Helhetsgrepp halverade energinotan

Genom att byta ut det gamla ventilationssystemet och flera andra installationer minskade Fornbackaskolan sin energianvändning med 44 procent. Nu har 70-talsskolan i Södertälje blivit Greenbuilding-certifierad.

Att halvera energianvändingen vid 70-talsskolan i Södertälje var ingen självklarhet, men det lyckades. Foto: Marie Granmar

En lätt doft av bröd slår emot den som öppnar dörren till Fornbackaskolans soprum. Här ser ut som i de flesta soprum – flera plastcontainrar uppställda längs ena väggen, mer eller mindre fyllda med sopor, och på golvet har det runnit ut lite av någon obestämbar vätska. Den stora skillnaden är lukten. Det luktar varken skumt, surt eller ruttet trots att detta är ett rum helt utan kylning. På väggen ovanför containrarna syns hemligheten bakom den mer angenäma doften. De små spraymunstycken som sitter där sprider med jämna mellanrum en vätska som innehåller probiotiska bakterier över soporna. Bakterierna äter allt som håller på att ruttna och ser på så vis till att det inte blir någon obehaglig lukt.

Närvarostyrt system
Det är en enkel lösning som varit viktig i Fornbackaskolans arbete med att minska sin energianvändning och som nu testats i två år. Borta är den kylmaskin som tidigare krävdes för att hålla en acceptabel miljö i soprummet. Cirka 16 000 kilowattimmar per år sparar skolan på detta enda soprum. Spraysystemet, som är närvarostyrt, sätts på stand-by så snart någon öppnar dörren. Annars går systemet så länge det finns sopor i containrarna och utomhustemperaturen är över fem grader Celsius.
– På vintern när det är kallt behöver det inte användas så mycket, säger Peter Roth, energi- och driftsamordnare hos Telge Fastigheter som har hand om driften av skolan.
Sopsprayningen är bara en av de installationer som bidragit till att Fornbackaskolan minskat sin energianvändning med 44 procent. Om man ser enbart till energin för uppvärming blev minskningen 48 procent. Projektet som startade 2006 har även inneburit byte av alla radiatorer, av fjärrvärmeundercentral och av ytterglaset på alla fönster till energiglas.
En viktig åtgärd för att minska energinotan har varit bytet av ventilationssystem. Något som även höjt komforten för lärare och elever.
– Förut gick en del av fönstren ända ner till marken och radiatorerna satt längs väggen inne i rummet. Det värmde inte så mycket, eftersom den mesta värmen lade sig som en kaka uppe under taket. Det kunde blåsa in luft med en temperatur på 27 grader och ändå frös folk, säger Peter Roth.

Sex nya FTX-aggregat
Nu har skolan fått sex nya FTX-aggregat, placerade inuti svarta lådor på taket, som återvinner 75 procent av värmeenergin i frånluften. Detta tillsammans med den nya termostatstyrda radiatorkretsen, minskning av fönsterytan och komplettering med energiglas, har bidragit med en stor energibesparing. Alltihop övervakas kontinuerligt från Telge Fastigheters datacentral.
– Det är framförallt helhetsgreppet som är viktigt. Vår strategi är att en sådan här åtgärd får kosta lite mer för att den ska bära sig i längden. Det är skillnad mot förr då många kommuner ofta struntade i driftnettot. Det gör inte vi, säger Peter Roth.
Han räknar med att investeringen på mellan fem och sex miljoner kronor kommer att betala sig ganska snabbt. Dessutom uppfyller skolan BBR-kravet med råge. Innan renoveringen var energianvändningen cirka 250 kWh per kvadratmeter. Nu är den 120 kWh per kvadratmeter, vilket är väl under kravet för nybyggnation.
– Det är verkligen kul på en 70-talsskola, särskilt som vi inte har gjort så mycket åt ytterskalet.

Spraymunstyckena ser till att soprummen blir luktfria, systemet är närvarostyrt. Foto: Marie Granmar

Tuffare krav i dag
Ny tilläggsisolering med glasfiberull i fönsterbröstningarna har förstås gjort sitt till, samtidigt som ett konststycke i projektet har varit att möta nya, hårdare innemiljökrav.
– Till exempel är kraven på ljud från ventilation och radiatorer mycket högre i dag – det får vara maximalt 30 decibel (dBA) inomhus.
Ventilationen måste även uppfylla gällande miljö- och hälsokrav där varje barn ska ha ett luftflöde på cirka sju liter per sekund, med ett tillägg på 0,35 liter per sekund och kvadratmeter.
– Det kan ju bli problem att sänka energianvändningen och samtidigt öka luftomsättningen. Men det har gått bra här, säger Peter Roth.

Ny belysning har också gjort sitt till i energieffektiviseringen. I klassrummen och korridorerna används numera 49 watts lågenergilysrör av modellen T5 – närvarostyrda förstås. Sensorer känner av när någon rör sig i lokalen, kompenserar för det dagsljus som kommer in och reglerar sedan armaturerna. Det mesta sker automatiskt, men det går även att dimra belysningen om klassen till exempel ska titta på tv.
– Det finns en norm som säger att barnen ska ha 500 Lux när de arbetar. Dessutom får det inte blänka och blända, så man kan inte laborera hur som helst.
Även i skolans kök har det hänt en hel del under projektet. Numera kan all varmluft från köket återvinnas i värmeväxlarna. Det har blivit möjligt tack vare en ny teknik för fettavskiljning i ventilationstrummorna. Biologisk rening liknande den i soprummet får numera bort fett och lukt ur ventilationskanaler och värmeväxlare.
På natten sprayas insidan av kåporna och kanalerna med en särskild bakterievätska. Bakterierna äter fettet och omvandlar det till vatten och pulver som rinner ut i avloppet.
– Tekniken har mer än halverat antalet tömningar av fettavskiljaren. Varje tömning kostar runt 3 500 kronor, så i längden blir det också en del pengar.
– Dessutom minskar antalet transporter, liksom brandrisken i köksventilationen – så samhällsnyttan är verkligen jättestor! säger Peter Roth som ser Fornbackaskolan som ett pilotprojekt som han hoppas ska få många efterföljare.
GreenBuilding-certifieringen av skolan i början av året ger ett gott stöd i det fortsatta arbetet med nya skolor.

Marie Granmar, Energi & Miljö nr 5/2011 sid 42-44

• FAKTA Biobod löser sopproblem
  Sedan en tid tillbaka testar Telge Fastigheter en ny sorts biobod från Bioteria som alternativ till traditionella soprum. Bioboden är helt självförsörjande på el tack vare solceller på taket. Lysdioder som enda belysning och ett system som gör kylning onödigt bidrar till låg energiförbrukning. Genom att regelbundet spraya soporna med en vätska som innehåller probiotiska bakterier elimineras dålig lukt. Den specialkonstruerade boden är enkel att flytta och kan monteras nästan var som helst. Väggarna är konstruerade av ett material som är mycket tåligt mot brand och svårt att klottra på. Uppsamling av regnvatten gör att det inte krävs någon vatteninstallation.