TEMA FRAMTIDENS BYGGNADER | 7 apr 2020

Fängslande modell för framtiden

I Skenäs utanför Norrköping bygger Specialfastigheter en anstaltsbyggnad som ska stå som modell för Kriminalvårdens framtida anstalter. Men för att nå dit har man lagt stor vikt vid att ta fram färdiga bygg- och installationskonstruktioner, så att samma modell ska kunna byggas i hela Sverige utan modifieringar.

Det har snöat och varit kallt och vägen är delvis slirig och hal under färden i kulturlandskapet öster om Norrköping.

Här ute på Vikbolandet, kanske mest känt för att Zarah Leander bodde på Lönö i Häradshammars församling, kommer snart en unik byggnad att ta form, Specialfastigheters nya standardfängelse, beläget på kriminalvårdsanstalten Skenäs. Den nya anstaltsbyggnaden kommer att ha 48 boenderum på två våningarna, som också innehåller personalytor.

Gustav Tidman projektleder uppförandet av den nya anstaltsbyggnaden, som ska vara klar senare i år.

Det hela började för drygt två år sedan då han fick i uppdrag att ta fram 800 nya platser och renovera 1 000 platser för Kriminalvården.

– Hur skulle det gå till med tanke på att kvaliteten på handlingarna bara blivit sämre och sämre? Hur ska jag kunna ge entreprenörerna rätt förutsättningar att utföra sitt arbeta, utan att jag är med för att svara på alla frågor? För mig är byggmöten ett misslyckande.

Sveriges modernaste kriminalvårdsanstalt byggs i Skenäs på
Vikbolandet. Det är även Specialfastigheters nya standardfängelse.

 

Därför bygger hela tankesättet på utförandeentreprenader och med gediget utarbetade och detaljerade handlingar, som entreprenörerna kan följa.

– Vi vet ju vad vi vill ha, så varför ska vi inte berätta det? Endast markarbetena är på totalentreprenad. Det blir billigare att göra färdiga handlingar än totalentreprenad. Vi ska bygga kanske 30 hus, då har vi inte tid att ta fram nya handlingar varje gång. Vi har lagt ett enormt arbete i projekteringen på att rita i detalj. Att lösa problem med ätor eller fråga-svarfunktioner är ineffektivt, både ur ett resurs- och kostnadsperspektiv.

En annan anledning till standardiseringen är att man till exempel sparar både pengar och tid med en bibehållen eller höjd kvalitet eftersom det mesta redan är projekterat.

– Att göra en bra konstruktion kostar lite mer i början, men betalar sig i jämförelse med att rita om samma konstruktion i nästa bygge. Ta takstolar exempelvis – vi har projekterat för snölast motsvarande Pajala i dessa modeller, även om de ska stå i Skåne. Då kan vi sätta upp solceller och liknande utan att behöva förstärka taket, säger Gustav Tidman.

Detta är alltså pilothuset för anstalter. Specialfastigheter har samarbetat med Kriminalvården om hur huset och dess funktioner ska vara. Specialfastigheter har också tagit fram två modeller för Statens Institutionsstyrelse på liknande sätt.

Radiatortermostatventilerna har skydd och radiatorerna
är monterade för att klara stötar.

 

– Vi har arbetat fram kraven tillsammans med Kriminalvården. De vill ha bra funktion, som vi kan leverera med vår teknik, kunskap och erfarenhet. Det handlar också om kompromisser, exempelvis korridorbredden.

Det som ställt till problem när det gäller vvs-frågorna har varit att de riktlinjer för exempelvis luftflöden, som fanns i BBR, för anstalter inte finns kvar.

– Vi måste hantera dessa frågor som om de vore en kombination av hotell, vårdlokal och arbetsplats. Ibland gäller hotellstandard, ibland lägenhetsstandard ibland vårdlokal och ibland arbetsplats. Vi har tagit de delar som passar i rätt lokaler. Boenderummen bedömer vi som lägenheter utan baslåda, alltså ingen stereo, vilket gör att vi slipper krav på att hantera stomljud i dessa rum. Likväl ska man kunna snarka i ett rum utan att man stör grannen. Korridoren bedöms som en hotellkorridor och har andra krav på stegljudsdämpning och liknande. Gemensamhetsutrymmen projekteras efter ytterligare ett regelverk och kontorsdelarna byggs efter konstorsregler.

När han fick uppdraget började det med ett vitt papper.

