Läget för operan allt värre – stenar rasar från fasaden
Läget för Kungliga operan i Stockholm blir allt mer akut.
– Huset är i mycket dåligt skick och har dessutom varit det länge, säger Karin Brofelth som är operahusansvarig på Statens Fastighetsverk (SFV).
Bara under det senaste månaderna har det kommit flera nya larmrapporter från operahuset vid Gustav Adolfs torg: bajslukt, läckande rör, hissar som plötsligt stannar, dålig luftkvalitet och tak som inte håller tätt.
I vår ska de mest utsatta delarna av operahusets tak och fasad åtgärdas.
– Det är för att det inte ska regna in och ramla ned stenar från fasaden, säger Karin Brofelth.
Fram tills att det arbetet är klart samlas nedfallande stenar upp i nät för att inte förbipasserande ska skadas.
I fjol berättade Harry Seppäläinen, projektledare vid teknikkonsultföretaget Intec, i en intervju med Energi & Miljö att i princip alla tekniska installationer i huset behöver bytas ut. Luftbehandlingsanläggningen till exempel, består av ett hundratal olika aggregat och fläktar, varav många är till åren komna och saknar värmeåtervinning.
I ett par decennier har det diskuterats vad som ska hända med operahuset som uppfördes 1892–98 på samma tomt som Gustav III:s opera (där han mördades) låg. Huset, som bedöms vara kulturhistoriskt viktigt, svarar inte upp mot dagens krav när det gäller till exempel arbetsmiljö, tillgänglighet och akustik. Förutom att scengolvet är för litet i förhållande till internationell standard råder det brist på utrymmen och lokaler, trots byggnadens cirka tusen rum.
I takt med att problemen ökat har kraven vuxit sig allt starkare på en helt ny operabyggnad (på annan plats) i Stockholm eller omfattande renovering, modernisering och utbyggnad av den nuvarande.
Mot slutet av sin ministertid gav kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth SFV i uppdrag att utreda en renovering och tillbyggnad av det nuvarande operahuset. Resultatet presenterades 2015 och innehöll bland annat förslag på en ny scen för barn och unga och nya repetitionssalar för orkester och balett förutom en allmän upprustning. I slutet av 2019 var programhandlingen klar. Kostnaden beräknades då till 3,5 miljarder kronor i 2013 års priser.
På regeringen Stefan Löfvens uppdrag utreddes därefter vad enbart en renovering skulle kosta (1,8 miljarder kronor).
Sedan dess har det inte hänt så mycket, förutom att husets skick har försämrats ytterligare.
Parisa Liljestrand (M) är nu den femte kulturministern som har operahusets framtid på sitt bord.
– Underhållet är eftersatt och den tekniska livslängden för många installationer är passerad. Det får konsekvenser för personalen, för publiken och för svensk opera- och balettkonst. Det är uppenbart att detta är en fråga som behöver hanteras i närtid, givet att underhållsbehovet är stort, säger Parisa Liljestrand i en skriftlig kommentar till Energi & Miljö.
– Operabyggnaden är ett viktigt och värdefullt kulturarv som är i stort behov av renovering, både för att bevara byggnaden för framtida generationer, och med målsättningen att verksamhet ska kunna bedrivas där – i dag och för lång tid framåt.
Text: Mikael Bergling
