därför ingen lösning mer än möjligtvis på mycket lång sikt, konstaterar han.
Forskarna bakom studien föreslår ett hybridramverk för att balansera ansvar och hållbar läkemedelsförsörjning och användning. Ramverket kombinerar principen om att förorenaren betalar, och olika aktörers förmåga att bidra. Med hybridramverket spelar det mindre roll vem som orsakar problemet – fokus läggs istället på lösningar.