– Väldigt snabbt stod det klart att kraven på funktioner på byggnaden var olika, när det gäller sluten eller öppen anstalt. Det är mer personal och samtalsrum på en sluten anstalt. Då gjorde vi två typhus; A för öppen anstalt och B för sluten anstalt. Efter det har vi kommit fram med ytterligare fem typhus för Kriminalvården. Alla som ska kunna produceras utan att ha våra projektledare med. Vi ska kunna köpa upp en byggentreprenör och sen byggs det enligt våra anvisningar. Därför är det så viktigt att handlingarna är tydliga och klara, det går ju inte att få tag på projektledare för allt detta.

En viktig punkt har varit brandfrågan.

– Den största utmaningen är att våra hus inte kan lösas med Räddningstjänsten, därför används sprinkler som en del av brandskyddet, konstaterar Gustav Tidman.

I och med det har huset försetts med vattentankar med en volym på 16 kubikmeter, för att klara boendesprinklersystemet. Varje boenderum är sprinklat. Som ventilationsbrandskydd används även fläktar i drift. Att använda traditionella brandspjäll är inte görbart på grund av servicepunkter.

Själva värmesystemet är av konventionellt snitt med fjärrvärme och radiatorer. Den största enskilda energianvändningen åtgår för vvc-systemet.

Ett av allrummen i den nya anstalten.

 

– Nu har vi hittat den sista köldbryggan, så vi kan ta bort radiatorerna. Men jag törs inte än, säger Gustav Tidman. Däremot ska de bort i de allmänna utrymmena.

Arbetet har fokuserat på att få bort köldbryggor, alltifrån väggar och fönster.

– Vi har en lösning på att ta bort köldbryggor kring de stora fönstren.

Värmemässigt är huset isolerat motsvarande klimatzon Pajala, medan kylmässigt är det motsvarande Frankrike.

– Hur länge klarar vi en sommar med kyld tilluft när vi räknar en utetemperatur motsvarande den i Frankrike. Och vad säger nästa BBR? Idag är det 7 liter per sekund och person plus 0,3 liter per kvadratmeter, men vad säger BBR 37 om några år? Då är merkostnaden idag låg för att öka dimensioneringen av tilluftskanalen idag för att klara morgondagens klimatkrav.

Bygget ska uppfylla Miljöbyggnad Guld, vilket Gustav Tidman förklarar med att man under 25 års hyresavtal har finansierat bygget.

– Av kostnadsökningen för att bygga miljöbyggnad finansieras allt utom en miljon av energibesparingen under det 25-åriga hyreskontraktet. Hade avtalet varit något längre hade även den miljonen kunnat finansieras av besparingen.

För att understryka vikten av att kunna renovera byggnaden efter 25 års drift, frågade han vid första projekteringsmötet hur det skulle gå till.

– Projekteringen ska vara så bra att den ska vara renoveringsanpassad. Därför har vi vissa glas och dörrpartier, som är så stora att de kan öppna eller lyftas ut för att ta in och ut material. Då kan man göra stamrenoveringar utan att ta sönder hela huset och få problem med tätningar.

Ett ventilationsaggregat klarar hela byggnadens behov. Tilluften till boenderummen sker via tilluftsdon under varje säng. Frånluften sker i dusch- och toalettutrymmet via överluft.

– I boenderummens dusch- och toalettutrymme sätter vi Presto- eller Henoblandare som är lättlagade, medan i de allmänna utrymmena har vi enklare blandare som är billigare. När de går sönder är det enkelt att åka till en vvs-grossist och köpa en ny.

På en central plats i Stockholm finns två personer som har arbetat fram styr- och övervakningssystemet på det nya bygget.

– Det unika i Skenäs är att vi försöker bygga ett hus som kan flyttas från Kiruna till Skåne. För att undvika dyra ändringar och anpassningar i typhusen så har vi tagit fram flera olika typhus där Kriminalvården får de olika varianter de behöver. I ett typhus finns det kök, i ett annat aktivitetsutrymme och i ett tredje boenderum för att möta verksamhetens behov. Mycket handlar om prefabricering. säger Peter Kalin, projektchef Fastighetsautomation hos Specialfastigheter.

– I en vidareutveckling av typhusen så kan vi tillsammans med kund fundera på om det behövs mer mätutrustning i de typhus vi nu ska uppföra. Det är alltid en balans mellan kostnaden för tekniska innovationer för styr och övervakning och de möjligheter och effekter de ger på vår och kundens verksamhet.

– I och med att vi har systemen uppkopplade och egen driftorganisation kan vi övervaka systemens värden och justera inställningar på distans, vilket ger ökad driftsäkerhet och större möjlighet till energioptimering, konstaterar Renate Rook, projektledare Fastighetsautomation hos Specialfastigheter.

Tilluften till boenderummen
sker via ett don under sängen.

