E-flex. | 16 maj 2025

Här är gänget som styr

Den nyutvecklade digitala plattformen E-flex möjliggör optimering av hela energisystemet från produktion till radiator. Målet är att stärka samverkan mellan energibolag och fastighetsägare för att skapa ett flexiblare energisystem.

E-flex är en ny digital plattform för styrning av fjärrvärme, fjärrkyla och el. Plattformen har utvecklats av det kommunala energibolaget Kraftringen i Lund tillsammans med Region Skåne, Energy Opticon, Lunds universitet, Rise och Sustainable Business Hub. Det fyraåriga projektet är nyligen avslutat och var delfinansierat av Energimyndigheten. Målsättningen var att skapa ett flexiblare energisystem genom en ökad samverkan mellan energibolag och fastighetsägare. Den digitala plattformen ska möjliggöra en automatisk optimering av energisystem och drift av byggnader.

– Genom E-flex kan vi ta tillvara på befintlig flexibilitet och infrastruktur hos kunderna. Det har visat sig vara en win win-lösning för energibolag och fastighetsägare. Vi gör optimeringarna av energisystemet tillsammans i stället för var och en för sig. På så vis undviker vi suboptimeringar, säger Annika Erlandsson, projektledare för E-flex på Kraftringen energi.

Utgångspunkten för E-flex var att skapa incitament för fastighetsägaren att utnyttja befintliga värme- och kyllösningar optimalt ur ett ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. E-flex har utvecklats utifrån två huvudfunktionaliteter: värme- respektive energiflexibilitet. Värmeflex riktar sig till fastighetsägare med fjärrvärme och säkerställer att värmeuttaget tillfälligt minskas under tillfällen med dyr produktion. Detta leder till att både fastighetsägaren och energibolaget sparar pengar. Energiflex vänder sig till fastighetsägare som använder både fjärrvärme och värmepump eller fjärrkyla och kylmaskin. Med hjälp av Energiflex används den energikälla som är billigast eller har lägst klimatpåverkan för stunden.

Vinsten för energibolaget är att elnätet kan avlastas när efterfrågan på el är hög och tillgängligheten av fjärrvärme är god. På så vis kan fastighetsägaren spara pengar samtidigt som det överliggande energisystemet utnyttjas bättre och blir mer robust. Det kan även bidra till minskad primärenergianvändning och lägre koldioxidutsläpp.

Under projektperioden har plattformen utvecklats och testats i ett antal fastigheter på Region Skånes sjukhusområde i Lund. En förutsättning för E-flex har varit att det ska vara enkelt att skala upp och ansluta fler fastigheter. För att säkerställa detta gjordes ett replikeringstest av funktionaliteten Värmeflex på merparten av Eslövs Bostads AB:s (Ebo) bestånd, totalt cirka 50 fastigheter.

– Vi ser nu en stor potential och är redo att snabbt rulla ut Värmeflex brett till våra kunder, säger David Edsbäcker, delprojektledare för funktionen Värmeflex på Kraftringen.

En nyckelfunktion i Värmeflex är AI-styrning genom energistyrningstjänsten Noda Building. Den reglerar värmetillförseln baserat på väderprognoser, inomhussensorer för temperatur och luftfuktighet samt genom att utnyttja byggnadens termiska tröghet. Resultatet för fastighetsägarna blir sänkt framledningstemperatur och jämnare inomhustemperaturer och därmed bättre komfort och minskad energianvändning.

Kraftringen erbjöd denna styrtjänst redan innan E-flexprojektet startade, men kopplingen till produktionen utvecklades under projektet.

– Vi insåg att vi borde knyta ihop detta för att skapa en totaloptimering hela vägen från produktion till radiator. Därför började vi koppla samman styrtjänsten med vårt system för produktionsoptimering, säger David Edsbäcker.

Därefter kunde kundernas byggnader användas som motsvarande ackumulatortankar och resurser i produktionsoptimeringen. Kostnadsbesparingen som uppnås tack vare det gynnar både fastighetsägaren och Kraftringen.

– För Kraftringen ligger vinsten inte i att tjäna pengar på själva energistyrningstjänsten, utan i möjligheten att optimera produktionen, påpekar David Edsbäcker.

Ebo har traditionellt arbetat med egna energisparprojekt, exempelvis installation av värmepumpar och utbyte av lysrörsarmaturer.

– Vi strävar nu alltmer efter att genomföra samarbetsprojekt och förändra beteendemönster hos våra hyresgäster. Utan att försämra hyresgästens komfort kan vi göra en större energibesparing med mindre ekonomisk insats, säger Johan Andersson, chef för fastighetsutveckling på Ebo.

Den största vinsten för Ebo med Värmeflex är att styrningen bidragit till att minska värmeanvändningen i fastigheterna med i genomsnitt sju, åtta procent.

– Energibesparingen beror på nedstyrning av värmekurvan för att undvika övertemperaturer och åtgärder som genomförts baserat på data i Noda Building, exempelvis justering av värmekurvor och injustering, säger Johan Andersson.

Ebo har numera rumsgivare för temperatur och fukt i alla lägenheter, även om färre givare räcker för att använda styrtjänsten. Därmed går det att upptäcka lägenheter med stora temperaturskillnader där det kan krävas åtgärder som injustering. Systemet kan också identifiera onormalt höga och låga temperaturer i lägenheterna som kan bero på felaktiga komponenter eller hyresgäster med avvikande beteenden.

