Så hanterar byggbolagen VVC-förluster
Kanske bör man bara dra fram kallvattenledningar till tappställen i kontor? Det är ett förslag för att minska vvcVVC-förlusterna.
Att alltid se till att det tar högst 10 tio sekunder för en brukare av varmvatten att få sitt uppvärmda vatten kostar på i form av energiförluster. Dessa kanske kunde vara överkomliga när energianvändningen totalt var hög, men i takt med att den totala energianvändningen minskar blir energin för varmvatten och dess förluster proportionellt större. Frågan har också aktualiserats i ett antal nya rapporter, bland annat en där Bengt Bergqvist, Energianalys, på uppdrag av Stockholms stad, mätt och gjort energianalyser av fyra bostadsfastigheter från olika tidsåldrar. Det visar sig att VVC-förlusterna, den värme som förloras när varmvatten cirkuleras i byggnaden, varierar kraftigt – allt ifrån 5,8 kWh/kvm, år till 20 kWh/kvm, år. Huset med den minsta VVC-förlusterna var är det nyaste, medan det äldsta hade de högsta förlusterna. I det sistnämnda fallet beror förlusterna i hög grad på en äldre markförlagd kulvert mellan flera byggnader. Stora VVC-förluster ställer också högre krav på pumpsystemet. I fallet med VVC-förlusterna på 20 kWh/kvm, år hade VVC-pumpen en effekt på 2,2 kW, vilket i sig gav en elanvändning på 0,7 kWh/kvm, år.
– Stora VVC-förluster kan medföra behov av större VVC-pump för att begränsa temperaturfallet, vilket ger en förhöjd elanvändning, konstaterar han Bengt Bergqvist. En del av förlusterna kommer ibland byggnaden tillgodo enligt Bengt Bergqvist.
– I exempelvis rörsystem där man har både varmvatten och värme kan överskottsvärmen från varmvattnet tillgodogöras av värmesystemet, säger han.
Tanken är nu enligt Bengt Bergqvist att gå vidare med en utökad studie, finansierad av Bebo, där ett 20-tal bostadsfastigheter ska undersökas under ett helt år.
Elberedare intressant
Christopher Irminger-Street, energispecialist hos NCC i Malmö, konstaterar att varmvattenberedare inte är ett uteslutet alternativ i kontor och i byggnader där tappstället ligger långt ifrån värmekällan. . Användningen av beredare beror på hur stort varmvattenbehovet är och avståndet till värmekällan. Det finns ju byggnader där varmvattenarmaturen är många hundra meter från värmekällan, som exempelvis i lagerbyggnader eller idrottsplatser. Då kan det vara lämpligt med lokala elberedare om varmvattenvolymen är tillräckligt låg. Det sparar både rörinstallation och behovet att snurra runt varmvatten sommartid i sådana byggnader. Han pekar på att stora byggnader, som exempelvis högskolor, i princip står tomma sommartid och där kan energianvändningen bli hög bara för att forsla runt varmvatten. I valet mellan genomströmnings- eller förrådsberedare, ser han plus- och minussidor med båda.
– Genomströmningsberedare har ju egentligen inga värmeförluster, vilket förrådsberedare har, medan de förra är både dyrare i inköp och har högre elanslutningseffekt. NCC satsar på el
NCC satsar på el
Ett projekt där NCC tillämpat principen om våningsplacerade varmvattenberedare är i kvarteret Västerport i Stockholm, där också varje våningsplan har sitt eget ventilationsaggregat. Varmvattenberedare i Västerport Ett projekt där NCC tillämpat principen om våningsplacerade varmvattenberedare är i kvarteret Västerport i Stockholm, där också varje våningsplan har sitt eget ventilationsaggregat. Enligt Hannes Schmied, specialistchef för Hus och Bostad inom NCC, är varmvattenberedning lokalt en del av företagets kontorskoncept, med Västerport som första exempel. – Vi gjorde en energianalys av olika modeller och kom fram till att denna var den mest optimala. Mycket handlar det om att klara byggreglernas tiosekundersregel. Det går att göra med en förrådsberedare om avstånden inte är för stora. En beredare har en effekt på 1,5 kW och avståndet till tappstället får inte mer än nio meter. En genomströmnings-beredare har samma effekt per tappställe vilket blir dyrare än förrådsberedarna. Energianvändningen på Västerport har följts upp, enligt Hannes Schmied.
– Det finns ingen mätning gjord specifikt på elanvändningen i beredarna. Däremot har vi gjort en enkätstudie av luftvärme-/luftkylsystemet. Av enkätstudien har det inte kommit fram klagomål på brister i komforten.
– Jag kan tycka att konsulterna inte har riktig koll på detta med VVC-förluster och vi får ibland in förslag på onödigt omfattande vvcVVC-system, liksom Ibland vill att arkitekterna ibland vill skilja på bad och kök, vilket kan leda till onödigt långa vvc-ledningar. Vi har också det faktum att varmvattenanvändningen och VVC-förlusterna blir en allt större del av husets totala energianvändning när den minskar utan att varmvattenanvändningen och VVC-förlusterna minskarsjunker.
