Het debatt om miljöklassning

2013 års EMTF Riksdag slutade med en hetsig diskussion om miljö-klassningars vara eller inte vara. Före dess fick deltagarna lära sig hur fyra olika system är uppbyggda.

Larissa Kaplan, Skanska, berättar om Leed. Foto: Ingar Lindholm

Dagens trender avgör vilka strategier som är värda att satsa på, och Erik Herngren, framtidskonsult på Kairos Future som öppnade EMTF Riksdagen, slog fast att den framtida, hållbara staden är mänsklighetens största utmaning just nu. Förutom uppenbara strukturella frågor som transporter och behoven hos en åldrande befolkning, flaggade han för att fastighetssektorn måste ta hänsyn till ändrade arbetsuppgifter och arbetsmönster. Aktivitetsbaserade kontor kan till exempel vara lösningen när många kontorsplatser står tomma medan tjänstemännen sitter i olika möten. Han framhöll också vikten av att BIM knyts samman med miljöklassningssystemen. Informationssamhället får till följd att yrkesgrupp efter yrkesgrupp får se sina specialkunskaper enkelt sökbara på nätet. Erik Herngren visade hur ”google-glasögonen” skulle kunna fungera, när människan ständigt uppdateras om epost, sms och till exempel väderdata eller aktuella erbjudanden från butiken man promenerar förbi, från morgon till kväll. – Det kommande informationslandskapet består av mikrosegmentering och geopositionering. Om detta är vardagen för människor, hur påverkar det er? undrade han, och ifrågasatte behovet av livsmedelsbutiker när allt fler handlar på nätet.

Fyra system granskade Efter en inspirationsföreläsningen inledde Catrin Heincke, CIT, med en översikt över de klassningssystem som finns i dag, framför allt de som finns i Sverige: Breeam, Leed, Miljöbyggnad och Green Building. Hon konstaterade att alla system inte klarar av att hantera alla olika typer av byggnader. För fastighetsägaren gäller det att ha klart för sig vilken funktion klassningen ska fylla. Men vilka är då de praktiska erfarenheterna av dessa system? På det skulle bland andra Tobias Bergström, installationschef hos Fastec, svara. Enlig honom är de största hindren, när man ska certifiera äldre byggnader, att det saknas dokumentation, exempelvis relevanta ritningar. Rent praktiskt har både Breeam och Leed lett till minskad vattenanvändning. Per Lilliehorn, Lilliehorn Konsult, pekade på byggsektorns vana att arbeta med stafettväxlingar, vilket gör att de mål som beställaren hade från början kanske inte uppfylls i slutet. Enligt fastighetsekonomen Thomas Green, NAI Svefa, har själva miljöklassificeringsstämpeln hittills inte lett till ett ökat fastighetsvärde – hittills har ju alltför få hus certifierats. Däremot leder åtgärderna till lägre driftkostnader och bättre driftnetto. Per Kempe pekade på att en fastighetsägare kan använda ett miljöklassificeringssystem för att säkra att man uppnår målen och även ställa krav på entreprenörerna att uppfylla dessa. I värsta fall ska man använda viten. – Det ska synas i vinstmarginalen om inte målen nås, menade han.

”Tandlösa krav” Hur tar miljöklassningssystemen hänsyn till inomhusmiljön? Det visade sig att samtliga i någon mån tar hänsyn till inneklimatet, alltifrån Green Building, där kravnivån är satt till godkänd OVK, till Breeam där även belysningsfrågor, termisk komfort och ljusnivå ingår.

Däremot tyckte deltagarna att både Boverkets och Arbetsmiljöverkets krav var tandlösa och otydliga, med texter som ”bra luftkvalitet” och liknande. Dock är kanske inte ökade luftmängder lösningen, vilket Pia Öhrling noterade. Hon fick medhåll av Lennart Lifvenhjelm, Vasakronan, som menade att vi i dag överventilerar många lokaler i förhållande till beläggningsgrad.

Debatt om miljöcertifikat Dagen avslutades med en vild debatt om miljöklassningssystemens vara eller inte vara. Publiken delades in i två lag, för och emot, och fick skärpa sina argument. Tobias Bergström och Mats Östlund från Svensk Byggtjänst var advokater för respektive sida.

