Så blir solvärme fjärrvärme

Solvärme i fjärrvärmen kommer numer inte bara från fjärrvärmebolagens egna solvärmeanläggningar, utan även ifrån kunders primärinkopplade solvärmeanläggningar.

För några år sedan utsågs bostadsrättsföreningen Örnen i Timrå till ”Årets anläggning 2009” av Svenska Solenergiföreningen. Brf Örnen kombinerar solvärme med fjärrvärme och levererar även överskottssolvärme till fjärrvärmenätet.

Det är ett exempel på det skifte från fjärrvärmens egna solvärmeanläggningar till solvärme från kundanläggningar de senaste åren. Innan dess har det varit stora solfångarsystem som testats i svenska fjärrvärmesystem. Dessa hade sin egentliga storhetstid på 1980-talet, då många uppfördes med statliga bidrag, några finns kvar, andra har skrotats. Med andra ord har svenska fjärrvärmesystem och -leverantörer erfarenheter av att få in solvärme i fjärrvärmesystemen om än med olika system och inkopplingsprinciper.

Start på Bo01
Med start i början av 2000-talet anslöts ett antal solvärmeanläggningar till fjärrvärmenätet inom bomässeområdet Bo01 i Malmö.
En som varit med från början är solenergikonsulten Gunnar Lennermo, Energianalys i Alingsås. Han var den som hjälpte till att projektera solvärmeanläggningen i Malmö, och har även tagit fram de konstruktionsregler som Svensk Fjärrvärme ställer upp för den som vill koppla in en solvärmeanläggning på fjärrvärmen.

Han konstaterar att den vanligaste inkopplingsprincipen för en solvärmeanläggning som ska kopplas till ett fjärrvärmenät, är att den hämtar det vatten som ska värmas från fjärrvärmesystemets retur, och trycker ut det på framledningen. Poängen med denna kopplingsprincip är att det öppnar för möjligheten att placera anläggningen nästan var som helst i fjärrvärmenätet, samtidigt som den inte ger någon negativ påverkan på fjärrvärmesystemets returtemperatur. Det viktiga är dock att ha en pump i solvärmeanläggningen som kan ge ett något högre pumptryck (eftersom vattnet ska tryckas ut i framledningen) än det differenstryck som är på nätet vid inkopplingsplatsen.

Temperaturen ut från solvärmeanläggningen ska i princip vara lika hög som den temperatur som fjärrvärmeleverantören själv har i sin utmatningspunkt. Temperaturen varierar beroende på säsong, alltifrån 70 till 120 grader. Den andra – och mindre använda lösningen – är att solvärmeanläggningen värmer fjärrvärmereturen innan vattnet går tillbaka på returledningen. I detta fall är ägaren av solvärmeanläggningen mindre beroende av att ha en pump som ger en hög tryckuppsättning men är helt beroende av att det finns ett flöde att leverera solvärmen till. Solvärmeanläggningens arbetstemperatur beror på vilken returtemperatur som fjärrvärmenätet har just vid inkopplingspunkten. Denna temperatur kan vara väldigt hög.

Tiotal anläggningar
I dag finns förutom de som byggdes till Bo01 ett tiotal solvärmeanläggningar anslutna till fjärrvärmenät i flera svenska städer, allt från Malmö till Timrå, och det planeras på ytterligare orter. Endast i ett fall är det tänkt att solvärmen över året ska ge ett överskott, alltså att utlevererad solvärme är mer än den fjärrvärme som köps. Däremot tror Lennermo att antalet sådan anläggningar kommer att växa.
Han konstaterar också att flera stora fjärrvärmebolag har visat ett större intresse av att erbjuda sina kunder möjlighet att koppla in solvärmeanläggningar på sina nät. Det har skett en kraftig omsvängning det senaste halvåret, även om det är en lång väg kvar innan det ses som självklart att lokal (sol-)värmeproduktion kan tas omhand i fjärrvärmenäten. Exempelvis ska Vattenfalls nya huvudkontor i Solna ha fjärrvärmeinkopplade solfångare.

Fjärrvärmebolagens ersättningsnivåer är väldigt varierande, men generösast är Norrtälje Energi enligt Gunnar Lennermo.
– De ”byter” i princip en från huset levererad kilowattimme, mot en inlevererad under en given tid som i detta fall är en månad. Vad man gör är att man har en mätare för inleverans, levererad solvärme, och en för utleverans, köpt fjärrvärme. Levererar fastigheten mer än man ”köper”, får man betalt till den nivå som motsvarar bränslepriset vilket ungefär är en tredjedel av det rörliga energipriset. Detta är ganska rimligt.

Mark Kretz, Energi & Miljö nr 3/12 sid 48-49