Styrtjänsten blir ett verktyg för att prioritera underhållsåtgärder och investeringar för energieffektivisering i beståndet så att de blir så kostnadseffektiva som möjligt.

En annan positiv konsekvens för Ebo med sensorer i samtliga lägenheter är att det behövs betydligt färre temperaturmätningar på plats.

– Vi åker inte ut för att mäta förrän givarna visar en temperatur som stadigvarande understiger 21 grader. Det sparar mycket tid för fastighetsskötarna som snabbare och i större utsträckning kan hantera felavhjälpande underhåll i egen regi. Det genererar en betydande ekonomisk besparing, säger Johan Andersson.

Systemet kan styra framledningstemperaturen snabbt vid kraftiga väderförändringar. Den så kallade komfortstyrningen höjer tillfälligt grundkurvan för värme så att medeltemperaturen i fastigheten inte understiger 21 grader.

– Tidigare vintrar har vi fått många felanmälningar vid kallt och blåsigt väder, men nu kan systemet i förväg justera värmen, vilket sparar både tid och resurser för oss. Även om detta kan innebära en något högre energianvändning i vissa lägen, är det värt det jämfört med att hantera ett stort antal klagomål, säger Johan Andersson.

Niklas Norberg, energi- och miljöingenjör på Ebo, framhåller vikten av att energibesparingen inte sker på bekostnad av komforten.

Vi åker inte ut för att mäta förrän givarna visar en temperatur som stadigvarande understiger 21 grader. Det sparar mycket tid.

– Vi ska inte spara energi genom att försämra komforten eller inomhusklimatet för hyresgästerna, säger han.

För att hålla en jämn inomhustemperatur krävs ibland även snabba sänkningar av framledningstemperaturen. Även om inomhustemperaturen är korrekt kan bostadsbolaget ibland behöva förklara för hyresgästerna att radiatorerna kan kännas svalare under kortare perioder.

Systemet hjälper även till att hantera temperaturvariationer under höst och vår, när det kan vara varmt på dagen men kallt på natten. Värmen går inte på i onödan om inomhustemperaturen är tillräckligt hög.

Övervakningen av fjärrvärmenätet har samtidigt förbättrats genom att Kraftringen installerat trycksensorer i kundernas undercentraler.

– Dessutom kan vi nu se öppningsprocenten på styrventilerna. Om de når sitt max tyder det på för lågt tryck eller flöde. Genom att placera sensorer strategiskt kan vi ha bättre kontroll över dessa faktorer, säger Johnny Ragazzo, delprojektledare inom Värmeflex på Kraftringen.

Genom E-flex kan vi ta tillvara på befintlig flexibilitet och infrastruktur hos kunderna. Det har visat sig vara en win win-lösning.

Efter de positiva erfarenheterna av projektet för Ebo håller Eslövs kommun på att implementera liknande åtgärder i sina offentliga byggnader som skolor och idrottshallar.

– En viktig skillnad mellan bostäder och offentliga byggnader är möjligheten att arbeta med lägre måltemperaturer när lokalerna står tomma, vilket ger ytterligare besparingar, säger Lennart Prahl, driftingenjör på Eslövs kommun.

Johan Andersson välkomnar att även kommunen börjar använda Värmeflex.

– Fler anslutna kunder bidrar till en större volym i systemet, vilket medför att vi kan dra nytta av överkapacitet i andra delar av nätet. Det skapar en bättre balans i systemet och fungerar som en utökad buffert, där energi lagras och används mer effektivt, säger han.

Det pågår även en större pilot på Lunds kommunala fastighetsbolag (LKF). Syftet är att utvärdera nyttan för LKF.

En ny funktion som erbjuds i Värmeflextjänsten är ett AI-baserat feldekteringssystem för fjärrvärmecentralerna. Det kan identifiera vanliga fel som igensatta ventiler eller problem med överflöden. Systemet prioriterar problem utifrån hur kritiska de är för både kunden och energibolaget, vilket gör det enklare att välja rätt åtgärder för att förbättra centralernas funktion. Kunderna får även en indikation på hur mycket pengar de kan spara genom att åtgärda problemen.

Kunder som även använder funktionen Energiflex kan växla mellan energibärare. Då krävs att fastigheten är dubbelansluten till både fjärrvärme och exempelvis värmepumpar.

– Traditionellt har värmepumpar körts suboptimerat, där fjärrvärmen enbart används som ren spetslast. Det innebär att man inte utnyttjar kapaciteten i energisystemet maximalt. Det optimala är om fjärrvärmen istället används när det finns mycket överskottsvärme, säger David Edsbäcker.

– För att detta ska fungera behöver våra affärsmodeller skapa incitament för kunderna att välja fjärrvärme när det är mer fördelaktigt än att använda värmepump. Det kan vara genom att de betalar ett lägre pris.

För Kraftringen är det en hygienfaktor att kunna erbjuda den här typen av tjänster, påpekar David Edsbäcker.

– Annars går kunderna till en annan leverantör och skaffar systemet själva. Då har vi ingen koppling alls till vår produktion och resultatet blir bara minskade energiintäkter.