KRÖNIKA: Loggbok, gröna incitament och återbruk viktiga verktyg
I höstas fick jag en förfrågan från region Kronoberg om jag ville vara med på de så kallade Klimatberäkningsstugorna. ”Detta samordnades av LFM30 – med det övergripande målet om en klimatneutral bygg- och anläggningssektor i Malmö – och Goda hus som arbetar för energieffektiva och hållbara byggnader i sydöstra Sverige,” skriver Yifan Guo.
I samma stund som jag tackade ja, mindes jag frågeställningarna om LFM30 som jag mejlat till min Malmökollega för ett och ett halvt år sedan: Finns det någon statistik om antal certifierade företag och projekt? Vilken hjälp kan certifierade företag få?
I dag har jag självklart svar på mina tidigare funderingar och tveksamheter. Min uppfattning om LFM30 i korthet: En praktisk och målinriktad metod för att uppnå en klimatneutral bygg- och anläggningssektor. Men det som jag vill dela med mig är mina reflektioner från utbildningen kring behov av verktyg för loggbok och klimatberäkningar, förslag för byggherrar att införa ”gröna incitament” vid anbudsskedet och möjligheter för återbruk av vvs- och elprodukter i nyproduktion och renoveringsprojekt.
Digitala loggböcker, som innehåller både bedömningar av farliga ämnen och med en trovärdig databas och bedömningsrutiner, är generellt sett begränsade på marknaden. I synnerhet är det svårt att hitta en som erbjuder både loggbokstjänst och klimatberäkningsfunktion. I samband med klimatdeklarationer eller klimatpåverkansberäkningar för Miljöbyggnad, blir man lätt frustrerad när loggbokens dataimport, resursmappningar och -omräkningar inte gått som förväntat.
Jag har pratat med några branschkolleger. En gemensam önskan är att vi som jobbar med klimatberäkningar dagligen eller under en begränsad uppdragstid, ska få tillgång till en välutvecklad och pålitlig loggbokstjänst med inbyggd klimatberäkningsfunktion. Att kunna hoppa över steget, dataexportering från loggbok – kontroll och rensning av rådata – dataimport till klimatberäkningsverktyg, ger säkrare datakvalitet, kortare arbetsprocess och mindre arbetskostnad.
För vvs- och elprodukter som oftast innehåller metaller ger återbruk betydande minskning i klimatpåverkan med hänsyn till produktens livscykelanalys
En nyproducerad kontorsbyggnad kan ge olika klimatpåverkan (i koldioxidutsläpp) utifrån LFM30:s fyra ambitionsnivåer: 1) Traditionell,
2) Basnivå, 3) Batneec (mini-målgränsvärde till rimlig kostnad) och 4) Bat (bästa möjliga teknik).
Att ta fram en klimatberäkning på tänkbara konstruktionerna borde vara möjligt. Om byggherrar vid offertförfrågan kunde erbjuda ”gröna incitament” för klimateffektiva byggkonstruktionslösningar, med exempelvis klimatförbättrad betong, främja träkonstruktioner istället för betong och stål, erbjuda klimatlöftet för minimerad energianvändning på byggarbetsplatsen under produktionen med mera, skulle det ge en win-win-situation för både byggherrar och byggentreprenörer ur miljö- och kostnadssynpunkt.
Yifan Guo
certifierad energiexpert och miljöbyggnadssamordnare på Assemblin ventilation, Växjö.
I samband med våra klimatberäkningsövningar fick vi testa att minska byggnadens klimatpåverkan genom att återbruka byggprodukter, till exempel fönster och dörrar. En återbrukad produkt, enligt SS-EN 15804:2012+A2:2019 (hållbarhet hos byggnadsverk – miljödeklarationer – produktspecifika regler), har noll klimatpåverkan av koldioxidekvivalenter. Det vill säga, cirka 78 kilo koldioxidekvivalenters klimatpåverkan kan minskas om tio nya innerdörrar av trä kan ersättas med återbrukade.
För vvs- och elprodukter som oftast innehåller metaller (plus eventuellt begränsade mängder utfasningsämnen, till exempel i blandare), ger återbruk betydande minskning i klimatpåverkan med hänsyn till produktens livscykelanalys. Men återbrukade produkter riskerar också att projektställda krav – som exempelvis en produkts tekniska kvalitet, CE-märkning och brandsäkerhet – eventuellt inte kan garanteras.
Text: Yifan Guo
