OMBYGGNAD | 25 okt 2016

Förbättrat klimat i gammalt sjukhus

Nya operationssalar och vårdrum i Sofiahemmets Lill-Janshus i Stockholm blev både en teknisk och estetisk utmaning. Hur skulle modern vvs få plats i ett hus med bärighetsproblem och starka bevarandekrav?

Text Mark Kretz Foto Fredrik Stehn

Det är inte många nybyggda hus som får följande devis när det är inflyttningsklart: ”Må den nya förlossningskliniken blifva en välsignelse för vårt land”. Men det fick det så kallade Lill-Janshuset – granne med Lill-Janskogen i Stockholm – när det stod klart vid invigningen av Olympiska Spelen i Stockholm 1912. Huset byggdes med syfte att vara förlossningsklinik, men under den första tiden användes det som logement för den svenska OS-truppen.

Efter olympiaden användes det som tänkt, nämligen som Allmänna barnbördssjukhuset, där mången stockholmare sett dagens ljus. Sedan den verksamheten lades ner i mitten av 1970-talet har utrymmena haft ett flertal hyresgäster. Numera ägs huset av Kungliga Djurgårdsförvaltningen, men hyrs av Sophiahemmet som i sin tur hyr ut huset till olika hyresgäster. Lill-Janshuset har en total area på 4 500 kvadratmeter och är byggt i en fyrkant runt en innergård.

Förra året tomställdes den norra flygeln för ombyggnad där en ny aktör, som specialiserat sig på ryggoperationer, ska flytta in. För detta ändamål byggs för närvarande en våning om för operationer (tre rum), medan tre våningar ska användas för vård, entré och liknande.

Vid ombyggnaden har dock vvs-arbetena stött på vissa byggnadstekniska problem enligt Jan Andersson, Incoord, som projekterat vvs-systemen.

– Det svåraste har nog varit håltagningen. Att få till stora hål har varit speciellt, beroende på bjälklagets konstruktion. Varje håltagning har det varit mycket diskussioner om, för att behålla väggarnas bärighet.

Bjälklagets bärighet har också fått konsekvenser för andra installationer. Fläktrummet klarade sig, men kylmaskinrummet och golvet i rummet på plan två för medicinska gaser, har fått förstärkas med stålbalkar.

Den nya verksamheten – och i synnerhet de tre operationsrummen – kräver mekanisk ventilation. En stor utmaning har därför varit att omforma husets självdragssystem till mekanisk ventilation. Tre FTX-aggregat har lyfts in på kallvinden. Två aggregat servar vårdavdelningarna och allmänna utrymmen. Det tredje aggregatet används enkom för operationsrummen.

Aggregaten för de allmänna utrymmena har roterande växlare, aggregatet för operationsrummen har batteriväxlare, värmebatteri samt ett extra elbatteri för säkerställa värmetillförsel sommartid. Då stängs fjärrvärmeförsörjningen till det aggregatet av helt.

Temperaturkraven för operationsrummen har dimensionerats för en variation på plus minus 1,5 grader under dagtid på sommaren. I dessa rum ska det också gå att ställa in önskad temperatur mellan 19 och 25 grader. I övriga utrymmen finns angivna temperaturnivåer.

För att klara temperaturkraven har en koldioxidkylmaskin köpts in. Valet av köldmedium avgjordes av att de i dag vanligaste köldmedierna ska fasas ut på grund av deras klimatpåverkan, koldioxid anses vara mera klimatvänligt.

En stor del av tilluften (70 procent) i operationsrummen är cirkulationsluft, som renas och kyls beroende på behov. Varje operationsrum har ett eget cirkulationsluftaggregat med kyla samt HEPA-filter för rening.

– De höga kraven på klimatisering klarar vi med hög luftomsättning, konstaterar Jan Andersson.

Tilluften till själva operationsområdet sker med cirkulära så kallade ”airshowers” som ska möjliggöra hög luftomsättning. Detta för att hålla antalet bakteriebärande partiklar under nivån 10 cfu per kubikmeter luft (cfu = colony forming units) vid en operation.

Av värmesystemet är mycket sparat, förutom i operationsrummen där hygienradiatorer (som är enkla att hålla rena) är monterade. I övrigt är värmesystemet på- och ombyggt under årens lopp.