Forskare ger förslag på hur Sverige kan möjliggöra energigemenskaper
EU ställer krav på att medlemsländerna ska underlätta lokal produktion av förnybar energi genom energigemenskaper. Det svenska systemet är dock uppbyggt på ett sätt som motarbetar detta. Nu kommer forskare vid Linköpings universitet med förslag på åtgärder.
2019 antog EU-länderna det energipolitiska paketet Ren energi för alla européer. Enligt direktiven måste EU-länderna underlätta bildandet av energigemenskaper, men i Sverige har i stort sett inget gjorts, visar forskarnas analys.
– I teorin finns inga hinder för mig att ta en mountainbike, dra till Mount Everest, bestiga berget utan syrgas och sedan cykla hem. Men i praktiken är det ju ganska svårt. Ungefär så ser det ut för energigemenskaper, säger universitetslektor Fredrik Envall på Tema Miljöförändring vid Linköpings universitet.
Den som vill bilda en energigemenskap måste idag ta sig fram genom en djungel av lagar, så som ellagen, koncessionslagstiftningen, konsumentlagstiftningen och lagar kring bolagsformer. Dessutom finns tekniska hinder som kräver stor expertkunskap och formella krav hos olika marknadsplatser för el. Allt det här gör det svårt för små, medborgardrivna sammanslutningar.
De stora bolag som äger elnäten är heller inte särskilt pigga på att få konkurrens, visar forskarnas intervjuer med personer engagerade i energigemenskaper i Sverige.
– I flera fall har vi sett hur de får motstridig information vid sina förhandlingar med nätägare, till exempel om att få tillträde till nätet. De beskriver det som förhalningstaktiker eller rätt och slätt motstånd, säger Fredrik Envall.
Han och övriga forskare i projektet har skrivit förslag på lösningar för att EU:s energipolitik ska bli verklighet i Sverige.
Ett råd är att förenkla lagstiftningen, ett annat att se till att stödsystem och skatteregler gynnar bildandet av energigemenskaper. Men det offentliga måste också hjälpa till på andra sätt. Därför föreslår forskarna att kommunerna får i uppdrag att inrätta rådgivningsfunktioner för den som vill bilda en energigemenskap.
Forskningsprojektet har också haft som mål att underlätta bildandet av energigemenskaper. Därför finns nu en mer populärt skriven rapport riktad till allmänheten och material för studiecirklar som utvecklas i samarbete med bland annat Studiefrämjandet och Färnebo Folkhögskola. Trots svårigheterna växer nämligen intresset för energigemenskaper.
– Det har börjat bubbla alltmer både på lokal och regional nivå och även bland en del nationella organisationer, sammanfattar Fredrik Envall.
Forskningen är finansierad av Energimyndigheten.
