Förslag till nytt mått för energianvändning
En ny enhet, kWh per kvadratmeter och persontimme, skulle underlätta jämförelser av byggnaders energianvändning. Enheten föreslås av Ken Dooley, Olof Granlund Oy i Finland.
Energieffektivisering. Att mäta kWh per kvadratmeter och år ger inte tillräckligt bra information om en byggnads energieffektivitet. Det menar Ken Dooley, chef för hållbarhetsgruppen på Olof Granlund i Finland. I en rapport föreslår han istället måttet kWh per kvadratmeter och persontimme, kWh/kvmh.
– För att uppnå ett förändrat brukarbeteende måste man kunna jämföra sig med andra, och då behövs en rättvis jämförelse, ett bättre mått än kWh/kvm,år, säger han.
KWh/kvm,år är dessutom ett sätt att straffa effektivt planerade byggnader, eftersom den totala energianvändningen slås ut på mindre yta och följaktligen ser större ut. Ken Dooley har räknat på både bostadshus och kontorshus.
– I vanliga fall bryter man ned energianvändningen i två delar. En hänger ihop med byggnadens geometri, en annan med de människor som brukar den. Det nya måttet ska omfatta båda delar, säger han.
Effektiva hus straffas
Han har simulerat energianvändningen i ett kontorshus i Helsingborg och jämfört effekten av olika stort utrymme per person och antal timmar per dag som byggnaden används. Utvärderat i kWh/kvm,år nåddes som lägst 83. Förutsättningarna var då 12 kvadratmeter per person och sex timmars arbete per dag. Resultatet visar en tre procent lägre energianvändning och alltså ett skenbart energieffektivare hus, än om fler personer delat på samma yta och istället haft 8 kvm/person. När Ken Dooley däremot slår ut energianvändningen på antalet persontimmar visar det sig att det mer tätbefolkade kontoret är 45 procent effektivare.
– I dag straffas en byggnad som används effektivt, säger han.
Hur ska det mätas?
Tanken är alltså att i stället premiera energieffektiv användning av byggnader, och möjliggöra rättvisa jämförelser.
Frågan är hur man ska mäta närvaron. Ken Dooley föreslår att passersystemen används och att information om vem som kommer och går används för att styra belysning, arbetsplatsel, ventilation med mera. Samtidigt lagras uppgifterna till energiberäkningen. Han konstaterar att det finns etiska problem i detta, men menar att de kan lösas genom säkerhetsåtgärder som kryptering.
– Nästa steg är ett pilotprojekt, och att ta fram en fungerande mätmetod för byggnader utan säkerhetssystem, säger Ken Dooley.
Ingar Lindholm, Energi & Miljö nr 2/2012 sid 10
