Tema: Framtidens byggnader | 15 maj

Forskning om allt – från avlopp till digitalisering

För drygt tio år sedan startades ett forskningsprojekt vid KTH i Stockholm där man forskat kring alltifrån avlopp till att digitalisera byggsektorn.

Forskning om allt – från avlopp till digitalisering
KTH Live-In Lab är en testinfrastruktur för att möjliggöra framtidens smarta och hållbara byggnader. Bild: KTH Live in Lab

KTH Live-In Lab startade med att KTH 2013 kontaktade byggföretaget Einar Mattsson för att diskutera samverkan. 2015 fick man finansiering av Vinnova för att bygga upp organisationen, 2017 flyttade studenterna in i Einar Mattssons studenthus och 2019 blev det ett centrum på KTH.

Jonas Anund Vogel har varit föreståndare sedan starten, men från mars i år är det Marco Molinari som tagit över den rollen. Vogel har istället blivit föreståndare för en digital tvilling av Live-In Lab, nämligen kompetenscentrumet Dig-IT Lab som startade vid årsskiftet 2023/24. Centrumet kommer att främja samverkan och omvandlingen av data som samlas in från byggnader till konkret samhällspåverkan.

Mellan innertaket och nästa våningsplan är det ett utrymme om 40 centimeter, där alla installationer ligger helt åtkomliga. Det visade Jonas Anund Vogel när Energi & Miljö var på besök i en av innovationslägenheterna på KTH Live-In Lab i början av 2019. Foto: Clas Göran Carlsson

Dig-IT Lab kommer även att främja tvärvetenskapligt samarbete och forskning inom nyckelområden som digitala tvillingar och affärsmodeller, och ge en neutral testmiljö för gemensam forskning, utveckling och tekniköverföring.

Den här typen av labb finns i många delar av världen, men enligt Jonas Anund Vogel finns det vissa problem med samarbeten.

– Vi har försökt men det är inte så lätt, ofta faller det på att finansieringen är väldigt lokal och knuten till lokala företag och kompetenser. Vi har däremot presenterat projekt för varandra på konferenser och samverkat kring kunskapsdelning.

– Men med Dig-IT Lab – som är ett tio gånger så stort kompetenscenter som Live-In Lab på KTH med en budget på 123 miljoner över fem år – ska vi samarbeta med Padua University, Imperial College of London, Grenoble, Concordia University of Montreal, UTS Sydney, Delft University och Trondheims universitet. Nationellt är även Umeå, Uppsala och Karlstad universitet samt Chalmers med. Samtal pågår med Lund och Luleå så snart är nog också de med, berättar Jonas Anund Vogel.

Under årens lopp har det genomförts en hel mängd olika större och mindre projekt på KTH Live-In Lab, bland annat inom bergvärmeområdet och styrsystem.

– Ofta blir projekten ganska nationella då vi i Sverige har en relativt nationell marknad. Detta gäller även områden såsom byggnadsautomation trots att vi samverkar med stora internationella företag. I enskilda projekt har vi däremot många internationella samarbetspartners och universitet, säger Jonas Anund Vogel.

Vi fick ihop 53 miljoner kronor med finansiering från industrin, eftersom alla tror att Live-In Lab kan leverera resultat.

– Vi har möjligen en ny intressant samarbetspartner i Cambridge University som ska bygga ett Living Lab. De kommer eventuellt att sätta in samma typ av sensorer som vi använder och då kan vi jämföra de kulturella aspekterna som påverkar resursflöden såsom energi- och vattenanvändning. Det kan skilja mellan användarmönster; sopsortering är oerhört olika i olika länder, liksom vattenanvändning, matlagning och liknande. Det skulle man kunna undersöka om husen och instrumenteringen vore snarlika.

Den största bedriften KTH Live-In Lab gjort är, enligt Jonas Anund Vogel, att sätta plattformen på kartan, och i och med det redan vid första ansökningsförsöket erhålla medel i stark konkurrens med Dig-IT Lab.

– Många som söker pengar för kompetenscentrum får söka två eller tre gånger för att bli beviljade, me­dan vi blev det direkt. Vi fick ihop
53 miljoner kronor med finansiering från industrin, eftersom alla tror att Live-In Lab kan leverera resultat.

Enligt Jonas Anund Vogel har KTH Live-In Lab (före Dig-IT Lab) fått cirka fem miljoner kronor från KTH sedan starten 2015, men samtidigt genererat forskning för snart över 200 miljoner kronor.

En intressant projektserie som pågått sedan labbet byggdes har fokuserat på planlösningar. Det första projektet gjordes 2015 för att finna planlösningar för att minimera klimatpåverkan, sedan har två följande forskningsprojekt undersökt frågan vidare, alltid i stark samverkan med Linda Teng på Akademiska hus.

