Jag tror minsann det börjar lukta klimatneutralitet
Jag tror att framtidens byggnader redan är byggda. Kanske sticker jag ut hakan lite här, men du har nog också sett den där butikslokalen som aldrig blir uthyrd, det där kontoret som byter hyresgäster i ett och den där bostadsrättsföreningen där det alltid är flera lägenheter till salu. Det där är framtidens byggnader – de har bara inte hittat dit än, menar Ulla Janson.
Det ryktas på stan att vi har ett stort behov att bygga väldigt många bostäder på väldigt kort tid. Om man skrapar på ytan så finns det mycket fakta under denna siffra som visar på alternativ till det envisa ryktet. Oavsett slås det på trumman att det behövs fler bostäder och städerna rustas med fler lokaler och kontor. Men frågan är vad det är som egentligen behövs?
Oavsett slås det på trumman att det behövs fler bostäder och städerna rustas med fler lokaler och kontor.
Med tanke på den klimatpåverkan ett byggprojekt innebär är det viktigt att noga tänka igenom vad de framtida byggnaderna ska innehålla och fylla för funktion. Det är alltför lätt att planera ett gäng nya byggnader istället för att planera en plats. Ställ dig frågan: vad vill vi åstadkomma med det här nya rummet? Vilka funktioner behövs, hur skapar vi trygghet, har vi någon primär målgrupp? Och sedan får ni lov att fundera på vilka byggnader som behövs för att kunna uppfylla det syftet.
Det är här framtidens byggnader kommer in. Nog finns det en byggnad i området med en värdelös planlösning och hopplös daterad fasad, men med en stomme som fortfarande funkar? Hur kan den anpassas för att uppfylla några punkter på önskelistan? Att ta sig rätten att riva och bygga nytt är både övermaga och något som tillhör forntiden. Och – handen på hjärtat – hur stor är egentligen utmaningen med att få en orörd markplätt och uppmaningen att bygga ett nytt kontor jämfört med att få en färdig stomme som ska omvandlas till något nytt? För oss tetrisälskare är det ren och skär njutning.
När det gäller bostadsfrågan står det på mångas önskelista ett eget hus med en egen trädgård och inte minst ett eget garage. Att möta denna efterfrågan i redan trångbyggda städer är inte det lättaste. Här behövs ett kreativt tänk där rådande pandemi gett en skjuts i rätt riktning: det finns redan färdigbyggda hus som väntar och längtar efter nya ägare, med sin trädgård redo för odling. Dessa hus ligger en bit utanför storstäderna och här ligger utmaningen i att komplettera dessa platser för att locka den nya generationens ägare och passa moderna behov.
Istället för att skapa en ny bostadsrättsförening med nya byggnader på värdefull jungfrulig mark samlar du ihop ett område med befintliga hus, där du erbjuder ett samlat pris på hantverkshjälp, fiber i världsklass och förnybar energi. Platsens behov analyseras som vid nyproduktion och mobilitetslösningarna får extra fokus för att minimera behov av pendling.
Den sammanlagda klimatpåverkan för denna typ av bostadsrättsförening är avsevärt lägre än i ett område med nyetablerade radhus eller en villamatta. På plussidan ligger även att varken åkermark eller skogsområden behöver exploateras.
Viktigt är dock att även om byggnaderna redan finns där, behöver de energisystem som de hänger ihop med uppdateras. Framtidens byggnader är en del av energiflödet och inte utformade som säckstationer i ett nät med ständiga tvärnitar. I framtidens byggnader används batterifunktionen automatiskt på datorerna för att jämna ut morgonpåslagets effekttopp.
Behöver skolbyggnaden en extra värmeskjuts på morgonen får bostäderna intill bara varmvatten till dess behovet planat ut. Mitt överskott blir grannens kaffekopp. Framtidens byggnader är robusta och intelligenta och står pall för kalla februarinätter utan att behöva importera kolel.
Framtidens byggnader har låg klimatpåverkan i produktionsskedet och låg klimatpåverkan i driftsskedet. Jag tror minsann det börjar lukta klimatneutralitet.
Ulla Janson
Universitetslektor, Lunds tekniska högskola, avdelningen för installations- och klimatiseringslära
