Målrika energikrav men oklara spelregler
Det är gott om olika mål när det gäller fastigheters energianvändning men när det gäller gränsvärden är mycket ännu oklart. EU:s regelverk är fortfarande under uppbyggnad.
Sveriges miljömål för befintlig bebyggelse är att minska energianvändningen räknat i kWh/kvm, år med 20 procent från år 1990 till år 2020 och med 50 procent till år 2050. För nybyggen gäller energikraven Boverkets byggregler, och för ombyggnader finns BÄR, Boverkets ändringsråd.
Dessa regler kommer sannolikt att ändras som en följd av beslut inom EU. Det är direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD) och förändringarna av detta som kommer att inverka på det svenska regelverket. Det dröjer dock ännu några år innan detta kommer att märkas av.
Nära noll i energibehov
Den mest uppmärksammade skrivningen i det omarbetade direktivet gäller att alla nya byggnader som uppförs efter den 31 december 2020 ska ha lägsta möjliga energibehov (near zero energy buildings). Energiförsörjningen av dessa byggnader ska helst ske med lokalt producerad förnybar energi.
Enligt samma direktiv ska offentliga myndigheter vara föregångare då det gäller effektiv energianvändning. Från och med årsskiftet 2018/2019 ska alla offentliga myndigheter som hyr eller äger nya byggnader se till att de har energibehov som är nära noll.
Vad som menas med en ”near zero energy building” i Sverige är ännu inte klart. Det ska Energimyndigheten ha klarlagt till den 30 september 2010 enligt ett regeringsuppdrag.
– Det gör vi i samråd med Boverket, fastighetsbranschen och byggbranschen. Direktivet säger inget om vilken ambitionsnivå respektive land ska ha, men energianvändningen ska naturligtvis vara betydligt lägre än vad vi har i dag, säger Åke Lindström, Energimyndigheten, som leder arbetet.
Boverket jobbar med lagtexten
Därutöver har Boverket fått i uppdrag att se över lagstiftningen utifrån det omarbetade direktivet, ett uppdrag som ska rapporteras till regeringen redan första augusti i år. För att komplicera saken ytterligare undersöker andra tjänstemän på Boverket samtidigt hur det gamla direktivet ska fås att fungera på bästa sätt. I det fallet gäller det ombyggnadsreglerna.
Resultatet av det arbetet ska vara klart i oktober 2011.
– Varje land har rätt att skriva sina byggregler och då måste vi lista ut vad som är bra för oss här i Sverige med utgångspunkt från vårt klimat och direktivet. Det finns många detaljfrågor att lösa, säger Stefan Norrman på Boverket och tar ett drastiskt exempel:
– Det är ingen konst att spara energi. Om vi byter alla fönster på stadshuset i Stockholm till energiglas, tilläggsisolerar med mineralull på utsidan och klär in hela fasaden i plåt så kan vi klara energikraven. Det är alltså inte bara att skriva krav och regler, det är också en fråga om hur det bör göras.
Fler EU-krav
Förutom dessa, än så länge, inte helt solklara krav och regler så finns det andra mer övergripande EU-krav på minskad energianvändning.
I ett energitjänstedirektiv från år 2006 anges att målet är nio procents minskning av energianvändningen till år 2016. Basen för beräkningen ska utgöras av ett genomsnitt av den slutliga energianvändningen under perioden 2001 till och med 2005.
EU-kommissionen har därefter satt upp målet 20 procent effektivare energianvändning till år 2020 räknat från 2005. Dessa två EU-mål är än så länge inte bindande, men bindande direktiv diskuteras i kommissionen. Det är troligt att procentsatserna i sådana fall kommer att förändras.
Av Lars Eriksson och Ingar Lindholm, Energi & Miljö 5/2010 sidan 24
