Mycket isolering gav snabbare brand
Det finns en oro för att brandförlopp kan bli häftigare i välisolerade hus. I sitt examensarbete har Anna Back undersökt hur ökad isolering påverkar ett brandförlopp. Ökad temperatur och brandeffekt kunde mätas vid försök, men det är svårt att överföra resultaten till byggnader.
Leder mer isolering till högre brandgastemperatur? Ger ökad isolering större och snabbare effektutveckling vid brand? Det är två centrala frågor i Anna Backs examensarbete, som har hög aktualitet med allt fler lågenergihus. Initiativet till examensarbetet kom från SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, som ville få förståelse för brandförlopp i fartyg byggda av isolerande kompositmaterial. Anna Backs examensarbete fick dock en mer generell inriktning för att även få giltighet på lågenergihus med extra tjock isolering.
Två olika miljöer
Examensarbetet var avslutningen på hennes brandingenjörsutbildning vid Lunds Tekniska Högskola. De praktiska experimenten är gjorda hos SP, som bistått med finansiering och lokaler. Det hela gjordes i en vanlig 20-fots stålcontainer med miljöer som skulle motsvara verkliga brandscenarier:
- Ett containerrum med mineralullsisolering (på utsidan) med brännbart organiskt material i form av en stapel av träribbor. Det skulle jämföras med en likadan brandkälla, fast i ett oisolerat rum.
- Ett containerrum med mineralullsisolering där ett kärl med lättantändlig heptan (kemiskt ren bensin), placerades ut. Det skulle också jämföras med ett likadant rum, fast oisolerat.
- Experimenten gav mig effekt- och temperaturkurvor, berättar Anna Back som i dag är brandingenjör vid Prevecon Brand och Riskkonsult AB.
- Det blev skillnader i resultatet beroende på vilket material jag eldade. Med trämaterial följde effektutvecklingen ungefär samma kurva i den isolerade containern. Brandtemperaturen blev något högre.
Större skillnad
Med brinnande heptan blev skillnaden mer tydlig.
– I den isolerade containern blev det en snabbare tillväxt av brandens effekt, till och med så stor att det blev övertändning.
Det häftigare brandförloppet förklarar hon med att heptan är känsligt för återstrålning från väggar och brandgaser, som var betydligt varmare i det isolerade försöket.
Anna Back understryker att resultatet bara säkert kan gälla för denna typ av standardcontainer. Hon är försiktig med att dra långtgående slutsatser:
– Detta gäller bara för denna storlek av container, det går inte att säga något om mindre eller större utrymmen.
Hon gjorde även beräkningar och datorsimuleringar av brandförloppen. Med stora osäkerheter i resultaten kunde hon konstatera att de bakomliggande ekvationerna i regel behöver utvecklas för att kunna hantera påverkan av ökad isolering.
En slutsats hon drar efter sitt examensarbete är att det finns väldigt lite kunskap och erfarenhet från välisolerade hus och brandförlopp. Inför examensarbetet sökte Anna Back efter relevant forskning. Det enda hon hittade var en högskola i Gent, Belgien, som hade utlyst ett exjobb som liknade hennes.
Några konkreta erfarenheter från riktiga bränder i välisolerade hus, som visar på ett häftigare brandförlopp har inte nått Anna Back.
– Erfarenheter från bränder i passivhus hade varit intressanta.
Bloggande brandman
Att det finns praktiker som funderar över dessa frågor har hon exempel på:
– Jag hittade en bloggande brandman i USA. Hans åsikt var just att det kan bli farligt på grund av mer isolering.
Anna Back tycker det vore intressant att gå vidare med försök i byggnader, men konstaterar att brandförsök i en vanlig lägenhet blir mycket dyra och tar lång tid att förbereda och utreda.
Björn Åslund, Energi & Miljö nr 10/2012 sid 38-39
FAKTA
Examensarbetet heter ”Brandutveckling i isolerade utrymmen: Effekter av ökad isolering” och är gjord vid Lunds Tekniska Högskola (brand.lth.se) i samarbete med SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.