Kontoret som är bättre än beräknat

77 kWh/kvm, år inklusive verksamhetsel. Där har Bengt Dahlgrens nya huvudkontor landat efter en inkörningsperiod på två år. Under den tiden har bland annat styrningen av luftbehandlingsaggregaten och rumstemperaturen justerats.

– Det har fungerat bra, och vi är väldigt nöjda. Det är klart att vi har haft småfel som måste åtgärdas, men i stora drag har det här huset fungerat bra från första början, säger Lars Nilsson, driftansvarig för Bengt Dahlgrens huvudkontor i Mölndal. Från början var han tveksam till om det skulle gå att klara det tuffa energimålet. Byggnaden skulle kombinera ett krav på stor fönsteryta från hyresvärd och länsantikvarie med önskemål om maximal mängd köpt energi på 75 kWh/kvm,år inklusive verksamhetsel. – Det var en väldig utmaning, jag tyckte att det skulle bli svårt. Men nu har vi uppnått 77 kWh/kvm, år och arbetar fortfarande med finjustering, så jag har hopp om att lyckas, säger Lars Nilsson.

exteriörIL-(3)Bengt Dahlgrens huvudkontor i Göteborg – mycket glas men liten energianvändning.

Närvarostyrning Kontorshuset omfattar 4 300 kvadratmeter Atemp. Det innehåller inga specialbyggen utan beprövad teknik. Finessen ligger i att systemen för klimatisering och belysning är behovsstyrda via närvarogivare. – Radiatorerna är sekvensstyrda med tilluftsdonens spjäll, vilket innebär att du aldrig kan värma och kyla samtidigt. Vanliga termostater på radiatorerna kan ibland motverka detta. Här stängs radiatorn först, och sedan öppnar luftspjället för kyla, säger Peter Cottman, Bengt Dahlgren, uppdragsansvaring för bland annat vvs-projekteringen vid bygget. Han visar runt i byggnaden, som bland annat är utrustad med närvaro- och dagsljusstyrning av belysningen och värmeåtervinning från den kylmaskin som klimatiserar serverrummet. Vi stannar till i fläktrummet, där två luftbehandlingsaggregat tronar vid varsin långvägg. – Vi har ett system där luftflödet varierar mycket, det är lågt på vintern och högt på sommaren eftersom alla rum kyls enbart med luft. Då aggregat som är dimensionerade för höga luftflöden sommartid ger sämre verkningsgrad vid låga luftflöden, valde vi att ha två aggregat så att vi kan köra antingen ett för hela huset, eller båda beroende på behov, säger Peter Cottman.

Dödzonen varierar Kylan är alltså luftburen, medan värmen är vattenburen. Temperaturen i lokalerna styrs inom en så kallad dödzon, ett spann mellan högsta och lägsta tillåtna temperatur, som varierar beroende på närvaron. Från början var tanken att ha en relativt stor dödzon, från 21 till 25 °C när det fanns personer på plats. Därutöver var tanken att ha ett större spann för frånvaro dagtid och ett tredje alternativ för tomt kontor på helger och nätter. Det är nu ändrat så att temperaturen hålls inom ett betydligt snävare spann när kontoret används. Temperaturkravet varierar också med årstiden. – Vi ligger lite varmare än tänkt dagtid och det ger en större energianvändning. Men det stora spannet som var tänkt från början hade inte fungerat praktiskt.  Det innebär att vid 20 °C stänger radiatorventilen, och luftflödet ökar inte förrän vid 25 °C. Det skulle innebära att det blir 25 °C större delen av året, även i lägen då vi skulle kunna få in sval luft utifrån billigt, säger Lars Nilsson.

