Miljöskatt på enskilda avlopp?
Havs- och vattenmyndigheten, HaV, föreslår miljöskatt för att få bort olagliga enskilda avlopp
Cirka en miljon fastigheter i Sverige har enskilda avlopp. De släpper ut lika mycket fosfor som de kommunala reningsverken som nyttjas av cirka åtta miljoner personer.
– Enskilda avlopp bidrar starkt till övergödningen av våra sjöar, vattendrag och kustvatten. De är också en källa till spridning av bakterier och miljöfarliga ämnen, säger Kajsa Berggren på Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
Av de fastigheter som har enskilt avlopp bedöms bara hälften vara godkända och i gott skick. Flera äldre hus på landsbygden har endast någon form av slamavskiljning som rening, vilket inte räcker med dagens regler.
– Cirka 130 000 av de enskilda avloppen bedöms vara olagliga, säger Kajsa Berggren, chef för enheten för god vattenkvalitet.
HaV har fått i uppdrag av regeringen att bedöma hur snabbt de allra sämsta enskilda avloppen byts ut och hur processen kan drivas på.
– I dag ser vi stora skillnader i olika delar av landet och mellan kommuner. I exempelvis Jönköpings län, i Norrtälje, Trosa och Uddevalla kommun arbetar man mycket med effektivare tillsyn och ökad samverkan, säger Kajsa Berggren.
Ett enskilt avlopp beräknas i snitt ha en livslängd på cirka 20 år. I dag åtgärdas bara en till två procent av alla bristfälliga avlopp per år. Med den takten tar det 70 år att gå ”laget runt” men det löser inte problemen problemen på lång sikt eftersom de avlopp som åtgärdas i början av perioden behöver ses över igen efter ca 20 år.
– Om de olagliga avloppen ska försvinna inom en 10-årsperiod så behöver åtgärdstakten mer än fördubblas, säger Kajsa Berggren.
Det finns flera skäl till att det går långsamt. Enskilda avlopp regleras av miljöbalken och reglerna upplevs av många som otydliga. Det kan leda till olika bedömningar vid tillståndsprövning, vilka krav som ska ställas på anläggningen och vad som förväntas av fastighetsägaren.
– Det saknas också incitament för att fastighetsägare själva ska vilja åtgärda sitt avlopp. Det är dyrt och krångligt, exempelvis kostar det ca 7 000 kr bara att ansöka om tillstånd för åtgärder, säger Magnus Hennlock, utredare på enheten för analys och forskning på HaV.
Fastighetsägare som struntar i att åtgärda sitt olagliga avlopp riskerar böter eller att få sitt tillstånd omprövat. Men det är ett krångligt och tidsödande sätt att komma tillrätta med de olagliga avloppen.
– Därför räcker det inte att bara öka resurserna vid kommunala tillsyns- och tillståndsmyndigheter för att påskynda omställningen. Det behövs också andra åtgärder för att få fastighetsägare att vilja göra nödvändiga förändringar, säger Magnus Hennlock.
HaV:s utredare föreslår därför ett paket med tre samverkande styrmedel;
• Tydligare regler i form av generella föreskrifter.
• En miljöskatt för enskilda avlopp med skattebefrielse för fastighetsägare som genomför nödvändiga åtgärder.
• En avloppsdeklaration som tydligt informerar om statusen för fastigheters avlopp.
En miljöskatt på avlopp kan jämföras med köp av miljöbil som ger rätt till befrielse från fordonsskatt i fem år. Den som förbättrar eller byter ut sitt gamla avlopp slipper skatt eller får en nedsättning under en viss period.
– Hur lång skattebefrielseperioden ska vara behöver närmare utredas. En befrielseperiod på till exempel 10 år skulle innebära att avlopp som är nyare än så slipper skatt. Det skulle också innefatta äldre avlopp där åtgärder som uppfyller lagkraven har gjorts under de senaste 10 åren, säger Magnus Hennlock.
Befrielse eller nedsättning av skatt skulle också kunna kopplas till att anläggningen till exempel är ansluten till ett certifierat program för driftsunderhåll. Fastighetsägare som regelbundet tar initiativ att upprusta och sköta sina avlopp i framtiden kommer alltså att gynnas i skattesystemet.
Havs- och vattenmyndigheten har redovisat första delen i uppdraget till regeringen/miljödepartementet. Nästa del i uppdraget handlar om att, i samråd med Boverket och andra berörda myndigheter utreda nödvändiga förändringar i regelverket kring enskilda avlopp utifrån bland annat EU:s byggproduktförordning. Detta uppdrag ska redovisas till miljödepartementet senast 30 juni 2013.
FAKTA/Enskilda avlopp
• I Sverige är, är markbaserad rening vanligast. Närmare 400 000 fastigheter har infiltration eller markbädd, cirka 140 000 har sluten tank eller urinseparering, 14 000 har minireningsverk och cirka 8 000 fastigheter är anslutna till gemensamma anläggningar för 25 – 200 personer.
• 1,2 miljoner permanentboende och ungefär lika många fritidsboende får i dag sitt dricksvatten från egna brunnar. Enligt en studie av Socialstyrelsen har 20 procent av alla egna brunnar otjänligt vatten. Den vanligaste orsaken är för höga halter av bakterier.
• Enligt Svenska miljöemissionsdata, SMED, står enskilda avlopp för utsläpp av 287 ton fosfor och 2 900 ton kväve per år.
Källa: Havs- och vattenmyndigheten