– Vi hade från början ettor med egna kök och badrum, vilka sedan byggdes om till privata sovrum och badrum men delat kök, för att i en tredje studie byggas om till privata sovrum men delade badrum, kök och vardagsrum. Det sista projektet hette Co-Kitchen och leddes av Sara Ilsted på KTH, säger Jonas Anund Vogel.

Man vill ju bygga ytor som uppmuntrar till att användas, men då måste man även bygga så att resurser kan återvinnas, till exempel avloppsvärmeåtervinning, effektiva ventilationssystem med värmeväxling och energi­lagring för att använda förnybart, me­nar Jonas Anund Vogel. Bild: KTH Live in lab

Studierna kring planlösningsförändringar har syftat till att undersöka klimatpåverkan från byggande och användande samt upplevelsen hos de boende. Akademiska hus hade som uppdrag att bygga studentbostäder, och behövde fakta kring hur man bör bygga hållbart.

– Den planlösning vi kommit fram till med delade ytor kan minska klimatpåverkan per person med upp till 50 procent och ökar antalet boende per byggd kvadratmeter.

– Det som är intressant har varit att både ministrar och Boverket besökt våra lägenheter, nu senast i samband med diskussioner kring nya byggregler för studentbostäder. Medskicket från forskningsprojektet och Akademiska hus är att man måste skapa ett utbud av studentbostäder för olika behov, men att nuvarande regelverk försvårar detta då endast lättnader tillåts för studentbostäder under 35 kvadratmeter.

Enligt Co-Kitchen sparas cirka sju procent byggmaterial om man har ett så kallat Co-living (alltså att de boende har ett gemensamt kök och badrum), samt att man kan öka antalet boende med runt 30 procent inom samma yta.

Jonas Anund Vogel, föreståndare för nystartade Dig-IT Lab. Foto: KTH Live in Lab

– Vi gjorde även mätningar av resursflöden före och efter ombyggnaderna och det visar sig att både el- och vattenanvändning gick upp i gemensamhetsbostäder. Däremot sammanföll ökningen med pandemin, de boende var ju helt enkelt tvungna att vara hemma då.

– Resultaten pekar på att bygger man gemensamhetsbostäder använder man mer el och vatten eftersom man vill vara hemma mer. Ensamma studenter i en etta vill nog gå till kårhuset eller biblioteket, men här läste de tillsammans och hade fester på helgerna i de gemensamma köken. Man vill ju bygga ytor som uppmuntrar till att användas, men då måste man även bygga så att resurser kan återvinnas, till exempel avloppsvärmeåtervinning, effektiva ventilationssystem med värmeväxling och energilagring för att använda förnybart.

Enligt Jonas Anund Vogel har man ända sedan starten haft kontakt med HSB Living Lab i Göteborg. Ett exempel på samverkan är kring gråvattenåtervinning och avloppsvärmeväxling.

– Vi gjorde en studie och testade avloppsvärmeväxling i KTH Live-In Lab och gråvattenåtervinning i HSB Living Lab. Sedan gjordes olika studier för båda systemen. Resultatet är positivt för båda systemen, men just gråvattenåtervinning är mer en kulturell fråga än teknisk. Det går att rena vatten, men vill vi duscha i grannens vatten trots att det är renat?

Det kommer att bli ett Living Lab även på Lunds universitet, enligt Jonas Anund Vogel.

– Tanken är att Lunds Living Lab ska testa och multiplicera den planlösning som vi har gjort i KTH Live-In Lab och de kommer att se mer på de sociala frågorna. Vi undersöker även ett nytt Caring Lab på Lunds universitetssjukhus där Lunds universitet i samverkan med parter inom Buildings Post Corona (ett forskningsprojekt initierat av KTH Live-In Lab) är med och diskuterar labbdesign för test av teknik för patientrum.

Publicerad 15 maj 2024

På nytt jobb

Fredrik Aspe partner på Ebab, har axlat rollen som  vd för Ebab i Stockholm.
Pär Snickar har utsetts till nyckelkundsansvarig för Ouman AB, Göteborg. Han kommer från Regin.
Peter Nöjd har anställts som teknisk säljare på Voltair AB:s Stockholmskontor. Han kommer från Bevent Rasch.
Christian Björkman har utnämnts till försäljningschef för Hansgrohe AB. Han var tidigare projektledare på företaget.

Föreningen för branschens proffs

Tillsammans skapar vi ett hållbart samhälle där både människor och miljö mår bra. Aktiviteterna, utbildningarna och verktygen du behöver för att utvecklas i din yrkesroll. Gå med i EMTF du också.

Läs mer om fördelarna av medlemskap i EMTF

Nyhetsbrev från Energi & Miljö

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss som jobbar för god innemiljö och energieffektiva byggnader.
Gratis varje vecka direkt i din inkorg.

jag godkänner att energi-miljo.se sparar och hanterar mina kontaktuppgifter.