 

Peter Kalin:

– Pratar vi om framtida automationssystem måste det bygga mycket mer på vilka behov, syfte och mening som driftorganisationen har för fastigheterna. Här kan vi bli ännu bättre på att hitta värdeskapande lösningar.

– När jag började här fanns 60 olika styrlösningar, idag är vi nere i cirka 5. Det gäller att skapa en enhetlighet ur det tekniska perspektivet för att underlätta utveckling, drift och underhåll av systemen. Vi har 4 000 driftbilder i vår Scadamiljö, omkring 1 000 PLC-er anslutna, liksom 35 000 larm. Vi har skapat en bra plattform att utveckla vidare ifrån. Om vi skulle koppla upp samtliga fastigheter mot vår Scada-miljö på likvärdigt sätt skulle vi nog hamna på ca 8 000 driftbilder. Vi måste därför tänka om och försöka hitta ett annat sätt att visualisera drift, energi och kundnytta via vår Scada-miljö.

– Framtidens automation måste vara styrd mot vad driftens och förvaltningens behov är, och inte som hittills teknikdrivet. Under det senaste året har vi utbildat och förbättrat dialogen med driftorganisationen för att gemensamt forma effektiva mål för fastighetsautomation.

Specialfastigheter har också för Statens Institutionsstyrelses räkning tagit fram två olika standardmodeller på byggnader i likhet med Kriminalvårdens sju modeller.

– Det handlar ju om olika typer av verksamhet beroende på klienter, som ligger till grund för vilka lösningar som väljs. Vi har dock försökt göra så lika som möjligt mellan de olika lösningarna.

Skenäsanstaltens nya byggnad kommer att kopplas upp på Specialfastigheters styrplattform. Att sedan integrera byggnader för ytterligare tusentals boende kommer att ställa vissa krav.

– De här husen ska kopplas upp på vår digitala plattform, men det kommer naturligtvis att ställa utmaningar på plattformen. Ju större den blir, desto mer avancerat är det att hålla det i drift. Däremot skulle vi vilja ha ett förvaltningsperspektiv med fler funktioner även i Skenäs. Vi tittar på att använda trådlös kommunikation, säger Peter Kalin.

Specialfastigheter har ett egenintresse att mäta bland annat värmeanvändningen.

– Vi har själva ett intresse eftersom vi har varmhyra i de flesta hyresavtal. Vi har också ett hållbarhetsmål avseende koldioxidutsläpp. Till det kommer de myndigheter som har hållbarhetsmål. Så vi skickar uppgifter till dem hur mycket värme och vatten som används i deras lokaler. När det gäller el redovisar vi användningen för de tekniska installationerna och hyresgästerna redovisar sin verksamhetsel.

För framtiden tror Peter Kalin på att minska effektuttaget med hjälp av artificiell intelligens.

– Vi kan skapa självlärande system. Det som vi hittills gjort är att effektbegränsa där man sänker börvärden, framför allt på värmen, men också ventilationens flöden.

Det som önskas är fortfarande att öka standardiseringen, även om Skenäsprojektet visat att man på byggsidan kan komma långt.

– Vi lägger mycket tid på att detaljprojektera. Därför är det viktigt att det vi projekterar blir riktigt, riktigt bra och skapar förutsättningar för en effektiv drift och styrning av fastigheterna.

Enligt Peter Kalin härrör en del problem från IT- och styrbranscherna.

– IT-världen är inte mogen för styr- och övervakningsbranschen och vice versa. Det kanske kan lösas med någon typ av operationell teknologi (OT) som står för funktionen. Då får vi möjlighet att möte IT-världens kortsiktighet, exempelvis när det gäller livslängd på komponenterna. Prefabricerade styrsystem är inte tänkta att hålla i mer än fem, tio år. Det betyder att om styrfunktionen går sönder i ett aggregat med inbyggd styr, måste man köpa ett nytt aggregat, säger Peter Kalin.

Trådlöst är bra lösningar när det gäller hur givare och andra installationsprodukter ska kunna kommunicera, menar Peter Kalin.

– Det som är lite jobbigt, är att det måste klara våra egna säkerhetskrav men också att reservdelar ska finnas kvar på marknaden. Vi vill inte hamna i ett dolt underhållsbehov, där vi måste åka runt och byta batterier på en miljon sensorer vart femte år. De som testade trådlösa komponenter tidigare har varnat för kvaliteten, men jag tror att man blivit bättre på kvalitet som inte drar så mycket el.

Även om Specialfastigheter idag inte har någon central driftcentral, tror Peter Kalin att tiden är mogen för detta.

– Den inbyggda tekniken möjliggör att på sikt ha en central driftcentral som stödjer driftorganisationen.

TEXT & FOTO: MARK KRETZ