TEMA KULTURHUS | 8 mar 2021

Land i sikte för Sjöfartsmuseet

Efter många års planerande pågår nu ombyggnaden av Sjöfartsmuseet i Göteborg. Byggnaden ska få modern teknik och ett nytt akvarium under mark i den gamla Varvsparken.

TEXT MARK KRETZ FOTO KRISTIN LIDELL

Det är ju inte ovanligt att man mäter värme, kallvatten och vvc, men vi har mätare för akvariedelarna och vilken energi vi kan hämta från kylaggregaten eller från fjärrvärmen.

Henrik Witt, Higab, och Maria Lindström, WSP, där det tidigare fanns akvarier och även alligatorn Smilet, men som efter ombyggnaden ska bli ny entré.

”Natten till den 9 februari 1987, en smällkall natt, dog slutligen Smilet. En version av historien gör gällande att fastighetskontoret hade sparat pengar på att sänka temperaturen i kommunens lokaler. I akvariet resulterade detta i ojämna temperaturer och den här natten blev det kanske lite för kallt för Smilet. Alligatorer skall egentligen klara ganska låga temperaturer, eftersom det kan bli kallt på vintern i deras hemtrakter kring Mississippi. Men Smilet var gammal, minst 66 år, vilket kanske är rekord för en alligator i fångenskap.”

Så beskriver Sjöfartsmuseet i Göteborg alligatorn Smilets sista natt, i det akvarium där hon levt i många år. En alligator som många göteborgska barn har bekantat sig med under åren.

Här nere ska alla akvarier finnas, bland annat ett på 400 kubikmeter vatten.

Museet byggdes 1933 för att öka göteborgarnas kunskap om havet och allt som hör dit, både i Sverige och utomlands. Tyngdpunkten i museets samlingar ligger på sjöfartens historia, med ett stort antal fartygsmodeller och ritningar, men också akvarier med fiskar och koraller. Stiftelsen Styrelsen för Göteborgs Sjöfartsmuseum ägde byggnaden fram till 2017 då Göteborgs Stad genom Higab AB förvärvade museibyggnaden.

Nu pågår en om- och tillbyggnad med Higab som byggherre. I entreprenaden som ska avslutas i början av nästa år, ingår bland annat att ”flytta” den för många göteborgare kända huvudentrén från västra gaveln till södra långsidan mot Karl Johansgatan, samt att utföra en tillbyggnad med cirka 1 200 kvadratmeter under mark för flera akvarier. Det största akvariet ska få en vattenvolym på cirka 400 kubikmeter. Akvarium har funnits sedan starten, vilket gör att museet har ett av världens äldsta fungerade kallvattenakvarium.

Kylmedelskylare.

Andra förändringar är att kaféet flyttar mot Karl Johansgatan, och valven i fasaden mot Karl Johansgatan glasas upp och släpper in ljus i den nya entrén. Två nya hissar installeras, en i entrén som leder ned till akvariet och en som går upp till plan 2 och 3 i den östra delen av byggnaden. Samtidigt byts den befintliga hissen till en ny i det gamla hisschaktet. Två nya trappor sätts in, båda i den nya entrén. Den ena leder ned till akvariet och den andra upp till föreläsningssalen och utställningarna på plan 2. Nya utställningar skapas på plan 1 och 2 samt i akvariet. På plan 3 bevaras under ombyggnaden en mer permanent utställning om Göteborgs hamn och varvsnäring som ska dammas av inför återinvigningen.

I samband med ombyggnaden har man gjort arkeologiska fynd i form av en stenlagd väg och lämningar av ett stall och en köksbyggnad, troligen från Gamla Varvet som grundades 1660 som ett skeppsbyggeri åt Kronan. Vägen användes av arbetare och för transporter till och från varvsbyggnaden och tros vara från 1700-talet, eventuellt ännu längre tillbaka.

Det helt nya installationsutrymmet.

Redan på 1990-talet gjordes en förstudie, som sedan återupptogs 2016 och färdigställdes 2017 varpå detaljprojekteringen startades 2018.

Dessutom fortsätter utvecklingen efter nyöppningen 2022 ända fram till 2025, då museet bland annat planerar ett omtag av basutställningar och andra aktivitetsytor på plan 3.

Ombyggnaden omfattar också en omfattande upprustning av vvs-systemen, bland annat genom att mekanisk ventilation införs i den befintliga byggnaden men också till det nya akvariet.

I arbetet med det har fastighetsägaren Higab haft en del komplikationer med bland annat inoch avluften, konstaterar Higabs projektledare Henrik Witt.

Även delar av utställningshallarna byggs om.

– Vi har haft svårt att få till lufttillförseln till ventilationen, eftersom vi inte fick göra ett ventilationstorn i parken. Det är en stor teknisk utmaning att komma fram under befintlig byggnad och komma upp genom huset. Det blir också nya huvar på taket, vilket enligt antikvarierna inte får synas, säger han.

Två nya ventilationsaggregat har installerats, de kompletterar de fyra aggregat som redan finns i byggnaden och som fortfarande används.

Higabs projektledare Henrik Witt och Jens Ulvås, marinbiolog vid Sjöfartsmuseet vid ett av museets akvarier.

Det större av ventilationsaggregaten har en kapacitet på 3 500 liter i sekunden för kontorsutrymmen och allmänna utrymmen med batteriåtervinning. Det mindre ventilationsaggregatet har en kapacitet på 1 400 liter i sekunden för det nya akvarieutrymmet samt teknikutrymmena för vattenrening, som alla ska finnas i den nya delen under parken. För att klara detta behövs ett simhallsaggregat med avfuktning via uteluft samt kylbatterier med kompressor. Kondensorvärmen från denna kompressor återvinns för uppvärmning av akvarievattnet.

