Nytt och gammalt trivs ihop

Det går dock att göra en hel del energisparåtgärder utan att husets ”själ” förändras. Det visar ett exempel från Norrköping. Studien visar också att byggnadens karaktär har betydelse för hur människor uppfattar sin arbetsmiljö.

Utan att förstöra en fastighets själ kan man samtidigt göra inneklimatet bättre och spara energi. Det visar ett exempel från stadshuset i Norrköping. Med hjälp av inneklimatenkäter och IDA-beräkning kan man simulera både hur inneklimatet i en ombyggd fastighet uppfattas, samtidigt som den framtida energianvändningen kan uppskattas. Metoden är användbar i synnerhet i byggnader där bevarandeaspekterna är viktiga. Utredare i Norrköping var doktor Patrik Rohdin och professor Bahram Moshfegh, Linköpings universitet, och doktorand Mariusz Dalewski, Danmarks tekniska universitet.

Flertal ombyggnader
Byggnaden har under åren genomgått ett flertal ombyggnader och det självdragssystem som huset hade från början har ersatts med mekanisk ventilation. Totalt finns 14 olika luftbehandlingsaggregat, varav 10 för komfortbehov, vars drift är anpassade efter verksamheten.  De fyra övriga aggregaten klimatiserar arkiven och har 24-timmars drift. Aggregaten är av varierande kvalitet, med eller utan värmeåtervinning. Luftomsättningen till följd av infiltration är hög, i många fall mellan 0,2 och 0,4 oms/h. Värmesystemet är ett konventionellt radiatorsystem.

Flest klagomål överst
Till en början gjordes en enkät bland de som arbetade i byggnaden. De fyra innemiljöfaktorerna varierande rumstemperatur, fukt, för kalla rum och instängd luft var vanligare i stadshuset än i referensdata för denna typ av hus. En kommentar som illustrerar klagomålen var att ”det är för varmt på sommaren och för kallt på vintern”. Klagomålsfrekvensen varierar, men den högsta andelen klagomål finns på den översta våningen. 40 procent av de som arbetar högst upp i huset klagade på torr luft vintertid och hälften för låg rumstemperatur. Klagomålen kan härledas till både byggnadstekniska och vvs-tekniska faktorer. Av enkätsvaren framgår det att många av fönstren är dragiga och att blir kallt i synnerhet då vinden ligger på. Även ventilationsflödet i vissa delar av byggnaden verkar inte nå uppehållszonen på ett effektivt sätt, konstaterar författarna. Av enkätsvaren framgår att ventilationssystemet inte är konstruerat för att ökad flödet till en lokal när personbelastningen ökar.

Testat i IDA ICE
Forskarna har identifierat ett antal platser och punkter i huset som enkelt kan åtgärdas, som då inte bara ger bättre inneklimat, utan även sparar energi. Dessa åtgärder har man sedan testat i en byggnadssimuleringsmodell i IDA ICE. Beräkningarna visar att tilläggsisolering av vinden gör att de som arbetar högst upp i huset får ett mer komfortabelt termiskt klimat. Samtidigt minskas värmeförlusterna från 0,278 W/kvmK till 0,11 W/kvmK. Det innebär en energibesparing på 27 MWh per år. Att tilläggsisolera fasaden uteslöts eftersom byggnadens karaktär då skulle förändras. Ytterligare åtgärder är att minska draget från otäta fönster. Om exempelvis 50 procent av fönstren åtgärdades och man samtidigt stängde de i dag öppna murade kanalerna för naturlig ventilation, skulle man spara upp mot 100 MWh/per år, samtidigt som klagomålen på det termiska klimatet minskar. Den genomsnittliga verkningsgraden på de 14 värmeväxlarna är 33 procent (med alltifrån 80 procents verkningsgrad för de bästa till noll för aggregat som inte har någon form av värmeåtervinning alls). Om de sämsta värmeväxlarna uppgraderas till 80 procents verkningsgrad skulle detta minska energianvändningen med cirka 120 MWh/år.  Med bättre värmeväxling kan också temperaturhållningen förbättras vintertid.

Många nöjda trots allt
Trots höga frekvenser av klagomål på det termiska klimatet, med drag och för låga temperaturer vintertid, så framgår det i studien tydligt att många som jobbar i byggnaden är mycket nöjda med sin arbetsplats och den storslagna byggnaden.  Detta visar ännu en gång att arbetsmiljö är mer än bara termisk komfort, och vikten av att bevara, använda och varsamt utveckla våra monumentala byggnader.

Mark Kretz, Energi & Miljö nr 5 2013 sid 40-41

• FAKTA
  Stadshuset i Norrköping uppfördes för drygt 100 år sedan, 1910, i sten. Husets fyra våningar innehåller inte bara kontor utan även stadsarkivet. Totalt omfattar byggnaden drygt 10 000 kvadratmeter och är plats för 140 tjänstemän.