Övervakning – ett hot mot integriteten

Datainspektionen har börjat intressera sig alltmer för hur övervakningssystemen i bostadsfastigheter utformas och används. Bland annat har man slagit ner på fastighetsbolagens önskan om kontroll av hyresgästernas göranden och låtanden i tvättstugan.

Den nya teknik som innebär att hyresgästerna använder elektroniska nyckelsystem för att komma in i allt från bostaden och tvättstugan till miljöstugan och förrådsutrymmen har gjort att fastighetsägaren enkelt kan se vem som varit var, och när. Systemet sägs bland annat underlätta för att, enkelt få reda på vem som var i lokalen när ett brott begicks, men också att föra statistik över användningen av exempelvis tvättstugorna, så att man kan förbättra servicen gentemot hyresgästerna. Med ett elektroniskt nyckelsystem kan fastighetsägaren också enkelt spärra en ”borttappad” nyckel, till skillnad från ett system med vanliga nycklar. Datainspektionen har dock i ett par fall beslutat att fastighetsägarnas användning av dessa nyckelsystem måste begränsas, med hänsyn tagen till de boendes integritet. Bland annat har man tagit beslut att loggfiler över till exempel när en dörr öppnas inte får sparas mer än 14 dagar, med hänvisning till personuppgiftslagen, PuL. Man anser att nycklar, kopplade till en viss lägenhet, kan hänföras till en eller flera personer, vilket innebär behandling av personuppgifter, något som är reglerat enligt PuL.

Bara början
Övervakning i fastigheter av tvättstugor och liknande utrymmen och att nyckelanvändning ger elektroniska spår är bara några av de frågor som fastighetsägarna börjat funder kring. Nästa steg är när allt mer styr- och övervakningsutrustning dras in i lägenheterna för individuell mätning av värme- och vattenanvändning.
Detta framtida problem har uppmärksammats av en partssammansatt grupp som diskuterar individuell mätning och debitering (IMD). Gruppen består av representanter från Sabo, Hyresgästföreningen och Fastighetsägarna Sverige.
– Egentligen är inte frågan så mycket av teknisk natur, den teknik som finns eller kan skapas i dag  räcker gott och väl för att kontrollera flödena till och från en lägenhet. Vi ska ägna oss åt frågan om vad som ska gälla för att IMD ska vara intressant. Däri ingår även överväganden som att denna teknik kan bli ett hot mot den personliga integriteten
Det säger Ronny Bergens, representant för Fastighetsägarna Sverige i gruppen. Han arbetade tidigare som teknisk chef hos Fastighetsägarna Stockholm
– I dag är detta inget problem, men vi vet inget om hur det kommer att se ut, om och när systemen byggs ut. Man kan ju tänka sig ett framtidsscenario där ett energibolag börjar sälja värme till enskilda lägenhetsägare. Med hjälp av de tekniska systemen kan bolaget kartlägga kundens användarmönster och utnyttja det i sin marknadsföring, ungefär som vi redan i dag blir tipsade om varor när vi handlar på internet.
Arbetet ska resultera i en rapport till organisationerna, och som en del i arbetet genomförs en workshop i december. Dit bjuds branschföreträdare för att dels presentera hur långt man kommit i utredningen, men framför allt för att ta in synpunkter i frågan.

Övervakning innanför dörren
Jonas Aalto, ansvarig för styr- och övervakningsfrågor hos Bengt Dahlgren i Stockholm, har stött på frågan kring integriteten den senaste tiden. Han understryker att informationen kan bli mer eller mindre offentlig beroende på hur systemet är uppbyggt.
– Det finns system där den boende kan uppleva att styrsystemet ger pekpinnar avseende energianvändningen – har man använt lite energi i förhållande till det schablonvärde som används, blir det en glad gubbe, har man använt mer blir det en sur gubbe. Man kan också tänka sig att informationen – om systemet används i exempelvis ett bostadsrättshus – kan användas för att offentligt peka ut slösare, vilket naturligtvis är ett intrång i integriteten.
En annan sak med datoriseringen är möjligheterna till dataintrång.
Många kanske tycker att det är bra att ha tillgång till uppgifterna via internet, bakom en brandvägg och annan säkerhet. Men för den som har kunskaper går det att hacka sig in i sådana system. Man kanske till och med via det systemet kommer åt de boendes egna datorer och kan placera ut trojaner och andra programvaror som kan ställa till det.
Upplösningen på informationen i system för lägenhetsindividuell mätning av värme och varmvatten är än så länge på lägenhetsnivå, det går alltså att se i princip momentant vem som använder varmvatten, men inte i vilket rum. Däremot kan moderna datasystem enkelt identifiera om lyset gått på och i vilket rum.
De system som används i dag kan ha en upplösning på minutnivå, men vanligast är dock på tim- eller dygnsnivå av rent praktiska skäl.

Av Mark Kretz, Energi & Miljö 11/2010 sid 34