– Akvariet är en mer korrosiv miljö med saltvattenakvariet. Aggregatet har också ett system för underhållsvärmning av akvariet, säger Maria Lindström, vvs-projektör hos WSP Systems.

För in- och avluft har man gjort ett schakt i mitten av huset. På bottenvåningen har man också placerat ventilations- och kylaggregaten liksom elcentralen och den nya undercentralen. Vav används i det nya kontorsutrymmet och i de publika delarna. I andra delar används återluft med avfuktning för konstanthållning av temperatur och fukt i akvarieutrymmen.

Kanal- och röranslutning mellan museibyggnaden och det nya akvariet.

Energikraven på byggnaden är Miljöbyggnad Silver, mycket beroende på att delar av byggnaden aldrig kommer att kunna uppfylla guldnivån, enligt Henrik Witt.

– Vi bygger under mark, där det är omöjligt med dagsljusinsläpp. Däremot ska huset energimässigt komma på guldnivå. Vi kommer inte att certifiera byggnaden, men vi vill visa att vi har uppfyllt kraven under projekteringen av exempelvis ventilationsaggregaten. Då ska det vara dokumenterat och bevisat teoretiskt att vi klarat kraven, konstaterar han.

I och med verksamheten har också mätningen utökats till nya funktioner.

– Vi har haft en miljösamordnare som gått igenom alla krav som ställs på olika delar av Miljöbyggnad och i vårt fall har det varit mycket fokus på att vi mäter energin och tappvatten och att det kan följas upp på ett korrekt sätt. Det är ju inte ovanligt att man mäter värme, kallvatten och vvc, men vi har mätare för akvariedelarna och vilken energi vi kan hämta från kylaggregaten eller från fjärrvärmen, säger Maria Lindström.

Rörinstallatören har ansvaret för kylinstallationen i form av indirekt kyla. Kyla har inte funnits i denna storlek tidigare och ska produceras av två vätskekylaggregat med en kyleffekt på 70,9 kW respektive 36,8 kW, placerade i ett kylmaskinrum samt en kylmedelskylare på yttertaket. Kondensorvärmen från kylmaskinen för akvarierna används för förvärmning av tilluften. Förutom att kylas med kylmaskinen, när så behövs, har man frikyla via kylmedelskylare som går igång vid en viss reglerad utetemperatur.

Vattenanslutning till akvariet.

Den ena kylmaskinen ska användas för komfortkyla via ett köldbärarsystem i de nya laboratorierna, kontorsutrymmen och entréhallen som ska byggas. Kylan distribueras via ventilationen.

Den andra kylmaskinen ska användas för de kalla akvarierna som ska hålla 10 °C året runt. Om akvariekylmaskinen går sönder kan komfortkylmaskinen hjälpa till via ett rör som går mellan maskinerna.

Det finns också en nödkylningsfunktion via stadsvatten för att klara kylan i akvarierna.

För värmeåtervinning från kylmaskinerna kommer det att finnas vätskekopplade batterivärmeväxlare.

– När det behövs används kondensorvärme för förvämning av tilluften, säger Maria Lindström.

Delar av huset är fortfarande i bruk – de akvifära djuren har placerats i en egen lokal, där värme och el fortfarande fungerar så att de trivs, under varsamt öga av marinbiologerna. För uppvärmning av dessa utrymmen finns ett tillfälligt oljeeldat värmesystem.

De valv som har funnits från början i fasaden mot Karl Johansgatan har delvis varit blindfönster, alltså inte släppt in ljus. Utrymmet ska nu byggas om till en entréhall med reception och kafé.

– Där innanför fanns det gamla akvariet, så där har det varit mörkt. Nu när vi blåser ut bottenplanet, sågar vi upp och förstärker valvöppningarna och sätter in glas, så att det blir ljusinsläpp. För receptionen gäller det att vi håller oss på rätt sida när det gäller störande ljud och ljus, säger Henrik Witt.

Den stora utbyggnaden på den blivande framsidan är akvariet, där man delvis sprängt ned i berget för att få ett tillräckligt djup. Försörjningen av akvariet sker via rör och kanaler från det i byggnaden centralt placerade teknikutrymmet.

För att behålla autenciteten sparas så mycket som möjligt av befintliga installationer, exempelvis radiatorer.

Akvarieutrymmet kommer att innehålla både flyttbara och fasta akvarier, varav ett mycket stort med 400 kubikmeter havsvatten samt flera mindre. Temperaturen i akvarierna kommer att vara 25 grader med levande akvarier, medan andra akvarier med mer nordiska fiskar ska hålla lägre temperatur. För att undvika kondens på glaset för de akvarier som håller lägre temperatur kommer det att finnas speciella tilluftsdon ( jetdon) som konstant blåser luft på glaset.

Det nya akvariet kommer att bli mer än dubbelt så stort till ytan, jämfört med det tidigare. Förutom nya akvarier planeras också för ett unikt experiment- och informationsrum där skolklasser och andra besökare kommer att kunna göra vattenexperiment och lyssna på föreläsningar. 

Du kan också se en kortare film om museiombyggnaden på Energi- och Miljötekniska Föreningens youtubekanal https://www.youtube.com/watch?v=52ppbaJl3nw&t=3s