Reportage | 27 apr 2023

Här hamnar Coops hela överskott

En av Europas största varuterminaler kommer snart att stå klar i Eskilstuna. För energiförsörjningen finns ett avancerat system, där den största delen av överskottsvärmen tas tillvara.

Coop har beslutat att investera i ny logistiklösning och en central, helauto­mati­serad varuterminal i Eskilstuna logistikpark, som beräknas vara i full drift under andra halvåret av 2024. Den kommer att bli en av Europas största helautomatiserade terminaler för livsmedel, med en storlek på 109 000 kvadratmeter.

Terminalen kommer att förse hela Sverige med varor inom kategorierna färskvaror, kolonial och nonfood-varor.

Den logistiska lösningen – som automationsleverantören SSI Schäfer kallar 3D-Matrix solution – har kapacitet på över 600 000 plockningar per dag. Systemet är utformat med två separata skyttelsystem för kylda och rumstempererade produkter, där flödena kombineras ihop till butiksanpassade pallar, som plockas ihop av robotar.

Den kalla delen har en vägg- och takisolering som är dubbelt så tjock som den varma delen. Hela den kylda avdelningen och hela utlastningen är kyld.

– Vi tog över huset i höstas och det gjordes en samordnad provning i ett tidsfönster på 14 dagar för att få en stabil temperatur när SSI Schäfer inte arbetade i fastigheten. Då testade vi att kyla lokalen, och det tog två dagar för att kyla utrymmet med våra kylanläggningar, säger Ulf Södergrann, fastighetschef för terminalen.

Terminalen i Eskilstuna blir alltså en helautomatiserad anläggning, där alla processer från varumottagning till lastning sker automatiserat dygnet runt. Terminalen kommer att ha tågspår in på området, vilket möjliggör att Coop kan utöka andelen transporter på tåg.

Värmepumpen, tryckluften och kondensorvärmen är grunden, sedan är fjärrvärmen på topp i januari och februari.

Terminalen kommer att förse Coops över 800 butiker med varor. Den nya terminalen kommer att ersätta de nuvarande terminalerna i Bro och Västerås.

Enligt Ulf Södergrann är temperaturkravet mellan +18 och 23 °C året om och inte i förhållande till utomhustemperatur i den torra delen. I det kylda varulagret gäller +2 till +4 °C året om och inte i förhållande till utomhustemperatur. Det termiska temperaturkravet för kontor ska motsvaras av TQ2 enligt Riktlinjer för specifikation av inneklimatktav (R1).

Relativa fuktigheten är ansatt till 75 procent RH, och för detta finns avfuktare. Ulf Södergrann konstaterar att det inte är helt lätt att hålla lufttemperaturen och luftfuktigheten på en stabil nivå när det finns en mängd portar som öppnas och stängs när bilarna ska lastas:

– Vi har ju utlastning i 50 portar, så det finns bälgar som täpper till på sidorna kring bilarna och ett jalusi, men det blir ett minimalt utflöde av värme.

Mellan den torra och den kalla delen finns en brandvägg.

Grundvärmen kommer från de två kompressorer (det är egentligen överskottsvärme) som används vid inplastning av de varor som levereras. Tryckluften driver automationen. Det finns också en till för redundans. Avgiven värmeeffekt på kompressorerna motsvaras av 85,8 kW per enhet och ska kunna leverera ett värmevatten motsvarande 60–40 °C. En värmepump är kopplad mot kondensorsidan på kylanläggningen för återvinning av kondensorvärmen.

– Värmepumpen, tryckluften och kondensorvärmen är grunden, sedan är fjärrvärmen på topp i januari och februari. Fjärrvärmeeffekten är 1,6 MW vilket motsvarar i princip den återvunna värmen, säger Ulf Södergrann.

I det fall det behövs kylning av kompressorerna finns en stor park med 18 kylmedelskylare. Avgiven temperatur är 40 °C, som delvis växlas bort.

Värmepumpen ger 500 kW avgiven värme som är dimensionerad för en motsvarande teknisk dynamisk effekt för anläggningen.

