KRÖNIKA: Hantera det onormala med normala verktyg
För tio år sedan skulle inte ens jag (!) trott att ett miljöbyggnadsuppdrag skulle kräva analyser för en byggnads sårbarhet utifrån klimatförändringar, dess ekosystemstjänster, byggnadsutformningens resurseffektivitet, anpassningsbarhet och flexibilitet, och inte heller om byggmaterials cirkuläritet. Yifan Guo ser bakåt – och framåt.
I början av 2010-talet sysslade jag med både vvs-projektering och energi-/klimatsimulering. För dimensionerande utetemperatur (DUT)1 i Växjö körde vi -24 °C i transmissionsberäkningar, och samma temperatur i energiberäkningar för byggnader runtom Växjö.
2016 hade Sveby och SMHI på uppdrag av Boverket tagit fram dimensionerande vinterutetemperatur (DVUT) under 1981–2010 för 310 svenska orter, som representerade ett normalårs klimat vid färdigställande av byggnaders energiprestanda. Växjös DVUT var -15 °C för 1-dygn tidskonstant2.
I mars i år hade Boverket uppdaterat de DVUT-värdena för en ny normalårsperiod, 1991–2020. Växjös DVUT för ett dygn hade justerats till -12,6 °C, med en temperaturökning på nästan 50 procent än vad jag hade räknat med för tio år sedan.
Den stora temperaturökningen i Växjö kan självklart inte representera klimatförändringstempot i de övriga orterna, men man kan inte förneka att den onormala klimatförändringen är en av de huvudsakliga orsakerna till de senaste snackisarna, till exempel Sveriges miljökvalitetsmål, klimatdeklaration och EU-taxonomin. Fastigheter ska nu vara både energieffektiva och hållbara i denna onormala omständighet.
Man kan inte förneka att den onormala klimatförändringen är en av de huvudsakliga orsakerna till de senaste snackisarna.
Omständigheten med analyser i vår byggbransch lär inte bli detsamma som förr i tiden efter kriget, översvämningen, covid-19 eller energiprisförändringen, bara för att nämna något. Det är kanske den rätta attityden att försöka acceptera och hantera det onormala med de ”normala” verktyg som vi redan har, förutom att anpassa våra arbetssätt efter dagens krav.
Ta begreppet byggvarors cirkuläritet som ett exempel. Det främjar användning av återvunna och/eller återbrukade byggmaterial i nyproduktion eller renovering. Det går säkert att hitta nackdelar med återbruk och återvinning. Men dess positiva klimatavtryck kan man inte bortse från, 0 kg CO2e/m² BTA. Region Kronoberg har i sin nyproduktion, Elbussdepå, minskat koldioxidutsläppet med cirka 33 ton genom att återbruka 1 000 kvadratmeter tegelstenar.
Ambition och intresse finns. Kompetens inom materialkännedom finns. Det som återstår är arbetssättet och hur återvinning/återbruk kan utföras. I Goda hus temagrupp Goda hålls senaste seminarium om återbruk har hållbarhets- och energistrategen på Regionfastigheter i Kalmar, Joakim Thunborg, presenterat region Kalmars erfarenheter gällande återbruk för sin nyproduktion, Högsby hälsocentral. Byggnaden är cirka 2 500 kvadratmeter och förväntas vara färdig i januari 2025. De har valt två ingångar gällande återbruk, att använda återbrukat material i största möjliga mån (till exempel inredningar och fönsterglas), och att bygga så att byggnaden går att återbruka.
I Boverkets uppdrag om omställningen till en cirkulär ekonomi i byggsektorn3, har det identifierats några huvudfaktorer som hinder för återbruk; osäkerhet och svaga ekonomiska incitament är två faktorer som nämns. Det måste finnas saker som vi (byggherrar, entreprenörer, myndigheter, föreningar, konsulter, leverantörer med flera) kan göra, så att dessa icke primärval väljs i första hand, och att de lågt hängande frukterna faktiskt plockas.
Text: Yifan Guo, certifierad energiexpert och miljöbyggnadssamordnare på Assemblin ventilation, Växjö.
1) Troligen från klimatstatistik från SMHI på 1970-talet.
2) Boverkets definition av tidskonstant är att det ”beskriver hur pass väl byggnaden kan klara en kortvarig svacka i utetemperaturen utan att det märks för mycket på inomhustemperaturen”.
3) Pågår februari 2022–december 2024.
