KRÖNIKA: Fokus på köldbryggor redan i ett tidigt skede
En triangelformad stomme är en relativ stabil konstruktion. Det blir helt enkelt ett koniskt indiantält i större skala. De tre tältpinnarna bidrar till linjära köldbryggor, medan knutpunkten i mitten där pinnarna möts blir en punktformig köldbrygga om man omvandlar det enkla tältet till en byggnad. Krönikören Yifan Guo berättar.
Värmeläckaget på grund av köldbryggor brukar vara något högre än transmissionsförluster via byggnadsdelar (exklusive fönster och ytterdörrar). Det kan dessutom orsaka fuktrelaterade skador på grund av stor temperaturvariation i konstruktionen i samband med ändring av fuktbelastning.
Köldbryggor förekommer i klimatskärmen såsom anslutningar mellan olika byggnadsdelar (till exempel yttervägg mot mellanbjälklag/balkongbjälklag, sockel mot yttervägg), ett genomgående homogent skikt i klimatskal (dörrsmyg, genomgående träreglar/stålpelare i yttervägg), och de punktformiga köldbryggorna (rör-/kanalgenomföringar eller balkonginfästningar genom yttervägg).
De höga schablonpåslagen kan ibland ställa till problem då byggnaden inte uppfyller BBR-krav.
För ett budgetbegränsat energiuppdrag, brukar ett påslag för köldbryggor på transmissionsförluster Σ(Um*Aom) användas för hantering av ökade värmeförluster på grund av köldbryggor. I Boverkets dokument, Handbok för energihushållning enligt Boverkets byggregler, rekommenderas ett schablonpåslag om 20 procent på Um-värde för flerbostadshus. I Miljöbyggnad 3.2 och 4.0 kravställs det att använda ett schablonpåslag på minst 30 procent av transmissionsförlusterna Σ(Um*Aom) för motsvarande köldbryggor vid beräkningen av en byggnads värmeeffektbehov, om inte beräkningar för separata köldbryggor har utförts.
Vad har dessa schablonpåslag för konsekvens på en byggnads energiprestanda?
Vi kan ta en nyproducerad fjärrvärmeuppvärmd kontorsbyggnad med FTX-
ventilation som ett exempel. Byggnaden har exempelvis en omslutande area (Aom) på cirka 1 530 m² och ett beräknat Um-värde på cirka 0,23 W/m²,K. Uppvärmningsenergin på grund av värmeförluster ökas med cirka 20 procent om ett schablonpåslag för köldbryggor på 20 procent har använts, och blir 30–35 procent högre om ett schablonpåslag på 30 procent har använts.
De höga schablonpåslagen kan ibland ställa till problem då byggnaden inte uppfyller BBR-krav i Um-värde och/eller energiprestanda. Även om byggnaden har uppfyllt BBR-krav med 20–30 procents påslag för köldbryggor, finns det risk att påverkan av köldbryggorna på byggnadens energiprestanda under- eller överskattats, så att den verkliga fjärrvärmeförbrukningen ger en felaktig bild av klimatskalets värmeisoleringsförmåga och byggnadens tekniska installationssystem vid energiuppföljning efter idrifttagandet.
Istället för att påträffa problematiken under detaljprojektering eller vid energiuppföljning, tycker jag att det är både kostnads- och resurseffektivt att energioptimera tänkta byggsystem redan i ett tidigt skede (programhandling) med förenklade kontrollberäkningar på systemets värmegenomgångskoefficient.
En förstudie om köldbryggor ger kanske en indikation på att exempelvis Egcobox balkonginfästningar behöver föreskrivas vid upphandling för nyproduktion av ett flerbostadshus som har bestämts att ha längsgående utvändiga balkonger och/eller loftgångar. Fastighetsägaren undviker i så fall ökad kostnad vid byte av balkonginfästningssystem under detaljprojekteringen då den traditionella balkonginfästningen med armeringssystem visar för hög negativ påverkan på byggnadens energiprestanda – eller ökad kostnad på utredningsarbeten om huruvida byggnaden använder mer fjärrvärmeenergi än förväntat under drift- och förvaltningsskedet.
Text: Yifan Guo