Ackumulatortankarnas vattenvolym motsvaras av 750 liter per styck, alltså totalvolym av 1 500 liter varmvatten. Dessa är till för att återvinna värme­energi från kompressorer och värmepump till kontorets varmvattenförsörjning. Acku­mulatortankar används för att förvärma retur­kretsen för tappvarmvattnet till det stora kontorsutrymmet, där det bland annat finns aktivitetsutrymmen, duschar och matsal.

För de så kallade kontorshubbar som är utspridda i lokalen finns egna varmvattenberedare; att använda vvc-system i denna byggnad är inte aktuellt eftersom det är för långt att dra vvc-cirkulation till dessa.

Avgiven effekt för varmvattenberedning motsvaras av 376 kW.

För kylan finns ammoniakkylmaskiner liksom separata kylmaskiner för exempelvis komfortkyla i garage och i en liten fristående byggnad, Grind­stugan.

Kylsystemet är uppdelat: det kylda varulagret
som har tre kompressorer på sammanlagt 4 750 kW, och den torra delen som har två kompressorer på sammanlagt 2 580 kW med ammoniak som köldmedium.

Det finns ett antal tryckgivare utplacerade i värme­systemet, och de har i uppgift att mäta av differenstrycket mellan tillopp och retur på värmesystemet. Dessa värden hanteras i den installerade styr- och övervakningstekniska funktionen. Det medför att installerade värmedistributionspumpar vid kompressorer, värmepump och fjärrvärme­central i sekvens kommer att försöka hålla det inställda differenstrycket.

Vi har kylare i taket och stora fläktar med temperaturgivare som ska suga ned luften till golvnivå så att vi får konvektion.

Dessa värden för medeldifferenstryck – mintryck/maxtryck – innebär att om trycket faller måste flera pumpar från kompressorer, värmepump och vid fjärrvärmecentral kopplas in och tvärtom. Sekvensregleringen av de olika värmeproducenterna för värmeanläggningen är därmed tryckstyrd i sin helhet och inte temperaturstyrd.

Fläktluftkylarna och dess tillhörande rörsystem är konstruerade så att de både kan kyla och värma lokalerna till rätt temperatur. Detta gäller både i den torra och i den kylda delen.

I den torra delen finns det 35 kylare/värmare, där den största är på 100 kW, och i den kylda delen finns 55 kylare/värmare, där den största har en effekt på 95 kW.

I  in- och utlastningen, där både torra och kylda varor passerar, är 18 kylare á 95 kW installerade.

Fläktluftkylarna och dess tillhörande rörsystem är konstruerat så att de både kan kyla och värma lokalerna så rätt temperatur uppnås. Detta gäller både i den torra och i den kylda delen.

I den torra delen finns det sammanlagt 35 kylare/värmare, där den största ligger på 100 kW, och i den kylda delen är det 55 kylare/värmare installerade, där den största har en effekt på 95 kW.

I  in- och utlastningen där alla varor passerar både torra och kylda är 18 kylare installerade à 95 kW.

Det finns ett flertal fläktrum, varav vissa har system med fukt- och avfuktningsutrustning, för att hålla rätt fukthalt.

Byggnaden har tre olika höjder: 15, 26 och 36 meter. I höglagret på 36 meter finns en lösning så att man slipper skorstenseffekten.

– Där har vi kylare i taket och stora fläktar med temperaturgivare som ska suga ned luften till golvnivå så att vi får konvektion, annars får vi skorstens­effekt bara genom termodynamiken.

För avluften finns sex fläktrum som är kopplade till kombihuvar på taket.

Hela anläggningen är helsprinklad och uppkopplad på kommunens VA-system med ett eget reserv­vattenlager på 1 500 kubikmeter. Sprinklersystemet är både torr- och våtsprinkler. Det finns cirka 110 000 sprinklerhuvuden uppsatta. Torrsprinkler finns i porthusen, eftersom det är utomhusmiljö.

På taket finns en solcellsanläggning med 14 500 solceller, med en effekt på 6,1 MWp, vilket är en av de största solcellsanläggningarna på ett tak i Sverige. Den elenergi dessa ska ge motsvarar cirka en tredje­del av den el som går åt under ett år i terminalen.