Aggregaten samspelar Hans främsta energiuppföljningsverktyg är de 26 elmätarna, styr- och övervakningssystemet, samt värme- och vattenmätarna. Tack vare dessa har han bland annat kunnat optimera samspelet mellan de två luftbehandlingsaggregaten. De var i utgångsläget inställda så att när ett aggregat levererat över 4 500 liter per sekund i cirka tio minuter skulle det andra aggregatet gå igång för att avlasta. – Efter att ha tittat på SFP-tal och mätt hur mycket energi aggregaten drar har jag sänkt nivån till cirka 4 000 liter per sekund, säger Lars Nilsson. – Jag tycker inte att man utan vidare ska ändra på de ursprungliga inställningarna, men det som sägs i handlingarna är trots allt teoretiskt tänkt och beräknat, säger han.

Svinnet upptäcktes Aggregaten har roterande värmeväxlare med en återvinningsgrad på 80 procent, men den luft som levereras ut är trots återvinningen fortfarande tempererad jämfört med uteluften. För att ta tillvara värmen står fyra uteluftsvärmepumpar placerade i utblåset från respektive aggregat. Värmepumparna går bara igång när de behövs, och Lars Nilsson upptäckte snart att de utgjorde en onödig energitjuv under vinterhalvåret. – På vintern har vi aldrig mer än ett luftbehandlingsaggregat igång. Men de här värmepumparna drar lite energi i sitt grundläge, de behöver viss värme för att vara beredda att kunna starta om det behövs. Det var ju onödigt att hälften av aggregaten står i beredskap trots att de aldrig startar, säger Lars Nilsson. Det handlar om knappt 600 W, en effekt som enligt Lars Nilsson knappast skulle märkas i ett större hus. Men tack vare de många elmätarna gick svinnet att upptäcka. I den dagliga driften tittar han framför allt på givarna i scadasystemet medan energimätningen kontrolleras månadsvis. Mätarna levererar data med tio minuters intervall. Scadasystemet har en applikation som hämtar mätvärdena med Modbus. Sedan lagras de i en databas. De flesta mätvärdena kommer fram, men ibland blir det problem när servern uppdaterats och stängts ned. – Vi har precis gjort en åtgärd för att få en automatisk uppstart efter uppdateringar, säger Lars Nilsson.

Enkät bland brukarna Byggnaden följs inte bara upp genom mätdata och information från givare, företaget har också gjort en enkät bland brukarna. – Vi frågade efter saker som temperatur, belysning och arbetsmiljö knappt ett år efter inflyttning. I stora drag fick vi väldigt lite klagomål, men vi hade då också löpande tagit tag i klagomål som kom, säger Lars Nilsson. Mest förvånad blev han över synpunkterna på belysningen. Den är dagsljusstyrd och dimrar upp när himlen utanför mörknar, och ned när solen tittar fram. – Jag trodde att de flesta klagomålen skulle handla om för dålig belysning men det var tvärtom. Man tyckte att det lyste i onödan, säger han. Medan värmen kostat lite mer energi än planerat, har fläktel och kyla blivit något billigare. Enligt en prognos för 2012 baserad på mätvärden fram till november kommer den slutgiltiga energianvändningen per kvadratmeter och år att landa på 77 kWh (se faktaruta). Beräknat värde var 89 kWh/kvm,år.

konferensrummetIL-(5)Konferensrummet har utvändigt solskydd i tre väderstreck. Belysningen styrs på närvaro och behov, liksom temperaturen.

Kombo i konferensrummet Vid sidan av fläktrummet finns en finess som Peter Cottman gärna vill demonstrera. Det handlar inte om solcellsanläggningen, som vi snabbt passerar, och inte heller om bastun med utsikt över Göteborg. Nej, det är konferensrummets kombination av solavskärmning, belysning och intelligenta don som visas upp. Luftflödet styrs på temperatur och koldioxid, medan belysningen regleras automatiskt efter behov. Konferensrummet kan mörkläggas med hjälp av de utvändiga lamell-jalusierna. – Vi har justerat solavskärmningen en hel del. Den var förinställd med en något brantare vinkel men vi har öppnat upp den lite. Då får vi in mer gratisvärme, och innan upplevde vi att det var lite mörkt, säger Peter Cottman. Vi återvänder till hans kontor, där belysningsstyrningen går igång först när han själv tänt. Under intervjun ökar och minskar belysningen när molnen passerar på himlen utanför.