Båda tavlorna blev fulla med argument. Bland de negativa pekades på höga kostnader, svårigheter att mäta certifieringssystemen, det stora antalet system, att vvs-material inte bedöms, för stort fokus på nyproduktion. På den positiva tavlan pekades det på att systemen kan ge konsumentupplysning om byggnaden, ger ett ökat fastighetsvärde, sparar energi och att införandet kan göra att nya idéer föds och gamla sanningar ifrågasätts. Under själva debatten, där kombattanterna till skillnad från de flesta debatter inom byggsektorn stundtals pratade i munnen på varandra, framkom att en del tyckte att den gällande lagstiftningen (miljöbalken, arbetsmiljölagen och BBR) borde räcka. Bara den följs skulle allt mycket bli bättre. Myndigheterna har dock misslyckats i sitt uppdrag, vilket gör att bostadsområden som Bo01, Hammarby Sjöstad och liknande inte lever upp till samhällets minimikrav. Till slut var det dags att höja röda eller gröna lappar i luften för att avge sitt omdöme om miljöklassningssystemen. De gröna lapparna – alltså att man var positiv till miljöklassning – var i klar majoritet.

Text Mark Kretz Foto Ingar Lindholm

• FAKTA:  4 miljöklassningar i hetluften De fyra förekommande miljöklassningssystemen i Sverige, Leed, Breeam, Miljöbyggnad samt Green Building, stod i fokus för EMTF Riksdagen. Amerikanska Leed, presenterades av Larissa Kaplan, Skanska. Systemet bygger på fyra olika klasser inom både nyproduktion och ombyggnad, varav certifiering av befintliga byggnader har blivit mest populärt. Det finns fyra certifieringsnivåer, baserade på poäng för varje kriterium. Med Leed får fastighetsägaren ett helhetsgrepp om byggnaden i sig, plan- och produktionsprocessen samt omgivningspåverkan. Miljöbyggnad är det enda svenskutvecklade miljöklassningsprogrammet. Erik Sörbring från Ramböll poängterade att Miljöbyggnad har ett stort fokus på innemiljöfaktorer, som ljudmiljö, radon, ventilationsstandard, kväve och liknande. Det går att med standarden certifiera ett stor antal typer av hus, dock inte sjukhus i dagsläget. Arbete med att ta fram en sådan standard pågår. De inlämnade uppgifterna ska verifieras efter mellan 12 till 24 månader efter färdigställandet, för att byggherren som Erik Sörbring uttryckte det inte ska komma undan med ”dopade energiberäkningar”. Intresset för miljöbyggnad har i princip exploderat under det gångna året, förra hösten hade man cirka 400 anmälningar, i höst hade det ökat till över 1 000 stycken. Brittiska Breeam är det äldsta och största miljöklassningssystemet till numerären, med 200 000 byggnader certifierade och cirka en miljon under process att bli certifierade. Den svenska versionen kom i våras. Pia Öhrling, Piacon, berättade att man med Breeam förutom byggnader, även certifierar hela stadsdelar. Breeam är också ursprunget till Leed. Störst betydelse för certifieringen har energiaspekterna, följt av innemiljöfrågorna. I Breeam kan även innovationsfrågor få poäng. Även transportbelastningar kan ingå. Green Building är instiftat av EU. Per Kempe, Projektengagemang, berättade att grundkravet i Green Building är att fastighetens energianvändning måste minska med 25 procent jämfört med BBR, med bibehållet inneklimat (i praktiken betyder det att det ska finnas godkänd OVK). I Green Building fokuseras också på företagsledningens roll i energiarbetet; man ska exempelvis se till att det finns energiledningssystem och rapportering av årlig energianvändning, vilket naturligtvis ställer krav på en väl fungerande drift- och underhållsavdelning. Enligt Per Kempe är det vanligt att man kombinerar exempelvis Leed och Green Building.
• FAKTA: EMTF Riksdag Tid: 13 november Plats: Stockholmsmässan Älvsjö Antal deltagare: cirka 70 Innehåll: Föreläsningar, debatt och diskussion om miljöklassningssystemen Miljöbyggnad, Leed, Breeam och Green Building.