FTX | 18 nov 2014

Projektet som ska avslöja FTX

Hur bra är olika värmeåtervinningsaggregat i praktiken? Det ska undersökas i 12 renoverade miljonprogramshus runt Järvafältet i norra Stockholm.

Värmeåtervinning ur ventilationens frånluft kan spara mycket energi och ge förbättrat inneklimat, även när flerbostadshus byggs om. Men hur hög är FTX-aggregatens återvinningsgrad i praktiken?

Det ska ett delprojekt inom Stockholms stads projekt Hållbara Järva försöka svara på. Sedan i våras pågår mätningar på åtta olika FTX-aggregat i renoverade miljonprogramshus i stadsdelarna Husby och Rinkeby. Aggregaten som undersöks har plattvärmeväxlare med antingen korströms- eller motströmsflöde.
– Bland det viktigaste vi ska undersöka är aggregatens avfrostningsfunktion, och hur mycket återvinningsgraden reduceras under perioder med sträng kyla, säger Bengt Bergqvist hos Energianalys AB som gör mätningarna.

Bland annat mäts temperaturer samt till- och frånluftsflöden vid olika utetemperaturer, för att bedöma verklig temperaturverkningsgrad. Dessutom mäts läckage mellan tilluft och frånluft, samt uteluft och avluft, med hjälp av spårgas. SFP (mått på aggregatets eleffektivitet) mäts också och servicevänligheten undersöks. Ett av målen är att få fram verkliga årsverkningsgrader för de här relativt stora FTX-aggregaten med tilluftflöde mellan 0,86 och 2,8 kubikmeter per sekund. De utvärderingar av FTX som gjorts hittills i Sverige har främst handlat om mindre villaaggregat.

Många användare har vittnat om att de återvinningsgrader som utlovas av leverantören inte alltid uppnås i praktiken. Orsakerna till det kan vara flera, skriver Bengt Bergqvist i en lägesrapport: Exempelvis är kanske inte verkliga tilluft- och frånluftsflöden lika stora som de teoretiska, aggregat och kanalsystem kan vara otäta, systemlösningen är inte optimal och de börvärden som används för start av avfrostningen kan vara fel. Därför är det intressant att utvärdera FTX-aggregaten under drift.

Mätningarna i Järva-området görs på aggregat som står både i källare och på vindar och är av fabrikaten Voltair, IV Produkt, Menerga och Swegon. Bland de preliminära slutsatserna finns att temperaturverkningsgraderna (okorrigerade) är höga och varierar mellan 65 och 90 procent. SFP-värdena ligger mellan 1,3 och 2,6. Det är positivt, men kan enligt lägesrapporten bero på att uppmätta tilluftsflöden är lägre än uppmätta frånluftsflöden. Överläckning av uteluft till avluft i aggregaten ger också en skenbart högre temperaturverkningsgrad på frånluften.

Undersökningen hittills visar även att några aggregat hade frusit sönder, troligen på grund av att styrningen inte passat ihop med aggregaten. Det är ännu för tidigt att säga något bestämt om vad som kan vara orsaken. Under vintern görs nya mätningar på de reparerade aggregaten samt på ytterligare fyra aggregat.
– I mars kommer vi att ha fler och mer säkra resultat, när vi har mätt både under varma och längre kalla perioder, säger Bengt Bergqvist.

Marie Granmar, Energi & Miljö nr 11/2014 sidan 30