Nya Karolinska har hårda krav
Energisnålt, servicevänligt och säkert för patienterna. Kraven i det nya universitetssjukhuset är höga.
En av de första delarna i det nya universitetssjukhuset i Solna som håller på att bli klar är den nya förlossningsavdelningen. Här ska höggravida kvinnor på väg att bli mammor, som kan behöva extra vård på grund av risk för komplikationer, få hjälp. Dagsljuset flödar in genom de stora fönstren i det rum som Energi & Miljö får se, som ska vara klart att tas i bruk sommaren 2016. Rummet känns rymligt tack vare takhöjden som på sjukhus av tradition är 3,20 meter. Säng, bäddsoffa och andra inredningsdetaljer saknas fortfarande, men alla installationer är på plats. Vårdpanelen på ena väggen har färdiga anslutningar för syrgas, andningsluft, anestesigaser, lustgas och utsug för lustgas och narkosgaser. Allt finns framdraget från den centrala tillförseln i teknikbyggnaden. Om det av någon anledning skulle ta stopp på vägen finns backupstationer, så kallade tryckvakter, i varje ände av avdelningskorridoren, där det i nödfall går att koppla på gasflaskor.
Innemiljön i förlossningsrummet regleras med radiatorer under fönstren och kylbafflar i taket. Det termostatstyrda systemet ser till att rumstemperaturen hålls på 21 °C och att radiator och bafflar aldrig kan gå samtidigt. En klimatbox på väggen vid entrédörren gör det möjligt för patienterna att höja eller sänka temperaturen med ett par grader. – Efter cirka ett dygn återgår rumstemperaturen automatiskt till normalläge. Det är bra ur energisynpunkt, eftersom man då undviker att någon trycker in minus två grader och det sedan förblir så i tre år, säger Anders Wiklund, projekteringsansvarig för NKS-projektet hos Skanska. Belysningen ska huvudsakligen vara LED, och i rummen finns dagsljusstyrning som håller belysningen släckt när uteljuset är tillräckligt. I avdelningens pausrum finns även koldioxidgivare som anpassar ventilationen till behovet. I förlossningsrummet finns ett badrum, som prefabricerats och monterats på plats. I ena hörnet syns en färdig anslutning för duschen och en spoldesinfektor för rengöring av exempelvis madrasser. Dusch- och tvättställsblandarna är blyfria och snålspolande med cirka fem liter per minut. Även toaletterna är snålspolande med två respektive fyra liter.
– I oktober läste jag en rapport från USA om att de just tagit fram en toalett som ”bara” spolar med 12 liter. Då blev jag häpen. Det var ju sådana vi hade på 80-talet! säger Lars Muhola, projekteringsledare från Skanska.
Miljöcertifieringen Leed har dock högre krav än så, och armaturerna i det nya universitetssjukhuset ska använda 20 procent mindre vatten än vad Leed kräver. I övrigt är det de senaste våtrumskraven som gäller och krav på att sjukhuset ska vara en legionellasäker anläggning. – För att leva upp till det ska varmvattnet hettas upp till 70 grader under en viss tid, och kallvattnet kylas så att det aldrig blir varmare än 17 grader. Dessutom cirkuleras både varm- och kallvattnet, vilket är ganska unikt i sjukhus, säger Göran Dalaryd, handläggande konsult från Sweco och ÅF. Cirkulationen ska ske hela vägen ut i systemet där kopplingsledningarna till respektive badrum inte får vara längre än sju meter. Vattentemperaturerna, delta-t, mäts automatiskt och kontinuerligt på varje våningsplan. Om någon temperatur avviker går det ut ett larm till driftorganisationen. Den framtida förvaltningen kommer också att ta legionellaprover regelbundet, enligt ett fastställt kontrollprogram.
– När byggfasen är klar och vårdpersonalen tar över kommer det även att finnas rutiner för hur spolningen ska gå till, om ett rum har stått tomt i 72 timmar, säger Anders Wiklund.
Vattensystemet är också förberett för anslutning av saneringsutrustning och komplettering med bland annat bakteridödande UV-filter. – Vi gör precis som vattenleverantörerna gör. Avsättningarna för UV-filtren sitter vid de inkommande huvudvattenledningarna, säger Lars Muhola. Han menar att oron kring vilken sorts värmeväxlare som används för avdödning av bakterierna är överdriven.
– Det är hanteringen av stillastående vatten som är det viktigaste, och det problemet har vi försökt ta bort genom att ha cirkulation både på varm- och kallvatten, säger Muhola.
– De här åtgärderna blir en energipåverkan i projektet, eftersom det kostar att driva alla cirkulationspumpar, kyla vatten, med mera. Men det är ändå patientsäkerheten som är viktigast och vi har räknat på allt och fått ihop det, tillägger han.
Vi tittar ut i korridoren som även den börjar bli klar. Under taket löper rader av rör och elskenor som har levererats hit i så kallade installationskassetter. Alla ledningar är monterade, provtryckta och isolerade i en fabrik och hitlevererade i sexmeterslängder, färdiga att lyfta upp och ansluta. Upphängningen av kassetterna i de två 60 meter långa korridorerna gjordes av två arbetslag på en vecka.
– Vi har vunnit jättemycket tid på det här, säger Göran Dalaryd. Längre bort i korridoren gapar hisschakten fortfarande tomma, men när hissarna kommer på plats ska de ha LED-belysning och funktion för att återladda energi till nätet vid nedfärd. Totalt blir det ett 60-tal hissar i hela sjukhuset av främst tre typer: person-, last- och sänghissar. Därutöver byggs fem intensivvårdshissar, varav ett par från helikopterplattformen.
Hissarna från helikopterplattformen ska vara extra snabba och gå att förprogrammera, så att de står beredda när helikoptern kommer. I hissarna kommer att finnas tillgång till medicinska gaser och viss medicinsk teknik, för att möjliggöra behandling av patienter redan i hissen om det behövs. Teknikschaktet mitt i korridoren är fortfarande öppet. Att titta uppåt och nedåt längs rören som löper från botten till toppen av sjukhusbyggnaden ger en lätt svindlande känsla. Som tur är finns en stadig serviceplattform på varje våningsplan.
– Allt ska vara servicevänligt och lätt att bygga om i framtiden, säger Anders Wiklund.
Marie Granmar, Energi & Miljö nr 3/2014 sidan 25-26
