Hög återvinning men intrimning krävs
Moderna FTX-system kan leva upp till löften om hög verkningsgrad, åtminstone när system fungerar som avsett. Men tekniken har svaga punkter, som kan gå ut över energivinsten. Energi & Miljö har pratat med fem fastighetsägare och en konsult om deras erfarenheter.
Tillverkare av modern FTX anger ofta verkningsgrad på 80 procent eller mer. Det finns till och med de som anger cirka 90 procent återvunnen värme.
Men uppnås då dessa verkningsgrader vid verklig drift ute i byggnader?
Hos Byggvesta har man haft ambitionen att hitta FTX med riktigt hög temperaturverkningsgrad. Efter installationer från en större tillverkare kom man i kontakt med Voltair System som lovade upp mot 90 procent temperaturverkningsgrad med plattvärmeväxlare. Denna nivå bekräftades också efter test hos SP, uppger Lars Gärde vid Byggvesta.
– Det första installerades 2010 och nu har cirka tusen lägenheter FTX från Voltair. Vi har inte hittat någon annan leverantör som kommit upp i deras nivåer, säger han.
Denna FTX tycks leva upp till förväntningarna, även om Lars Gärde inte har exakta siffror på aggregatens verkningsgrad. Han utgår från att FTX arbetar som avsett eftersom byggnaderna i stort har uppmätta energiprestanda på beräknade nivåer.
– När vi mätt på aggregaten visar det 22 grader på frånluften, och 19 till 20 grader på tilluften. Så de 90 procent temperaturverkningsgrad som är beräknade, känns som realistiska, säger Lars Gärde.
Enda bekymret, enligt Lars Gärde, har varit tendenser till påfrysning på plattvärmeväxlarna vid köldperioder, vilket han betecknar som en barnsjukdom. Numera har tillverkaren har utvecklat en automatiserad avfrostning som Lars Gärde uppger fungerar.
Hos Familjebostäder i Stockholm finns erfarenheter från modern FTX med plattvärmeväxlare, både i äldre befintliga byggnader och i nybyggen.
– När systemen fungerar, så återvinns värmen enligt förväntningarna. Själva plattvärmeväxlarna kan ge 90 procents enerigåtervinning, säger Helena Ulfsparre, miljöchef vid Familjebostäder.
Men hennes beskrivning rymmer reservationer, för att den höga verkningsgraden kräver system som verkligen fungerar som projekterat.
– Det är många parametrar att tänka på, och som all teknik fungerar den inte av sig själv. I grunden är det jättebra teknik, men man får räkna med minst ett år för drifttagningen, säger Helena Ulfsparre.
Bengt Bergqvist, energikonsult med företaget Energianalys AB, har haft uppdrag för Bebo/Energimyndigheten att utvärdera teknikupphandlingsprojekt. Han har mött en del bekymmer med avfrostningen.
– Jag har mätt i ganska många hus med både roterande och plattvärmeväxlare. Det är ofta som plattvärmeväxlarna får problem med avfrostningen, säger han.
Hans uppfattning är att ventilationsentreprenören ska se till att avfrostningen fungerar vid slutbesiktningen. Men så blir det inte alltid, och därför blir värmeåtervinningen sämre. Det krävs också kunnig och engagerad driftpersonal för att upptäcka felen och göra fintrimningarna.
– Med hänsyn till normal avfrostningsdrift så blir nog årsverkningsgraden sällan högre än kanske 60 procent, säger Bengt Bergqvist. Men när de inte avfrostar, då kan de ge upp till 80 procent tillbaka.
Hos fastighetsbolaget Kungsleden i Malmö har man bra koll på FTX:ens prestanda, då varje aggregat har ett antal temperaturgivare, så att återvinningsgraden kan beräknas.
– De senaste fem åren tycker jag att FTX har levt upp till leverantörernas löften, men innan dess var det lite hipp som happ, säger Bo Olsson, teknisk förvaltare hos Kungsleden i Malmö.
Ändå beskriver han FTX som en krävande teknik. Och blir det fel, är det lätt att skylla på leverantören, resonerar han.
– Mycket hänger på de som konstruerar ventilationssystemet och det är mycket injusteringar. Utan rätt tryck och flöden så blir inte effektiviteten så hög.
– Med rätt injusterade roterande växlare så har vi nått 80 procent. Men om någon parameter blir fel, landar man på 65-70 procent.
– Man måste alltså följa upp inställningarna, säger Bo Olsson och understryker att FTX ställer krav på fastighetsförvaltningen.
Han kommer även in på hyresgästernas betydelse:
– Vi har upptäckt att dålig städning på kontor orsakar damm, som kan ge igensatta filter vilket ger mindre frånluft. Det har påverkat verkningsgraden.
Hos Akademiska hus i Uppsala finns uppfattningen att FTX når den verkningsgrad som utlovas, om anläggningen blir rätt intrimmad vid driftsättning. Här finns erfarenheter från olika typer av växlare; roterande, korsströmsväxlare och även vätskeburna.
– Med roterande värmeväxlare ligger verkningsgraden kring 80 procent, säger Magnus Olofsson som är energiingenjör hos Akademiska Hus i Uppsala.
Han flaggar ändå för att roterande FTX kräver en del intrimning vid nyinstallationen för att nå utlovad återvinningsgrad, även om aggregaten har automatiska styrsystem som ska vara självinställande. När väl en stabil drift nåtts så brukar verkningsgraden hålla rätt bra, även om viss försmutsning och obalans i luftflöden kan påverka prestanda. Läckande bypasspjäll kan vara en annan orsak till fallande verkningsgrad, enligt Magnus Olofsson.
Akademiska Hus har en del labbmiljöer, där det finns FTX med vätskeburen värmeåtervinning, för total separation mellan från- och tilluft. Denna teknik är svårare att trimma in då de har både variabelt luft- och vätskeflöde, är Magnus Olofssons erfarenhet.
– Men det går att få till riktigt bra verkningsgrader på dessa system, om man dimensionerar rätt och trimmar in vid drifttagningen.
Vätskeburen FTX är inte fullt så effektiv, i bästa fall når man 60 till 65 procents verkningsgrad, är Magnus Olofssons uppfattning.
Hos bostadsbolaget Rikshem brukar FTX vara en av flera energiåtgärder vid stora renoveringsprojekt. Att då exakt fastslå energiutbytet av FTX kan vara vanskligt, då andra åtgärder också bidrar. Men Reza Yazdi, som är energiansvarig, törs ändå uttala sig om erfarenheter från området Gränby i Uppsala. Där har 1 200 lägenheter fått FTX med roterande värmeväxlare, och leverantören har lovat upp till 90 procents återvinning.
– Vi är mitt i Gränby-projektet har inte kunnat göra noggranna mätningar. Vi ligger i dag på över 35 procents besparing totalt för alla åtgärder, men när allt är installerat och injusterat så kommer vi att halvera energianvändningen, säger Reza Yazdi vars slutsats är att FTX kan leva upp till leverantörernas uppgifter om energiåtervinning.
Text Björn Åslund, Energi & Miljö nr 3/2014 sidan 38-39
