Nytt verktyg räknar på nyttan av att minska tillskottsvatten
Att minska mängden tillskottsvatten i avloppsnäten kan spara både reningskapacitet och energi. Men alla åtgärder är inte samhällsekonomiskt lönsamma. Ett nytt beräkningsverktyg ska hjälpa VA-huvudmän att jämföra kostnader och nyttor.
Tillskottsvatten är vatten som inte hör hemma i spillvattennätet, exempelvis regnvatten, dräneringsvatten och grundvatten som läcker eller leds in i ledningarna. Vattnet transporteras då tillsammans med spillvattnet till avloppsreningsverket, vilket ökar behovet av bland annat pumpning och rening och kan bidra till bräddningar och källaröversvämningar.
Nu har ett nytt Excelbaserat verktyg, TSV-KNA, tagits fram för att hjälpa kommuner och VA-bolag att bedöma om åtgärder mot tillskottsvatten är samhällsekonomiskt motiverade. Verktyget har utvecklats inom ett projekt finansierat av Svenskt Vatten Utveckling, Göteborgs stads Kretslopp och vatten samt forskningsprogrammet Mistra InfraMaint.
I kalkylen kan bland annat kostnader för rening och pumpning vägas mot nyttor i form av minskad belastning på reningsverk och ledningsnät, färre bräddningar och källaröversvämningar. Även klimatpåverkan från bland annat energianvändningen kan värderas.
Verktyget har testats av ett antal VA-huvudmän och använts i pågående arbete i Kristianstad och Göteborg. Resultaten visar att den samhällsekonomiska nyttan kan skilja kraftigt mellan olika projekt.
Vid Apotekaregatan i Göteborg har en separering av avloppssystemet beräknats kunna minska mängden tillskottsvatten med omkring 70 000 kubikmeter per år och bräddningen med 10 000 kubikmeter. Investeringen uppskattas till cirka 25 miljoner kronor. Analysen visar ett troligt positivt samhällsekonomiskt nettonuvärde på omkring nio miljoner kronor, och Göteborgs stad har valt att utreda projektet vidare.
Ett annat Göteborgsprojekt gav motsatt resultat. En separering vid Drottninggatan och Magasinsgatan beräknades kosta cirka 15 miljoner kronor och minska tillskottsvattnet med omkring 10 000 kubikmeter per år. Där blev det beräknade nettonuvärdet omkring minus tio miljoner kronor. Staden beslutade därför att inte gå vidare med åtgärden.
Rapportförfattarna betonar samtidigt att verktyget inte är något facit. Det beräknar inte hur stor effekt en åtgärd får på själva vattenflödena. Sådana uppgifter måste tas fram separat och matas in i kalkylen. Resultaten är därför beroende av kvaliteten på underlaget och de antaganden som görs.
Rapporten har skrivits av Anna Ohlin Saletti, Lars Rosén, Andreas Lindhe, Glen Nivert och Tore Söderqvist. Den har tagits fram inom Svenskt Vatten Utveckling.
Läs mer här.
Källa: Svenskt Vatten
