Komfort. | 19 maj 2025

Professor Dirk Müller: ”Det är individens krav som styr framtidens byggnader”

När varje enskild användare kan välja temperatur på sin plats, blir resultatet mer komfort med mindre energi. Framtidens byggnad är användarstyrd, enligt Dirk Müller. Han är professor och institutionschef vid tekniska universitetet i Aachen i Tyskland. Där forskar han på användarcentrerade byggnader. Detta är framtidens byggnadsteknik, menar han.

Professor Dirk Müller: ”Det är individens krav som styr framtidens byggnader”
Gå en annan väg, råder professor Dirk Müller. Foto: Georg Mathisen

Det har egentligen inte hänt så mycket under de senaste 20 åren. Vi planerar väldigt enkelt för att uppfylla kraven i regler och normer, säger Dirk Müller. Då talar han om allt från luftkvalitet och koldioxidnivåer i inomhusluften till belysning och efterklang.

Sedan arbetar kanske driftansvariga utifrån en procentsats för hur många användare det är okej att inte göra nöjda. Alla blir ju inte nöjda oavsett.

– Det vi har lärt oss av forskningen de senaste åren är att vi egentligen borde gå en helt annan väg. Först och främst borde vi säga att komfort inte kan uttryckas genom en enda parameter. Vi måste betrakta det mycket mer individuellt. Annars kommer vi aldrig att uppnå att alla människor är nöjda i en byggnad, slår Dirk Müller fast.

Det innebär helt andra tekniska lösningar. Men han syftar inte på stora tekniska nyheter. Det här är lösningar som är möjliga redan idag.

När vi planerar en byggnad måste vi kräva redan från början att den erbjuder så många möjligheter till individualisering att alla användare blir nöjda.

Vanligtvis drar komfort och energieffektivitet åt olika håll. Om de som vistas i en byggnad vill ha det varmare eller få in mer frisk luft, kräver det mer energi. En byggnad som är särskilt energieffektiv är inte nödvändigtvis den mest komfortabla, som Dirk Müller beskriver det.

Folk är olika och vill inte ha samma temperatur i kontorslandskapet. Foto: Freepik

Om klimatet däremot är anpassat till individen, är det möjligt att uppnå båda delarna. Den som vill ha 25 grader kan få det på sin arbetsplats. Har hon det där, gör det inget om resten av rummet bara håller 15 grader.

Dirk Müller använder en modern bil som exempel på hur det kan och bör göras. Nya bilar har möjlighet att justera temperatur och klimat individuellt för varje sittplats.

– Något liknande kan vi förstås också överföra till byggnader. Vi kan tänka oss stolvärme och stolkylning, vi kan överväga hur vi gör ventilationen lokal, och vi måste tänka på hur värme kan styras mycket mer individuellt, säger han.

En annan lärdom från bilvärlden är uppvärmda säten. Värme i direkt kontakt med huden upplevs som ännu varmare och gör det lättare att acceptera en lägre temperatur i omgivningen. Baksidan av kroppen, från knäna upp till nacken – alltså den del som är i kontakt med kontorsstolen – utgör 23 procent av kroppens yta.

Forskarna har experimenterat med olika lösningar och undersökt vad användarna då accepterar av allmänna förhållanden i rummet.

– Det vi ser är att temperaturgränserna, där folk säger ”ja, här trivs vi”, kan utvidgas väldigt mycket, sammanfattar Dirk Müller.

– Plötsligt är alla nöjda, för alla kan ställa in exakt den temperatur de själva önskar. Vi behöver lite energi för detta, men mindre än om vi höll hela rummet vid en högre temperatur.

Byggnader kan lära av bilar, som har haft olika inställningar för varje enskilt säte i flera år. Foto: Pexels

Lokal klimatisering ger oss möjlighet att öka komforten och spara energi.

– Om vi tillåter allt som en modern bil erbjuder i dag, kan medeltemperaturen vara mellan 15 och 32 grader. Ändå säger folk att de trivs, eftersom de till exempel sitter i en ventilerad stol, förklarar han.

Dessutom reagerar användarstyrda lösningar snabbt på förändringar. Den som har kontrollen själv märker förändringarna direkt.

– Det vi kan lära oss är att det som står i standarderna kanske inte stämmer, säger han, och kritiserar äldre forskning kring inomhusklimat och komfort. Ofta genomfördes experimenten med väldigt få testpersoner. Och ofta var det bara en grupp som deltog, till exempel studenter.

Personligt klimat är den riktning utvecklingen kommer att ta de närmaste åren, menar Dirk Müller.

Vi måste betrakta det mycket mer individuellt. Annars kommer vi aldrig att uppnå att alla människor är nöjda i en byggnad.

– Det är ett intressant område för byggnadstekniken, för här kan vi få många nya lösningar ut på marknaden. Vi bör främja det utifrån användarens perspektiv. Vi vill helt enkelt inte acceptera att vi bara erbjuder ett genomsnittligt tillstånd där kanske 20 procent är missnöjda, anser han.

