Kalla händer ny metod
Operativ temperatur räcker inte för att säkra ett gott inneklimat. En ny modell behövs som tar större hänsyn till individuella variationer. Det visar en nederländsk avhandling.
Skillnader i hur temperatur uppfattas mellan yngre och äldre, och mellan kvinnor och män, har undersökts i en avhandling från Eindhovens tekniska universitet i Nederländerna. Avhandlingen försvarades 2012 och presenterades i somras på en internationell konferens.
Enligt forskaren Lisje Schellen har lokala effekter, till exempel kalla händer, en så stor påverkan på hur människan uppfattar temperatur att det kan sätta PMV ur spel. PMV (Predicted Mean Vote) används för att beräkna hur nöjda människor kan förväntas vara med ett visst inneklimat under specifika förutsättningar.
En del av avhandlingen handlar om hur kvinnor respektive män reagerade på olika kyltekniker i en försökssituation. Tanken var att undersöka hur en varierad temperatur påverkar nöjdheten, eftersom flytande inomhustemperatur är en driftstrategi som kan spara energi. Forskarnas testuppställning skulle också efterlikna förhållandena vid högtemperatursystem för kyla (16 till 20 °C framledningstemperatur).
Ett av avhandlingens kapitel handlar om skillnaden mellan äldre och yngre män. Åtta äldre (67 till 73 år) och åtta yngre (22 till 25 år) försökspersoner utsattes för två åttatimmarspass vid en dator i ett klimatrum. Under det ena passet hölls temperaturen stabil på 21,5 °C, medan den varierade under det andra passet. De första fyra timmarna var temperaturförändringen +2 Kelvin per timme, de återstående fyra timmarna -2 Kelvin per timme.
Försöket visade tydligt att äldre personer generellt upplever temperaturen som kallare än yngre, och att deras blodtryck steg när det blev kallare. Lisje Schellen drar slutsatsen att flytande temperatur inte är att rekommendera i miljöer där äldre personer vistas och att styrstrategi för temperatur inomhus bör väljas med hänsyn till de individer som ska vistas i lokalen.
Lisje Schellen undersökte även skillnader mellan könen. Tjugo personer – tio kvinnor och tio män, alla mellan 20 och 29 år – placerades vid en dator i forskarnas laboratorium där de fick både arbeta och svara på enkäter om hur de uppfattade innemiljön. Alla försökspersoner var likvärdigt klädda och hade samma nivå av fysisk aktivitet. Medan försöket pågick använde forskarna olika luftkonditioneringsmetoder i rummet där personerna satt.
– Trots att inneklimatet såg bra ut på pappret så var vissa personer missnöjda. Vi kan se att det hänger ihop med att de fryser om till exempel händerna. Det påverkar hela upplevelsen, säger Lisje Schellen.
Kvinnor är känsligare än män för lokala temperaturskillnader.
– Operativ temperatur är inte tillräckligt. Lokala effekter är alltför betydelsefulla, säger Lisje Schellen.
Försökspersonerna studerades extremt noga. Deras kroppsfett mättes, de fick identiska kläder, de fick inte dricka alkohol före försöket och innan de klev in i klimatkammaren neutraliserades deras hudtemperatur så att alla hade samma utgångsläge. Medan försöket pågick fick de fylla i enkäter och kroppstemperaturen mättes en gång per minut på fyra punkter på kroppen, samt invärtes. Den sistnämnda mätningen utfördes genom att försökspersonerna fick välja en kapsel innehållande en temperatursensor och en liten sändningsutrustning. En mottagare sattes runt midjan på personen och fångade upp information om den inre kroppstemperaturen.
I ytterligare ett experiment jämfördes olika klimatiseringsmetoder. Forskarna utsatte försökspersonerna för två olika kylprinciper: passiv kyla genom luftrörelser (konvektion) respektive aktiv kyla genom konvektion och strålning. Samtidigt varierades ventilationsstrategin mellan deplacerande och omblandande teknik. Totalt utsattes de tio manliga försökspersonerna för sex olika kombinationer av ventilation och kylmetod där bland annat strålningskyla från golv och tak ingick.
Försöken visade bra resultat för deplacerande ventilation. Vissa lösningar med sådan ventilation och varierande inneklimat fick till och med bättre betyg än lösningar med omblandande ventilation och helt jämn temperatur. Det visade sig också att PMV-systemet fungerade dåligt när temperaturen varierade och att operativ temperatur inte är en tillförlitlig måttstock för att bedöma det termiska klimatet i sådana situationer.
Ingar Lindholm, Energi & Miljö nr 4/2014 sidan 34-35
