Kylbehovet ökar med 50 procent
Värmebehovet minskar men kylbehovet ökar – med över 50 procent till år 2050. Det visar WSP:s beräkningar av klimatförändringarnas inverkan på en blivande stadsdel i Stockholm.
Klimatförändringarna kommer att påverka kylbehovet i bostadshusen som planeras i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. Det visar en rapport från WSP. Fotot: Illustration Dynagraph/Stockholms Stad
Klimatförändringarna kan komma att påverka innemiljön. Det visar beräkningar från WSP, som utförts på uppdrag av Stockholms stad. Enligt WSP:s rapport kan kylbehovet öka med över 50 procent till år 2050, samtidigt som värmebehovet minskar med ungefär 20 procent. – Det här innebär framför allt att man måste vara noga, göra bra val i alla lägen, säger Agneta Persson, WSP, som är en av konsulterna som arbetat med rapporten. Det är Stockholms stads exploateringskontor som beställt kalkylerna som en del av arbetet med den nya stadsdelen Norra Djurgårdsstaden. – Ett mål är att klimatanpassa den nya stadsdelen, och då måste vi titta på alla aspekter. En är klimatförändringarnas påverkan på uppvärmningsbehovet, som är intressant att se. Men det som är centralt att titta på är kylbehovet, som faktiskt ökar. Redan i dag har vi kylbehov i bostäder i stockholmsområdet vissa varma sommardagar. Det är intressant att se hur vi ska kunna möta detta med minimalt behov av aktiv kyla, säger Ingmarie Ahlberg på exploateringskontoret i Stockholms stad. Energikraven för bostadshusen i Norra Djurgårdsstaden är satta till maximalt 55 kWh/kvm, år för uppvärmning och varmvatten, och fastighetselen får maximalt stanna på 15 kWh/kvm, år. Dessutom ska 30 procent av fastighetens elanvändning genereras på plats eller i närheten, från förnybara källor. Agneta Persson på WSP anser inte att klimatförändringarna äventyrar byggherrarnas möjligheter att klara kraven. – Det beror på hur man designar husen. Om man slarvar behövs kyla även om man tillåter 110 kWh/kvm, år, säger hon. Men hur många byggherrar dimensionerar sina projekt utifrån klimatet om 40 eller 60 år? – Sannolikt är inte alla medvetna om klimatförändringarnas betydelse. Det är något som jag tror generellt skulle behöva uppmärksammas mer, säger Agneta Persson. Är det dags att börja fokusera mer på kylning och mindre på uppvärming? – Nej, vi ska fortsätta att fokusera mycket på värme, men också lyfta upp kyla. Även om klimatet förändras så kommer vi fortfarande att ha behov av välisolerade byggnader. Det är också viktigt att tänka på att Sverige är ett avlångt land, och att man måste kunna klara kraven inte bara i Stockholm.
Av Ingar Lindholm, Energi & Miljö nr 6-7/2010 sid 32
- Fakta Så räknade WSP WSP har beräknat kylbehovet utifrån två olika klimatscenarier från SMHI. Sådana scenarier har många osäkerhetsfaktorer, men ger ändå en indikation på hur klimatet kan utvecklas. Det är värt att komma ihåg att scenarier inte ger en garanterad utveckling utan en möjlig utveckling. Eftersom det ännu inte finns några hus att räkna på, har WSP valt att jämföra klimatscenarierna med hur kylbehovet vid luftdistribuerad kyla förändras vid en höjd årlig normaltemperatur. Slutsatsen är att värmebehovet kommer att minska med cirka 20 procent fram till år 2050 och cirka 30 procent fram till 2100. Kylbehovet ökar däremot till det dubbla, om vi inte gör avkall på dagens krav på jämn inomhustemperatur eller arbetar aktivt med byggnadernas solskydd.