– När vi planerar en byggnad måste vi kräva redan från början att den erbjuder så många möjligheter till individualisering att alla användare blir nöjda, konstaterar Dirk Müller.

Georg Mathisen

Publicerad 19 maj 2025

Konsultplatsen

Hitta enkelt rätt konsult inom installations- och energiteknik

På nytt jobb

  • Nancy Mattsson (bilden) är ny generaldirektör för Boverket. Hon kommer från rollen som chef för projektutveckling inom JM Stockholm.
  • Susanna Ohlin är ny vd för Cowi Sverige och ingår i koncernledningen. Hon var tidigare interim vd.
  • Arvid Olofsson är ny energikonsult ”solenergi, energilager och flextjänster” i Umeå på Rejlers. Han kommer från samma roll på Afry. Daniel Bergsten är ny energikonsult i Sundsvall. Han kommer från samma roll på Afry. Björn Enerhall är ny uppdragsledare i Gävle. Han kommer från VVS-Montörerna i Gästrikland där han var arbetsledare.
  • Daniel Wrangå har startat den egna verksamheten Wrangå Consulting i Höör. Han är nyexaminerad vvs-ingenjör.
  • Tobias Berge är ny chef för Afrys verksamhet inom hållbart byggande i Göteborg. Han kommer från CIT Renergy där han var vd. Daniel Sörensson är ny affärsområdeschef HVAC på Afry Industry i Lund. Han kommer från PQR där han var regionchef i Malmö. Ali Sharifi är ny behörig ingenjör vattensprinkler i Göteborg. Han kommer från Ingenjörsbyrån Andersson & Hultmark i samma stad där han var ingenjör vvs/sprinkler.
  • Sara Kemal är ny vvs-projektör på Tjuren Projektpartner i Stockholm. Hon kommer från utbildning.
  • Tove Fagervall är ny teknisk projektledare på Galären i Luleå. Hon kommer från Nordprojektering i samma stad där hon var handläggare vvs & energi.
  • Rasmus Häll är ny vvs-konsult på Bengt Dahlgren i Göteborg. Han kommer från utbildning.
  • Mikael Sundström är ny vd för Cler. Han kommer från Ahlsell där han var landschef Sverige.
  • Rafed Sadek är ny projektledare installation på Fastighets AB Balder i Stockholm. Han kommer från Installatörsföretagen där han var branschexpert och projektledare.
  • Anders Berglund är ny teknikkonsult/besiktare på WSP i Luleå. Han kommer från en konsultroll på Norconsult i Piteå.
  • Josefine Mars Hagdahl är ny energikonsult på Aktea i Stockholm. Hon kommer från Ebab i samma stad där hon var energispecialist.
  • Alexander Enmark är ny vvs-ingenjör på Intec i Göteborg. Han kommer från utbildning. Jonathan Johansson är ny vvs-projektör i Borås. Han kommer från samma roll på Bravida.
  • Marcus Rohdin är ny byggnadsingenjör/brandkonsult på Brandkonsulten i Norrköping. Han kommer från Saab Aeronautics i Linköping där han var prototypingenjör. Emil Wallgren är ny brandkonsult i Stockholm. Han kommer från utbildning.
  • Michael Vogtmann har startat den egna verksamheten MV Installationsledning i Stockholm. Han kommer från Projektvision där han har varit projektledare, projektansvarig och projekteringsledare.
  • Arvid Thegerström, Emil Vendelstrand, Isabel Karlsson Petersson och Jamie Bengtsson är nya vvs-ingenjörer på Ingenjörsbyrån Andersson & Hultmark i Göteborg. Samtliga kommer från utbildning.
  • Peter Rosvall är ny teamchef vvs på Vinnergi i Malmö. Han kommer från PE Teknik & Arkitektur i Helsingborg där han var rådgivande ingenjör.
  • Dagmawi Lulseged är ny projektledare installation på Toofab i Stockholm. Han kommer från Tjuren Projektpartner i samma stad där han, utöver rollen som vvs-konsult, även var gruppchef.
  • Denis Bijelic är ny vvs-konsult på Orecon i Malmö. Han kommer från Bravida i samma stad där han var projektör/kalkylator.

Föreningen för branschens proffs

Tillsammans skapar vi ett hållbart samhälle där både människor och miljö mår bra. Aktiviteterna, utbildningarna och verktygen du behöver för att utvecklas i din yrkesroll. Gå med i EMTF du också.

Läs mer om fördelarna av medlemskap i EMTF

Nyhetsbrev från Energi & Miljö

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss som jobbar för god innemiljö och energieffektiva byggnader.
Gratis varje vecka direkt i din inkorg.

jag godkänner att energi-miljo.se sparar och hanterar mina kontaktuppgifter.