Krav på IMD-installation begränsas
Lagkrav på individuell mätning och debitering av värme infördes 1 december 2019. Kravet – som endast i begränsad omfattning berör svenska bostäder – mötte dock skarp kritik.
Regeringen har fattat beslut om en ändring i förordningen om energimätning i byggnader. Ändringen innebär begränsade krav på installation av system för individuell mätning och debitering, IMD, av värme och varmvatten. Bakgrunden är att EU-kommissionen haft synpunkter på hur Sverige implementerat EU:s Energieffektiviseringsdirektiv, EED, vad gäller IMD av värme och tappvarmvatten. Sverige har hittills inte haft några krav på IMD. För att möta kommissionens och den svenska fastighetsbranschens synpunkter inför Sverige därför nu begränsade krav på IMD av värme och tappvarmvatten i förordning (2014:348) om energimätning i byggnader.
Enligt regeringen berör de nya begränsade kraven uppskattningsvis 14 procent av landets flerbostadshus. Boverket uppskattar att cirka 308 GWh kan sparas årligen om de byggnader som omfattas av kravet på IMD av värme istället renoveras så att de inte längre omfattas av kravet. Detta motsvarar cirka 13 procent av dessa byggnaders energianvändning, eller cirka en procent av energianvändningen i alla flerbostadshus i Sverige. Regleringen gäller flerbostadshus i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län som har en energiprestanda uttryckt som primärenergital som överstiger 180 kWh kvadratmeter och år eller flerbostadshus i något av landets övriga län som har en energiprestanda som överstiger 200 kWh kvadratmeter och år.
Flera fastighetsorganisationer har sedan länge framhållit att IMD av värme varken är kostnadseffektivt eller leder till minskad energianvändning. Erfarenheten visar tvärtom att få hushåll sänker temperaturen, men desto fler höjer den.
Därtill är det svårt att göra värmedebiteringen rättvis, eftersom värme överförs mellan lägenheter i ett flerbostadshus. Med den modell som föreslagits menar man att förändringen ger fastighetsägarna ökade administrativa kostnader. Mari-Louise Persson, energistrateg hos Riksbyggen, menar att eftersom föreskrifterna inte är klara vet man inte hur man ska beräkna gränsen eller vad som godtas som åtgärder.
– Det står primärenergitalet, men Boverket behöver ange hur man räknar om energideklarationsuppgifterna som är gjorda innan primärenergitalet infördes i energideklarationen.
Några exakta uppgifter om hur stor andel av Riksbyggens kunders fastigheter som kan komma att omfattas av IMD finns inte. – Det finns ett antal byggnader som ligger över, men hur många kan jag inte uppge. Vårt första steg är att hitta dessa kunder och hjälpa dem att minska energianvändningen, det tror vi är bättre än att installera IMD-värme. Hos Riksbyggen är det dock standard i nyproduktionen att man har mätning på varmvatten, inte på värme.
Boverket kommer under början av året att ge ut föreskrifter och ta fram modeller för uträkning. Förordningen trädde i kraft den 1 december 2019. Krav på installation av IMD träder dock i kraft först den 1 juli 2021.
Text: Mark Kretz