Hur trivs du själv här? – Jag trivs jättebra. Jag tänder nästan aldrig – det är ljust ändå, säger Peter Cottman. Lars Nilsson berättar att det tog ungefär ett halvår att komma tillrätta med alla små detaljer som behövde åtgärdas för att huset skulle fungera som tänkt. Sedan får man räkna med ytterligare ett halvår för att justera in driften ordentligt. – Jag kan inte nog poängtera betydelsen av uppföljning. Ett hus fungerar inte som tänkt av sig själv. Vi har lagt ned mycket arbete, men man ser behovet av det. Ju mer teknik det finns som ska fungera, desto viktigare att man tar det arbetet på allvar. Det behövs en eldsjäl som driver, och en engagerad driftorganisation, säger han.

Text och foto Ingar Lindholm, Energi & Miljö nr 1/2013 sidan 38-40

 

  • FAKTA:  Bengt Dahlgrens huvudkontor Ägare: Husvärden AB Yta: 4 300 kvm Atemp Antal arbetsplatser: 160 med plats för cirka 220 Värme: Fjärrvärme, värmeåtervinning från kylmaskin, uteluftvärmepumpar placerade vid frånluften Värmedistribution: Radiatorer Kyla: Uteluftvärmepumpar för värme/kyla till ventilationsaggregat, vätskekylmaskin för serverrum Kyldistribution: Luftburet för klimatisering Ventilation: FTX, närvaro- och temperaturreglerad Solavskärmning: Motoriserade utvändiga lameller. Stängs även vid kalla nätter. Egen elproduktion: 50 kvm solceller (cirka 5 000 kWh/år)

 

  • FAKTA:  Energiresultat Värde för 2012, beräknad energianvändning inom parentes. Fastighetsenergi totalt 38 (46) varav värme 22 (15) och klimatkyla 6 (11). Därutöver ingår bland annat tappvarmvatten, fläktel och hissar. Verksamhetsel: 39 (42) Total köpt energi 77 kWh/kvm,år inklusive verksamhetsel. Byggnadens solceller ger motsvarande 1 kWh/kvm,år och värmeåtervinningen från serverkylan 12 kWh/kvm,år. Prisad för bästa solskydd ”Med användande av rätta färger smälter denna anläggning in.” Så skriver juryn för Solskyddspriset 2012, som gick till Thoréns Markis och Persienn för solskyddslösningen på Bengt Dahlgrens huvudkontor.
Publicerad 25 januari 2013

Konsultplatsen

Hitta enkelt rätt konsult inom installations- och energiteknik

På nytt jobb

Niklas Kedbrant är ny vd för Milen Ventilation i Gävle. Han var tidigare affärsområdeschef för teknik och underhåll på Furuviksparken.
Gustav Thuresson är ny uppdragsansvarig energi och miljö på Ingenjörsbyrån Andersson & Hultmark. Han kommer från WSP där han också var uppdragsansvarig. Johanna Nordblom är ny vvs-ingenjör. Hon kommer från Ringhals AB där hon var utvecklingsingenjör HVAC.
Michael Wellert är ny vvs-ingenjör/uppdragsledare på Rekonik i Västerås. Han kommer från Afry i samma stad där han var vvs-ingenjör.
Magnus Gerstel Würzl är ny arbetschef ventilation på Windefalk Ventilation & Energi i Stockholm. Han kommer från GK Sverige i samma stad där han var entreprenadchef ventilation.

Föreningen för branschens proffs

Tillsammans skapar vi ett hållbart samhälle där både människor och miljö mår bra. Aktiviteterna, utbildningarna och verktygen du behöver för att utvecklas i din yrkesroll. Gå med i EMTF du också.

Läs mer om fördelarna av medlemskap i EMTF

Nyhetsbrev från Energi & Miljö

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss som jobbar för god innemiljö och energieffektiva byggnader.
Gratis varje vecka direkt i din inkorg.

jag godkänner att energi-miljo.se sparar och hanterar mina kontaktuppgifter.