Mest klimatnytta för pengarna?
Bättre energiprestanda innebär inte automatiskt lägre klimatpåverkan – eller bättre ekonomi. En ny SBUF-studie visar att de bästa resultaten nås när energi, klimat och kostnad vägs samman. I studien kommer kombinationen bergvärme och solceller bäst ut, medan flera lösningar som når energiklass A samtidigt är svåra att räkna hem ekonomiskt.
Vilka energiåtgärder ger egentligen störst nytta när både energianvändning, klimatpåverkan och ekonomi räknas in? Det har undersökts i SBUF-projektet Energiåtgärder med bästa möjliga klimat- och kostnadseffektivitet.
Studien utgår från ett typiskt flerbostadshus i Stockholm och jämför 26 olika energieffektiviseringsåtgärder. Beräkningarna omfattar bland annat energianvändning, investeringskostnader, drift och underhåll samt klimatpåverkan under byggnadens livscykel.
Resultaten visar att det finns tydliga skillnader mellan olika typer av åtgärder.
- Åtgärder i klimatskalet, som tjockare isolering och ytterväggar med lägre U-värden, ger i flera fall relativt begränsade energi- och klimatbesparingar. De är dessutom inte alltid ekonomiskt motiverade.
- Installationstekniska åtgärder kommer generellt bättre ut.
- Bergvärmepump kopplad till både värmesystem och tappvarmvatten, med elpanna som spets, hör till de åtgärder som ger störst minskning av klimatpåverkan samtidigt som byggnaden klarar energiklass B.
- När bergvärmen kombineras med solceller blir utfallet ännu starkare. Den kombinationen ger den största driftkostnadsbesparingen i studien och är samtidigt det mest lönsamma av de analyserade alternativen.
- Även ett effektivare ventilationsaggregat framstår som en intressant åtgärd genom en relativt låg investering och kort återbetalningstid.
- Att pressa energianvändningen ytterligare är däremot inte nödvändigtvis ekonomiskt försvarbart.
Endast tre av de studerade alternativen når energiklass A. Gemensamt för dem är en kombination av bergvärmepump, en stor solcellsanläggning och batterilagring.
Lösningarna ger både låg energianvändning och betydligt lägre klimatpåverkan än referensbyggnaden. Men de innebär samtidigt stora investeringar och långa återbetalningstider. I studiens ekonomiska kalkyl får samtliga negativt nettonuvärde.
Resultatet illustrerar en av projektets viktigaste slutsatser: den lösning som ger lägst energianvändning är inte nödvändigtvis den bästa när hela byggnadens ekonomi och klimatpåverkan vägs in.
Studien visar också att byggskedet står för en stor del av byggnadens klimatpåverkan över livscykeln. Därmed får material och tekniska installationers inbyggda klimatpåverkan stor betydelse.
En ny energiåtgärd måste alltså spara tillräckligt mycket energi under användningsskedet för att kompensera för den klimatpåverkan som uppstår när exempelvis ytterligare material, solceller, värmepumpar eller batterier tillverkas och installeras.
Det betyder att bättre energiprestanda inte automatiskt innebär lägre klimatpåverkan.
För branschen pekar resultaten mot ett större behov av att bedöma energiåtgärder ur ett livscykelperspektiv och att välja lösningar med låg inbyggd klimatpåverkan.
Projektets slutsats är samtidigt att det går att hitta åtgärder som ger ett bra resultat ur samtliga tre perspektiv – energi, klimat och ekonomi.
I den aktuella studien framstår kombinationen av bergvärmepump och solceller som det tydligaste exemplet.
Resultaten ska däremot inte ses som en universell rangordning av olika tekniker. Kalkylerna bygger bland annat på antaganden om energipriser, investeringskostnader och avkastningskrav, och studien utgår från ett specifikt flerbostadshus i Stockholm.
Det centrala resultatet är därför snarare själva helhetsperspektivet: energiåtgärder behöver bedömas utifrån den nytta de skapar under hela byggnadens livslängd – inte enbart utifrån hur mycket de sänker energitalet.
Läs mer här.
Källa: SBUF