Skanska isolerar
Hos Skanska menar teknikchefen Jonas Gräslund, att det viktiga är att ha rätt isolerings tjocklek, för att hålla nere värmeförlusterna.
– Vi har mätt på kontorshus, bland annat Kista Entré, och kom då fram till att varmvattenanvändningen uppgick till en till två kWh/kvm, år vilket motsvarar de indata som anges av Sveby, samtidigt som VVX-förlusterna uppgick till två till tre kWh/kvm, år. Det vi gör nu är att vi isolerar bättre än vad som anges i byggreglerna. Enligt Jonas Gräslund är det möjligt att komma till en energianvändning på mellan en och två kWh/kvm för VVC-förluster med dagens bästa teknik. Några tankar på att använda någon typ av lokala elvarmvattenvärmare har man inte i Sverige.
– Däremot har vi uppfört ett kontorshus i Polen med elvarmvattenberedare på våningsplanen. Men det har också stannat vid endast detta projekt. Att använda sig av olika typer av elvarmvattenberedare av olika typ är dock inte aktuellt.
– Eftersom jag menar att man måste lägga på en PE-faktor 2,5 för varje kilowattimme el som används, skulle en elvarmvattenberedare eller en genomströmningsberedare använda mer energi än vad som uppnås med varmvatten och VVC-förluster med fjärrvärme. Det är bara att konstatera att VVC är en beprövad teknik, medan de olika elvärmelösningarna kräver mer underhåll.
– Sedan kan man alltid fråga sig om det verkligen behövs varmvatten på wc-utrymmen på kontor. Det kan vara onödigt ifall det från samma stam inte behövs varmvatten för något annat ändamål, exempelvis kök, från samma stam.
Planlösningen avgör
Enligt Sonny Myrefelt, specialist för installationsledarna hos Skanska, är det menar att i flerbostadshus är det planlösningarna som avgör VVC-förlusterna.
– Det finns exempel på där arkitekten inte tänkt sig för och lagt schaktet på ett sådant sätt att förlusterna till slut blev tre gånger högre än vad som skulle ha varit fallet om de gjort på ett normalt sätt. Vi har också mätt i våra egna fastigheter och hittat förluster allt ifrån fem 5 till 20 20 kWh per kvadratmeter, varav naturligtvis en hel del kommer oss till godo i form av värmeenergi till omgivningen. När det gäller användningen av lokal varmvattenberedning menar han att det var en teknik som användes för sådär 20 år sedan, men som försvann på grund av för höga kostnader.
– Vi använder det ibland inom industrin, där det blir alldeles för långt att dra VVC-ledningar till exempelvis wc-utrymmen långt ifrån värmecentralen.
Lite varmvattenanvändning
Rikard Sjöqvist, energi-, teknik- och miljöansvarig hos Midroc Property Development, i Malmö, konstaterar att varmvattenanvändningen i kontor är så otroligt liten att varmvattenkretsen i princip bara pumpar runt vattnet, utan att det alls används.
– Många är ju faktiskt färdigtvättade om händerna innan de tio sektunder gått då det ska komma varmvatten. Då måste man fråga sig om det är någon idé alls att ha något varmvatten på kontor. Vi bara flyttar varmvattnet framför oss.
Därför har också Midroc beslutat att bara installera elvarmvattenberedare vid varje våt grupp i sina nya kontor. – Den enda större användaren av varmvatten på kontor är ju städpersonalen då de fyller städhinken. Han tror att förutom en lägre energianvändning och, lägre kostnad för rördragning kan möjligheten att få varmvatten direkt, utan en tio sekunders fördröjning, uppfattas som en komforthöjning.
– Man kan nog konstatera att det kostar cirka åtta kilowattimmar värme att producera en kilowattimme varmvatten vid tappstället. På ett kontor vi mätte på hade vi 138 kW installerad effekt för varmvattenproduktion och 148 kW effekt för att värma lokalerna. Man kan fråga sig vad vi och lokalhyresgästerna hade för nytta av en ökad ansluten fjärrvärmeeffekt på 138 kW för varmvatten som aldrig användes. Till det har vi ju anslutningsavgifterna för fjärrvärmen och högre effektavgift, säger Rikard Sjöqvist.
Text Mark Kretz, Energi & Miljö nr 2/2014 sidan 36-37 .
- FAKTA om tappvattenflöde och BBR:
Boverkets Byggregler kap 6:623 Tappvattenflöde innehåller ett allmänt råd med följande ordalydelse avseende hur snabbt tappvarmvatten ska erhållas.
Utformningen av vattenledningar och placeringen av vattenvärmare bör vara sådana att tappvarmvatten kan erhållas inom ca 10 sekunder vid ett flöde av 0,2 l/s.
